Det nya hemmet
Var skall jag bo?

(98)Val av bostad. - När vi skall välja en plats att bo på, vill Gud att vi först och främst skall tänka noggrant på det moraliska och religiösa inflytande, som vi kommer att omges av. rätt

(98)Vi bör välja de omgivningar, som är mest gynnsamma för vår andliga utveckling, och söka all den hjälp vi kan få. Satan kommer att skapa många hinder för att göra vägen till himlen så svår som möjligt. Kanske möter vi prövningar och besvikelser, för det är inte alla som fritt kan välja bostad. Men vi bör inte frivilligt utsätta oss för inflytanden, som är skadliga för formandet av en kristen karaktär. När förhållandena gör detta nödvändigt, bör vi emellertid hålla oss nära Gud, vaka och be, så att vi genom Kristi nåd kan bevara vårt sinne ljust och ofördärvat. rätt

(98)Evangeliet lär oss att värdesätta saker och ting efter deras rätta värde och att göra störst ansträngningar för att uppnå det som har störst värde - de varaktiga värdena. Detta är en lärdom som är särskilt viktig för dem, som skall välja ett hem för sin familj. De bör alltid ha blicken fästad vid de högsta idealen... rätt

(98)När man skall avgöra var ett hem skall ligga, bör dessa överväganden väga tyngst. Ingen får låta sig vilseledas av önskan om rikedom, bekvämlighet eller av seder och bruk i samhället. Det är orsaken till, att man bör föredra sådana förhållanden som främjar enkelhet, renhet, hälsa och verkliga värden. rätt

(98)I stället för att bo där man bara ser sådant som människor har gjort, där syn- och hörselintrycken negativt påverkar vårt tankeliv och där all slags kaos och förvirring tär på våra krafter och gör oss oroliga, är det långt fördelaktigare att flytta till en plats, där man kan betrakta Guds skaparverk. Finn vila för din själ genom naturens tystnad och frid. Låt din blick vila på de gröna fälten, skogsdungarna och kullarna. Se upp mot den blå himlen, opåverkad av stadens rök och damm, och och andas in den stärkande luften. rätt

(98)Det första hemmet - en förebild. - Hemmet till våra första föräldrar gavs som en förebild för deras efterkommande, när de skulle utbreda sig över jorden. Hemmet i Eden, som Gud själv hade byggt, var inte ett överdådigt palats. rätt

(99)Det stolta människohjärtat gläder sig över att resa storslagna och dyrbara byggnader och ser med tillfredsställelse på det de själva har uppfört. Men Gud placerade Adam i en trädgård. Det var hans boplats. Himlen utgjorde en mäktig katedral över den, och jorden, med alla de vackra blommorna och med ett matta av levande grönt, utgjorde golvet. De lövrika grenarna på de mäktiga träden utgjorde väggarna. Hemmet var prytt med alla tänkbara konstverk, vackrare än allt, som de mänskliga konstnärerna har frambragt. I allt det som omgav det lyckliga paret, fanns det en lärdom för alla tider, nämligen att äkta tillfredsställelse inte kan uppnås genom att tillfredsställa sitt eget jag och att leva i överdådig lyx, utan i gemenskapen med Gud och genom Hans skaparverk. rätt

(99)Om människor ville ge mindre akt på det som är konstgjort och i stället utveckla en större enkelhet, skulle de komma närmare Guds ideal för dem. Stolthet och äregirighet blir aldrig tillfredsställt, men de som låter sig påverkas av Guds stilla Ande, kommer att få uppleva äkta och sublim glädje genom att dricka ur de källor med klart och friskt vatten, som Gud låter sprudla fram inom räckhåll för alla. rätt

(99)Då Gud valde ett jordiskt hem åt Sin Son. - Jesus kom till denna värld för att utföra det största uppdrag, som har utförts bland människor. Han kom som Guds sändebud för att lära oss att leva rätt. Vilka omgivningar valde Gud åt Sin Son? Ett avsides beläget hem i Galiléens bergstrakter och en familj, som förtjänade livets uppehälle genom ärligt, skapande arbete. Det innebar daglig konfrontation med problem och slit, självuppoffring, sparsamhet, glad och tillitsfull tjänst. Till detta hörde dagligt studium vid moderns sida med öppen skriftrulle, skymningen och soluppgången över den fridfulla dalen, naturens uttrycksfulla tilltal, studiet av Guds skaparverk och Hans dagliga omsorg om oss samt sinnets ständiga gemenskap med Gud. Allt detta var det, som utmärkte Jesu uppväxt. rätt

(99)Lantliga omgivningar. - När israeliterna vände tillbaka till löftets land, fortsatte den utbildning, som de hade fått i öknen under förhållanden, som var gynnsamma för formandet av riktiga vanor. Folket blev inte ihopträngt i städer, utan varje enskild familj hade sitt eget jordstycke, som gav dem alla de välsignelser, som följer med ett naturligt och enkelt liv. rätt

(100)Omgivningen satte sin prägel på Johannes Döparens karaktär. - Johannes Döparen, Jesu vägröjare, fick sin första uppfostran av föräldrarna. Största delen av sitt liv tillbringade han ute i ödemarken. Han valde att hålla sig borta från stadslivets nöjen och lyx och föredrog det hårda livet i ödemarken. Omgivningarna var gynnsamma för att utveckla enkla och självförnekande vanor. Ofördärvad av världens larm kunde han studera naturens lärdomar och fördjupa sig i Guds uppenbarade ord och Hans vägledning i människornas liv... Ända från de första barnaåren hade man låtit honom få lära känna sin livsuppgift och han tog emot detta heliga förtroende. För honom erbjöd vildmarken en välkommen flykt undan det samhälle, i vilket misstänksamhet, otro och orenhet trängde igenom nära nog allting. Han litade inte på sin egen kraft att stå emot frestelse utan undvek att ha ständig kontakt med synd, för att han icke skulle förlora förståelsen för dess avskyvärda natur. rätt

(100)Andra värden, som blir framälskade i lantliga omgivningar. - Så har det varit med de mest framstående, ädlaste och bästa männen i alla århundraden. Läs berättelserna om Abraham, Jakob och Josef, om Moses, David och Elisa. Studera också deras liv, som på senare tid har burit ett stort och krävande ansvar på ett värdigt sätt. rätt

(100)De flesta av dem växte upp i lantligt belägna hem. De kände inte till lyx. De använde inte sin tid till tomma nöjen. Många måste kämpa mot fattigdom. De lärde sig tidigt att arbeta. Ett verksamt liv ute i friska luften gav styrka och elasticitet åt alla deras förmågor. Och eftersom de var tvungna att lita på sig själva, stod de inte hjälplösa inför svårigheter och hinder, utan utvecklade mod och uthållighet. De lärde sig att klara sig själva och att behärska sitt sinne. Beskyddade mot nedbrytande inflytanden förstod de att värdesätta naturliga glädjeämnen och trofasta vänner. De ställde inte stora krav och var måttliga i alla sina vanor. Hela deras liv var styrt av sunda principer. De växte upp till att bli rena och starka och sanningsenliga. De tog itu med sin livsuppgift med fysisk och andlig styrka och med frejdigt mod. De hade förmåga att planera och genomföra saker och ting och hade en beslutsamhet att motstå och segra över synd, som gjorde dem till mäktiga försvarare av det som är rätt. rätt

nästa kapitel