Budskap till de Unga kapitel 135. Från sida 379. Från sida 398 i den engelska utgåva. | ren sida tillbaka |
(379)En sann kristen kommer inte att ha lust att gå någonstans för att roa sig eller ta del i någon underhållning, som han inte kan be om Guds välsignelse över. Han kommer inte att vara på teatern, i biljardrummet eller i bowlinghallen. Han går inte ut och dansar. Han tillfredställer inte heller begäret efter något annat förtrollande nöje, som utestänger Jesus från hans tankar. {MYP 398.1} rätt (379)De som försvarar sådant tidsfördriv kommer vi att svara: Vi kan inte njuta av detta i Jesus från Nasarets namn. Vi kan inte nedkalla Guds välsignelse över den tiden vi är på teatern eller tillbringar på dansgolvet. Ingen kristen skulle önska att möta döden där. På en sådan plats vill ingen vara när Jesus kommer igen. rätt (380)När vår sista stund har kommit och vi står öga till öga med det som har nedtecknats om våra liv, kommer vi då att ångra att vi inte har gått på flera roliga fester? Kommer vi att vara ledsna för att vi har fått vara med om så lite tanklös uppsluppenhet? Kommer vi inte snarare att bittert ångra att vi har slösat bort så mycket värdefull tid med att tillfredställa oss själva, att så många tillfällen har gått förbi oss, som skulle ha kunnat säkra oss eviga skatter, om vi hade tagit vara på dem? rätt (381)Det har blivit vanligt bland dem, som bekänner sig till den kristna tron, att ursäkta nästan vilken som helst farlig njutning som de har förkärlek för. Genom att ha ett förtroligt förhållande till synden kan de inte se hur avskyvärd den är. Många, som hävdar att de är Guds barn, slätar över synder, som Hans Ord fördömer, genom att ordna med någon välgörenhet i anknytning till deras gudlösa tillställningar. På det sättet lånar de himlens tjänardräkt och använder den i djävulens tjänst. Människor blir bedragna och själar förs vilse. God moral och redlighet går förlorade på grund av dessa moderna utsvävningar. rätt (382) Utsvävningarnas väg (383)Det nöje som dansen ger är inte ofarligt. Så som man anordnar dans i dag är det en skola i lastbarhet, i en syndig livsstil, som är en fruktansvärd förbannelse för samhället. Om man skulle samla ihop alla människor i de stora städerna, som har gått under på grund av detta under ett år, hur många trista livsöden, hur många människovrak skulle man då inte få se? Hur många av dem som är beredda att försvara att man går ut och dansar skulle inte bli fyllda av djup beklämning och bestörtning över följderna. Hur kan bekännande kristna föräldrar gå med på att leda in sina barn på frestelsernas väg genom att gå med dem till sådana fester? Hur kan unga män och kvinnor byta bort sina själar mot sådana förblindande nöjen? - Review and Herald, den 28 februari 1882 rätt (384)Faran med nöjen (385)Ledd av principer |