Det adventistiska hemmet kapitel 83. Från sida 405. Från sida 521 i den engelska utgåva. | ren sida tillbaka |
(405)Det naturliga hjärtat söker nöjen. Det naturliga hjärtat söker efter nöjen och tillfredsställelse av jaget. Och Satan har sörjt för att det finns rika möjligheter för detta. Han försöker fylla människors sinnen med längtan efter världsliga nöjen, så att de inte får tid att tänka på det viktigaste i livet: ”Hur står det till med min själ?” Längtan efter nöjen sprider sig som en farlig smitta. När vi först ger efter, skyndar sinnet vidare från det ena till det andra, ständigt i jakt på nöjen. rätt (405)Världsliga nöjen förblindar människorna. För att tillfälligt njuta av dem offrar många sin vänskap med himlen och den frid, kärlek och glädje som den ger. Men de källor till glädje som de har valt, kommer så småningom att resultera i otillfredsställelse och avsky. rätt (405)Nöjeslokalerna står aldrig tomma. I vår tid pågår ett jagande efter nöjen, som saknar motsvarighet i världshistorien. Utsvävningar och hänsynslöst slöseri är överallt utbredda. Stora grupper av människor är ivrigt upptagna med att leta efter en eller annan form av underhållning och nöjen. Sinnet blir lättsinnigt och fåfängt, därför att det inte har vant sig vid meditation och studium. Okunskapens sentimentalitet brer ut sig. Gud kräver att varje människa skall förvandlas, förfinas, upplyftas och förädlas. Men som regel blir de värdefulla målsättningarna fösummade till förmån för modemedvetenhet och ytliga nöjen. rätt (405)Den spännande underhållningen i vår tid har ett fast grepp om människosinnena. Särskilt gäller detta de unga, som har en stark längtan efter spänning, något som förbrukar mycket av deras livskraft, ja, mycket mer än studier och fysiskt arbete. Det leder ofta till att deras föståndsgåvor försvagas och deras moraliska styrka bryts ned. rätt (405)De unga dras lätt med av tidens ström. De som tycker om nöjen för deras egen skull, öppnar dörren för otaliga frestelser. De ger sig hän åt sällskaplig förströelse och tanklös munterhet. De går från den ena utsvävningen till den andra, tills de varken önskar eller är i stånd till att göra nytta för sig. Deras andliga längtan kallnar, deras andliga liv förmörkas. Alla sinnets ädla egenskaper, allt som förbinder människan med den andliga världen, bryts ned. rätt (406)Många församlingsmedlemmar ger sig hän åt nöjen. Många deltar ivrigt i världsliga och moraliskt nedbrytande förlustelser, som är förbjudna i Guds ord. Därigenom bryter de sin förbindelse med Gud och intar en plats bland de många nöjeslystna människorna i världen. De synder, som i forntiden utrotade människor och förstörde städer på slättlandet, är lika vanligt förekommande i dag. Detta gäller inte bara i hedniska länder eller bland vanliga kristna utan också bland dem, som ger sig ut för att vänta på Människosonens ankomst. Om Gud visade er, hur Han ser på dessa synder, skulle ni fyllas av skam och skräck. rätt (406)Längtan efter spänning och underhållning är en frestelse och en snara för Guds folk, särskilt för de unga. Satan tänker ständigt ut nya lockbeten för att dra människosinnet bort från den allvarliga uppgiften att förbereda sig för det som skall ske i framtiden. Han använder världsliga människor till att hålla en ständig begeistring vid liv, som skall locka de oförsiktiga till att delta i världens nöjen. Olika uppvisningar, föredrag och en mängd erbjudanden om underhållning avser att väcka kärlek till världen. När vi förenar oss med världen på detta sätt, blir tron försvagad. rätt (406)Satan är en duktig förförare. Vi lever i den dyrbara prövotiden och Gud visar ännu Sin nåd mot oss. Många unga uppför sig, som om den dyrbara nådtiden skulle vara en enda lång ferie, som om de hade kommit till världen bara för sitt eget nöjes skull och för att söka tillfredsställelse genom oupphörlig spänning. Satan har gjort särskilda ansträngningar för att få dem att finna glädje i världsliga nöjen och i att försöka rättfärdiga sig själva genom att försöka visa, att dessa nöjen är oskadliga, oskyldiga och till och med hälsobefrämjande. rätt (407)Han [Satan] framställer den heliga vägen som svår, medan den väg som går genom världsliga nöjen, är överströdd med blommor. Han beskriver världen och deras glädjeämnen i falska och lockande färger. Men världens glädjeämnen kommer snart att ta slut. Det som vi har sått, måste vi också skörda. Satan är en bedragare i ordets alla bemärkelser, en framgångsrik förförare. Han har många finmaskiga garn som vid första ögonkastet kan verka oskyldiga, men som är väl genomtänkta för att fånga de unga och obetänksamma. rätt (407)Nöjeslusten försvagar utvecklingen. - Föräldrarna begår ett fel, när de skickar sina barn ut i samhället i tidig ålder, för att de är rädda, att de skall bli okunniga om de inte får ta del av sällskapslivet och umgås med dem som älskar nöjen. Redan medan barnen går i skolan, får de lov att gå på fester och ha världslig gemenskap. Detta är ett stort misstag. Barn lär sig mycket fortare det onda än det som är gott och nyttigt. Sinnet fylls med onyttiga saker, samtidigt som de utvecklar en sådan längtan efter underhållning, att det är svårt för dem att tillägna sig kunskap till och med i de mest allmänna skolämnena. Uppmärksamheten blir delad mellan utbildning och längtan efter nöjen. Och eftersom kärleken till nöjen dominerar, går det långsamt att göra intellektuella framsteg. rätt (407)I likhet med de gamla israeliterna är nöjeslystna människor upptagna av att äta och dricka och stå upp för att leka. Det är munterhet och festande, lättsinne och lössläppthet. I allt detta påverkas de unga av författarna till de böcker de fått i uppgift att studera. Det värsta av allt är det permanenta inflytande, som detta har på karaktären. rätt (407)Guds sista budskap bemöts med likgiltighet. Människorna som levde före syndafloden gav fullständigt efter för spännande nöjen och festligheter, när deras prövotid gick mot sin avslutning. De som hade makt och inflytande, var ständigt upptagna av att fånga människors sinnen i lättsinnighet och lössläppt glädje, så att den sista varningen skulle ljuda för döva öron. rätt (408)Ser vi inte samma sak upprepas i våra dagar? Samtidigt som Guds tjänare förkunnar, att allting går mot sin avslutning, är världen uppslukad av nöjen och lättsinnig glädje. Denna ständiga spänning gör människorna likgiltiga för Gud och hindrar dem från att påverkas av sanningen, vilket är det enda som kan rädda dem från den kommande ödeläggelsen. rätt (408)De som håller sabbaten, kommer att bli prövade. Unga sabbatshållare, som har gett efter för världens inflytande, kommer att sättas på prov. Den sista tidens faror är över oss och de unga kommer att möta prövningar, som de flesta inte har räknat med. De kommer att uppleva konfliktsituationer, som kommer att avgöra om deras tro är äkta. De påstår att de ser fram emot Människosonens ankomst och ändå har många av dem varit dåliga förebilder för dem som inte tror. rätt (408)De har inte varit villiga att skilja sig från världen men har deltagit med världen i utflykter (Anmärkning: Detta gäller inte familjeutflykter tillsammans med andra trossyskon utan någon slags friluftskarneval, som var vanlig på den tiden.) och andra nöjen. De ursäktar sig med att de deltar i oskyldig förströelse. Men det är denna eftergivenhet, som skiljer oss från Gud och gör oss till barn av denna världen... (408)Ett viktigt övervägande. - Ingen får lov att tro, att underhållning är väsentlig och nödvändig och att likgiltighet och ringaktning för den Helige Ande är av underordnad betydelse, medan förströelserna varar. Gud låter sig inte hånas. Varje ung man och kvinna bör överväga detta: ”Är jag i dag beredd, om livet skulle ta slut? Har jag upplevt den förberedelse i mitt hjärta, som sätter mig i stånd till att utföra den gärning, som Herren har bestämt för mig?” rätt |