Budskap till de Unga kapitel 39. Från sida 140.     Från sida 147 i den engelska utgåva.ren sida tillbaka

Allvarliga avsikter

(140)När de fyra hebréiska ungdomarna utbildades för uppgifter vid kungens hov i Babylon, kände de inte att Herrens välsignelse skulle ersätta de hårda ansträngningar som krävdes av dem. De var flitiga i sina studier; de förstod nämligen att de själva med Guds nåd kunde forma sina liv. Deras öde berodde på vad de ville och hur de handlade. De skulle använda alla sina förmågor i arbetet. Genom att gå grundligt till verket och inte spara på krafterna skulle de göra mest möjligt av sina tillfällen till studier och arbete. {MYP 147.1} rätt

(140)Samarbete med Gud
När dessa ungdomar arbetade på sin egen frälsning, verkade Gud i dem så att ville göra det som var till Hans behag och gjorde det. Här uppenbaras framgångens villkor för oss. För att tillägna oss Guds nåd måste vi göra vår del. Herren ämnar inte vilja och handla för oss, Vi får Hans nåd som verkar i oss att vilja och göra, men det är aldrig en ersättning för våra egna ansträngningar. Våra själar måste väckas till samarbete. Den Helige Ande arbetar i oss, så att vi kan arbeta på vår egen frälsning. Detta är den praktiska läxa, som den Helige Ande strävar med att undervisa oss om. “Ty det är Gud som verkar i er så att ni både i vilja och gärning förverkligar hans syfte i er.” Fil 2:13 (2000) rätt

(140)På samma sätt som Herren samarbetade med Daniel och hans tre vänner, kommer Han att samarbeta med alla som allvarligt anstränger sig för att vara trogna i Hans tjänst. Ett gott förstånd, ett ädelt sinne och en högtstående moralisk karaktär är inte ett resultat av tillfälligheter. Gud ger tillfällena. Framgång beror på hur de används. När Gud öppnar möjligheterna för oss måste vi snabbt uppfatta det och ivrigt begagna oss av dem. Det finns många som skulle kunna bli mäktiga män, om de liksom Daniel skulle lita på Gud för att bli segervinnare och för att få styrka och duglighet att göra sitt arbete. {MYP 148.1} rätt

(140)Helhjärtad tjänst
Jag vänder mig till er unga män: Var trofasta. Lägg ert hjärta i arbetet. Försök inte att likna dem som är lata och gör en halvhjärtad tjänst. Handlingar som ofta upprepas formar vanor. Vanor formar karaktären. Utför tålmodigt livets små plikter. Så länge ni undervärderar betydelsen av att vara trofast i de små plikterna kommer er karaktärsdaning att ha sina brister. I den Allsmäktiges ögon är varje plikt viktig. Herren har sagt:”Den som är trogen i smått är också trogen i stort.” Luk 16:10. I en sann kristens liv finns det inget som är oväsentligt. rätt

(140)Många som menar att de är kristna arbetar emot Guds vilja. Många väntar på en viktig uppgift som de ska få. De förlorar tillfällen varje dag, då de skulle kunna visa sin trofasthet mot Gud. Varje dag undgår de att göra livets små plikter helhjärtat, därför att dessa plikter verkar ointressanta. De väntar på ett verkligt lyft, som skulle ge dem tillfälle att använda det de tror är stora talenter. På det sättet skulle de kunna tillfredsställa sin ärelystna längtan. Medan de väntar går livet förbi. rätt

(140)Mina kära, unga vänner, gör det arbete som är närmast till hands. Vänd er uppmärksamhet mot någon enkel uppgift, som finns inom räckhåll. Låt hjärta och förstånd vara med när ni utför detta arbete. Tvinga era tankar att på ett förnuftigt sätt lösa de uppgifter som ni kan göra hemma. På det sättet kommer ni att bli användbara i större skala. Kom ihåg att det skrevs om kung Hiskia: ”Allt han företog sig,.. gjorde han av hela sitt hjärta, och han var framgångsrik.” 2 Krön 31:21 rätt

(140)Värdet av koncentration
Förmågan att samla tankarna om den uppgiften man håller på med är en stor välsignelse. Gudfruktiga ungdomar borde sträva efter att uppfylla sina plikter med uppmärksamt övervägande.De borde hela tiden låta tankarna gå i rätt bana och göra sitt bästa. De borde förstå vilka plikter de för tillfället har och koncentrera sig om dem. Denna sinnets disciplin kommer att vara till nytta för dem genom livet och kommer att föra med sig mycket gott. De som lär sig att ha tankarna med sig i allt de gör, hur liten uppgiften än tycks vara, kommer att bli till nytta här i världen. {MYP 149.1} rätt

(140)Kära ungdomar, var allvarliga och uthålliga. “Spänn därför bältet om livet.” 1 Petr 1:13 [I grundtexten står det: Bind upp kläderna omkring era tankars länder (njurarna och området runt dem) och var nyktra. Denna text har alltså med tankens disciplin att göra. Eng “Gird up the loins of your mind, be sober...” Översättarens anmärkning] Stå som Daniel, den trofaste hebréen som hade föresatt sig att vara trogen mot Gud. Gör inte era föräldrar och vänner besvikna. Det finns också en annan som vi ska komma ihåg. Gör inte Honom besviken, som älskade er så, att Han gav sitt liv för att göra det möjligt för er att bli Guds medarbetare. rätt

(140)Det högsta motivet
Önskan om att ära Gud borde vara det viktigaste motivet för oss. Det borde leda oss att göra vårt yttersta för att ta vara på förmånerna och tillfällena som vi får. Om vi gör det, kan vi lära oss hur vi på ett klokt sätt kan använda Herrens goda gåvor. Det borde leda oss att hålla hjärna, ben, muskler och nerver så friska som möjligt, så att vår fysiska styrka och vårt klara förstånd kan göra oss till trogna förvaltare. Om vi ger plats åt själviska intressen, krymper vår mentala förmåga och hjärtat blir hårt. Om själviskheten tar över kontrollen förstörs den moraliska kraften. Så kommer besvikelserna.... rätt

(140)Verklig framgång ges till män och kvinnor av den Gud som gav framgång till Daniel. Han som läste Daniels hjärta såg med välbehag på de rena motiv, som Hans tjänare hade.. Han såg hur bestämd han var att tjäna Herren. De som fullföljer Guds planer i sina liv måste anstränga sig mycket och inrikta sig på att genomföra vad Gud än har bett dem om med noggrannhet och iver. {MYP 150.1} - Youth’s Instructor, den 20 augusti 1903 rätt

(140)Glädje som förblir
Utefter hela den branta vägen, som leder till det eviga livet, finns källsprång av glädje som ger sin friskhet åt den trötte vandraren. De som vandrar på visdomens vägar är till och med jublande glada mitt i prövningarna, eftersom Han som de älskar går osynlig vid deras sida. För varje steg uppåt märker de tydligare beröringen av Hans hand och stigen blir klarare upplyst av strålarna från den Osynliges härlighet. Deras lovsånger blir alltmer högstämda och stiger mot himlen för att blandas med änglarnas sånger inför tronen. - Thoughts From the Mount of Blessing, s 140 Se Men jag säger, s 146 rätt

nästa kapitel