Den andra ängeln kapitel 4. Från sida 41ren sida tillbaka

Val av litteraturevangelister

(41)Alldenstund spridandet av vår litteratur är en missionsuppgift, bör det ledas utifrån den ståndpunkten. De som väljs att vara litteraturevangelister, skulle vara män och kvinnor som har en börda för arbetet, och vilkas mål inte är att tjäna pengar utan att ge folket ljus. All vår tjänst skall utföras till Guds ära och med den avsikten att föra sanningens ljus till dem som är i mörker. Själviska principer, kärlek till pengar, prestige och ställning skulle inte ens nämnas bland oss.

(41)Kolportörsarbetet är viktigare, än många ansett det vara, och lika stor omtanke bör visas vid valet av arbetare i denna verksamhetsgren, som vid valet av predikanter. Unga män kan utbildas till att utföra ett långt bättre arbete än det som utförts, och för långt mindre betalning än många förut erhållit. Lyft baneret högt! Och låt självförsakande och självuppoffrande män och kvinnor, som älskar Gud och sina medmänniskor, ta plats i arbetarnas led. Må de inträda, inte för att erhålla ett makligt arbete, utan för att stå fasta och vara vid gott mod under motgångar och svårigheter. Må sådana anmäla sig, vilka kan ge en god beskrivning på vår litteratur på grund av att de själva förstår och uppskattar dess värde.

(41)Behov för dugliga personer
Missionärer behövs överallt. I alla delar av arbetsfältet bör kolportörer väljas, inte från sällskapslivets ytliga kretsar, inte bland män och kvinnor. som inte duger till något och som inte har framgång i någonting, utan bland sådana som äger ett behagligt uppträdande, takt, klar omdömesförmåga och duglighet. Sådana personer behövs, om de skall ha framgång som kolportörer och bokagenter. Men det händer, att kortsynta predikanter smickrar dem med att de borde använda sina förmågor i predikoverksamheten i stället för att endast gå såsom kolportörer. På detta sätt förringar de arbetet. De påverkar dem till att söka tillstånd till att bli predikanter och just de, som kunde utbildas till goda missionärer för att besöka människorna i hemmen och tala och bedja med dem, blir dåliga predikanter; och det fält, där så mycket arbete behövs och där så mycket gott kunde uträttas för saken, försummas. Den plikttrogne kolportören såväl som predikanten bör ha en rimlig gottgörelse för sitt arbete, när det utförs i trohet.

(42)Den intelligente, gudfruktige, sanningsälskande litteraturevangelisten skulle respekteras, för hans ställning är likvärdig med en evangelii förkunnares. Många av våra unga predikanter och de som är lämpliga för predikantkallet, skulle, om de var verkligt omvända, kunna göra mycket gott genom litteraturarbetet. Genom att träffa människor och beskriva våra tryckalster för dem skulle de få en erfarenhet, som inte enbart predikandet ger dem. När de gick från hus till hus, kunde de samtala med människorna och bära med sig vällukten av Kristi liv. Genom att på detta sätt söka bli till välsignelse för andra, skulle de själva bli välsignade. De skulle göra erfarenheter som stärkte deras tro. Deras bibelkunskap skulle storligen förökas, och de skulle hela tiden lära sig, hur man kan vinna människor för Kristus.

(43)Lika viktigt som att förkunna
En predikant som går ut i litteraturarbetet utför en lika viktig uppgift som att tala till en församling sabbat efter sabbat. Gud erkänner den trofaste kolportören lika mycket som den trofaste predikanten. Båda representerar ljuset, och båda skall lysa över sina respektive fält. Gud kallar var och en till att samarbeta med den store läkarmissionären och till att gå ut på vägar och stigar. Alla har en uppgift att utföra för Gud på sitt speciella område. Om dessa arbetare är omvända, är de sanna missionärer.

(43)Det finns några som är passande för litteraturverksamheten och som kan utföra mer på detta område än genom att predika. Om Kristi Ande bor i deras hjärtan skall de finna tillfälle att framställa Hans ord för andra och att leda deras sinnen till de särskilda sanningarna för denna tid.

(43) Jag har fått särskilt ljus i samband med litteraturarbetet, och jag blir inte kvitt bördan och intrycken. Detta arbete är ett led i utbildningen. Det är en särskilt god skola för dem som vill göra sig dugliga till förkunnargärningen. De som utför detta arbete på rätt sätt, är inställd på att lära sig av Kristus och följa hans föredöme. Änglar sänds ut tillsammans med dem som i ödmjukhet deltar i denna uppgift.

(44) Den allra bästa utbildning som unga människor kan få, är att delta i litteraturarbetet från hem till hem. Detta kommer att ge dem tillfälle att tala livets ord. På det sättet kan de sprida sanningens säd. De unga bör visa att de har en börda som Gud har lagt på dem. Det enda sätt på vilket de kan bevisa sin ståndpunkt och att de har tagit på sig hela rustningen, är genom trofasthet i att utföra det uppdrag som Gud har gett dem.

(44)Fortbildning
Vi får inte göra våra medtroende missmodiga och deras händer svaga, så att det verk som Herren önskar utföra genom dem, inte blir gjort. Lägg inte ned alltför mycket tid på utbildning för missionsarbetet. Undervisning är nödvändig, men låt oss alla komma ihåg att Kristus är den store Läraren och Källan till all visdom.

(44)Måtte unga och gamla överlåta sig helt åt Gud och gå ut i litteraturarbetet och medan de utför sin gärning i ödmjukhet gå framåt under den helige Andes ledning. Låt dem som har studerat vid våra skolor, gå ut på fältet och i praktiken omsätta den kunskap de inhämtat. Om litteraturevangelisterna gör detta och använder den förmåga Gud gett dem och söker nåd hos Honom, medan de utför personligt själavinnande arbete samtidigt som de säljer böcker, kommer deras pund att förökas, och de får många praktiska lärdomar som de omöjligen kunde ha fått i skolan. Den utbildning man får på detta praktiska sätt kan med rätta kallas högre utbildning.

(46) I litteraturarbetet kan unga människor bli bättre förberedda för förkunnargärningen än genom många års skolgång.

(46)Uppsökande verksamhet
Det finns behov av litteraturevangelister som vill gå ut och söka upp människor. Med allvar och beslutsamhet borde man nu ta itu med denna uppgift. Den litteraturevangelist som är vänlig och ödmjuk, kan uträtta mycket gott. När de går ut två och två, kan de nå människor som inte kommer till våra möten. De för ut sanningens budskap från hem till hem. Därigenom kommer de i nära kontakt med människor och finner många tillfällen till att vittna om Frälsaren. De kan sjunga och be tillsammans med dem som blir intresserade av budskapet. De kan vittna om Kristus i hemmen, och de har löfte om att förvänta sig resultat, ty han har lovat: "Jag är med er alla dagar intill tidens slut." Litteraturevangelister som går ut i Mästarens Anda, samarbetar med himmelska väsen.

(46) Jag ber dem som tar på sig ett ansvar i Guds verk, om att inte låta affärsangelägenheter störa det arbetet med att vinna själar. Missionsarbetare får inte använda tid och krafter på affärsangelägenheter i stället för att vara upptagna av att förbereda människor inför Herrens ankomst. Sanningen skall spridas som ett lysande ljus. Tiden är kort. Fienden kommer att sätta in allt på att framhäva saker som är mindre viktiga och få oss till att ta det lätt på den uppgift som är mest påträngande.

(47)Ett arbete som vinner själar.
Mina bröder och systrar, kom ihåg att ni en dag skall stå ansvariga inför hela jordens Herre för det sätt ni har levt på. Då kommer ert arbete att visa sig som det verkligen är. Vingården är stor, och Herren kallar arbetare. Låt inget hålla er borta från att utföra det arbete som vinner själar. Uppgiften att sprida litteratur är ett ypperligt sätt att vinna människor på. Vill du inte försöka?

(47) Det var en glädje för Jesus att hjälpa dem som behövde hjälp, söka upp de förlorade, rädda dem som höll på att gå under, upprätta de förtryckta, bota de sjuka och tala tröstens ord till de nedstämda och olyckliga. Ju mer vi får av hans Ande, desto ivrigare kommer vi att arbeta för våra medmänniskor. Ju mer vi gör för andra, desto mer kommer vi att trivas med vårt uppdrag, och vi kommer att följa Mästaren med desto större glädje. Vi kommer att fyllas med Guds kärlek, och med allvar och överbevisning kommer vi att vittna om den korsfäste frälsaren.

(47) Jag vill gärna fråga dem som har fått del av sanningens ljus: Vad avser ni att göra under det år som ligger framför oss? Kommer ni att sluta att strida, vilket försvagar och bryter ner människors tillit till varandra, och hellre använda tiden till att styrka det som håller på att dö? När våra trossyskon arbetar flitigt för Mästaren, kommer de att sluta klaga, och många kommer att befrias från den modlöshet som ödelägger dem till kropp och själ. När de arbetar för andra, kommer de att ha mycket att samtala om när de kommer samman för att tillbe Gud. Då kommer deras vittnesbörd inte att vara mörka och dystra, utan fulla av glädje och frimodighet. I stället för att vara upptagna av sina medsyskons fel och sina egna prövningar, kommer de att tänka på Kristi kärlek och tala om den, och med iver kommer de att söka arbeta mer effektivt för honom.

nästa kapitel