Den dolda kampen kapitel 12. Från sida 19ren sida tillbaka

Att skörda storm.

(19)Den första ängelns budskap i Uppenbarelsebokens 14:e kapitel förkunnar att tiden för Guds dom har kommit. Det uppmanar människorna att frukta Gud och tillbe honom. Detta budskap skulle skilja Guds folk från världen och dess fördärvliga inflytande, och väcka dem så att de kunde se sitt sanna tillstånd, sin världslighet och sitt avfall. Genom detta budskap sände Gud en varning till församlingen. Om de hade tagit emot varningen skulle de ha renats från de synder som skilde dem från Gud. Hade de tagit emot budskapet från himlen, ödmjukat sig för Herren och med uppriktighet berett sig att bestå inför honom, skulle Guds Ande och kraft ha uppenbarat sig ibland dem. Församlingen skulle åter igen ha uppnått det lyckliga tillstånd, där enhet, tro och kärlek härskade som på apostlarnas tid. Då hade de troende ”ett hjärta och en själ” och de ”bar fram Guds Ord med frimodighet” och ”Herren ökade dag för dag församlingen med dem som han fick frälsa”. Apostlagärningarna 4:32, 31: 2:47. rätt

(19)Efter den första ängeln i Uppenbarelsebokens fjortonde kapitel följer en annan ängel, och han säger: ”Fallet, fallet är det stora Babylon, som har gett alla folk att dricka av sin otukts vredesvin!” (Uppenbarelseboken 14:8). Ordet ”Babylon” kommer från ordet ”Babel” som betyder förvirring. I Bibeln används detta ord för att beteckna olika former av falsk eller avfällig religion. I Uppenbarelsebokens sjuttonde kapitel framställs Babylon som en kvinna, en bild som i Bibeln används som symbol på en församling. En ren kvinna symboliserar en ren församling (Jesaja 62:4,5; 2 Korintierbrevet 11:2). En fallen kvinna symboliserar en avfällig församling (Jesaja 1:1,21; Jeremia 3:6-10). rätt

(19)Kvinnan (Babylon) i Uppenbarelsebokens sjuttonde kapitel ”var klädd i purpur och scharlakan, smyckad med guld och ädelstenar och pärlor. I sin hand höll hon en guldbägare, full med skändligheter och smuts från hennes otukt. På hennes panna fanns ett namn skrivet, en hemlighet: Det stora Babylon, modern till alla skökor och skändligheter på jorden. Jag såg att kvinnan var berusad av de heligas blod, av blodet från Jesu vittnen.” (Uppenbarelseboken 17:4-6). rätt

(19)Babylon sägs också vara ”den stora staden som har kunglig makt över jordens kungar”, v 18. Den makt som i så många århundraden härskade som en tyrann över kristenhetens kungar är Rom. Allt purpur och scharlakan, guld, ädelstenar och pärlor som kvinnan var prydd med, beskriver målande den storslagenhet och mer än kungliga prakt som det högmodiga romerska prästerskapet omgav sig med. Det fanns inte någon annan makt, om vilken man med så stor sanning kunde säga att den var ”berusad av de heligas blod”. Detta passade bara in på den församling som så fruktansvärt har förföljt Kristus efterföljare. Babylon beskylls också för att ha otillåten förbindelse med ”jordens kungar”. Då den judiska församlingen övergav Gud och slog sig samman med hedningarna, blev den en sköka. Samma dom drabbar Rom därför att den blivit moraliskt fördärvad genom att söka stöd hos världsliga makter. rätt

(19)Babylon sägs vara ” modern till alla skökor på jorden” (v 5). Hennes döttrar måste då symbolisera sådana församlingar som håller fast vid hennes läror och traditioner. De följer hennes exempel och offrar sanning och Guds välbehag för att ingå ett otillbörligt förhållande med världen. Budskapet i Uppenbarelseboken 14:8 som förkunnar Babylons fall, måste tillämpas på sådana religiösa samfund som en gång varit rena men som har avfallit. Eftersom detta budskap följer efter budskapet om domen, måste det förkunnas under den sista tiden. Därför kan det inte vara avsett enbart för den katolska kyrkan, eftersom den har befunnit sig i ett fallet tillstånd under många århundraden. Dessutom innehåller Uppenbarelsebokens artonde kapitel en kallelse till Guds folk att gå ut från Babylon. Enligt denna bibeltext måste många av Guds folk ännu finnas i Babylon. I vilka religiösa samfund finner vi de flesta av Kristi efterföljare i vår tid? Utan tvivel i de olika samfund som bekänner sig till den protestantiska läran. Då dessa samfund bildades, intog de en ädel ståndpunkt för Gud och sanningen. Hans välsignelse vilade över dem. Men de föll på grund av samma önskan som blev till förbannelse och ödeläggelse för Israel - önskan att efterlikna världens seder och bruk och att eftersträva dess vänskap. rätt

(19)Den andra ängelns budskap blev inte fullständigt uppfyllt år 1844. Samfunden genomgick vid denna tid ett moraliskt fall, eftersom de hade förkastat budskapet om Kristi återkomst. Men fallet var inte fullständigt. Eftersom de har fortsatt att förkasta de särskilda sanningarna för vår tid, har de fallit djupare och djupare. Vi kan emellertid ännu inte säga att Babylon har fallit, därför att det har gett ” alla folk” att dricka av ”sin otukts vredesvin”. rätt

(19)Bibeln säger, att innan Herrens återkomst, skall Satan verka ”med alla slags kraftgärningar, med lögnens tecken och under och med orättfärdighetens alla konster som bedrar”. De som ”inte tog emot kärleken till sanningen så att de kunde bli frälsta”, skall lämnas att bli offer för ”villfarelsen, så att de tror på lögnen”. 2 Tessalonikerbrevet 2:9-11. Babylons fall blir inte fullständigt, förrän detta tillstånd har uppnåtts och församlingarnas förening med världen har blivit fullständig överallt inom kristenheten. Denna förändring sker gradvis. Den fullständiga uppfyllelsen av Uppenbarelseboken 14:8 tillhör fortfarande framtiden. rätt

(19)Trots det andliga mörker och det främlingskap för Gud som gör sig gällande inom de samfund som utgör Babylon, finns ännu det stora flertalet av Kristi sanna efterföljare inom dessa samfund. Det finns många av dessa som ännu aldrig har förstått de särskilda sanningarna för vår tid. Många är otillfredsställda med sitt nuvarande tillstånd och längtar efter klarare ljus. Förgäves söker de efter Kristi avbild i de samfund som de tillhör. rätt

(19)Uppenbarelsebokens 18:e kapitel visar framåt till den tid, då de kristna samfunden, på grund av att de har förkastat det trefaldiga budskapet i Uppenbarelseboken 14:6-12, har nått det tillstånd som har förutsagts av den andra ängeln. De av Guds folk som fortfarande finns kvar i Babylon kommer att kallas att skilja sig från dess gemenskap. Detta budskap är det sista som någonsin kommer att ges till världen. Det kommer att fullfölja sitt verk. De som ”inte trodde på sanningen utan hade sin glädje i orättfärdigheten” skall överlämnas åt villfarelsen så att de tror på lögnen. 2 Tessalonikerbrevet 2:12. Då kommer sanningens ljus att upplysa alla, vilkas sinnen är öppna för att ta emot det. Alla Herrens barn som fortfarande finns kvar i Babylon, kommer att lyda hans kallelse: ”Gå ut från henne, mitt folk!” Uppenbarelseboken 18:4. rätt

nästa kapitel