Den dolda kampen kapitel 2. Från sida 3ren sida tillbaka

Han levde för att hjälpa människorna i deras nöd.

(3)Jesus stod på toppen av Oljeberget och såg ut över Jerusalem. Ingenting skymde templets praktfulla byggnader. När solen gick ned belyste dess strålar de snövita marmorväggarna och reflekterades från torn och tinnar. rätt

(3)Varje israelit kände glädje och hänförelse över denna syn. Jesus sinne däremot var uppfyllt av helt andra tankar. ”När Jesus kom närmare och såg staden, brast han i gråt över den.” Lukas 19:41. rätt

(3)Men han grät inte över sig själv, trots att han väl visste vart han var på väg. Framför honom låg Getsemane, platsen för de själskval som närmade sig. Fårporten fanns också inom synhåll. Genom den hade offerdjuren under århundraden letts till slakt. Fårporten skulle också öppnas för honom när han skulle passera igenom den ”lik ett lamm som förs bort till att slaktas”. (Jesaja 53:7). Inte långt därifrån låg Golgata, platsen där han skulle korsfästas. På den stig som Kristus snart skulle komma att vandra, måste det stora mörkrets skräck falla när han skulle offra sig själv för våra synder. rätt

(3)Han grät inte över sig själv utan över de tusentals människor i Jerusalem, som var dömda till undergång. Jerusalem hade hedrats mer av Gud än alla andra städer. Om Israel som nation hade hållit fast vid troheten mot Herren, skulle Jerusalem ha bestått till evig tid, utvalt av Gud. I stället var det avfällighet och uppror som utmärkte detta folks historia. rätt

(3)Ljusets och härlighetens Herre hade under tre år gått in och ut bland sitt folk. Utan eget hem vandrade han fattig och arm för att hjälpa människorna i deras svårigheter och minska deras nöd och försökte övertala dem att ta emot livets gåva. Israel hade emellertid vänt sig bort från sin mest trofaste vän och ende hjälpare. Hans kärleksfulla förmaningar hade föraktats, hans råd hade ringaktats och hans varningar väckt åtlöje. Hoppets och förlåtelsens timme gick snabbt mot sitt slut. rätt

(3)När Kristus såg ut över Jerusalem, såg han för sin inte blick hur en hel stad, ett helt folk, skulle drabbas av undergång. Han hörde arméer marschera och förbereda sig till strid. Han hörde röster från mödrar och barn gråta efter bröd i den belägrade staden. Han såg lågor uppsluka dess heliga, vackra hus, dess palats och torn. I deras ställe återstod nu endast en hög rykande ruiner. När han såg framåt i tiden såg han förbundets folk utspritt i alla länder. rätt

(3)Kristus såg Jerusalem som en symbol på världen på så sätt att den utmärks av otro och uppror och kommer att drabbas av Guds vedergällande dom. rätt

(3)Himmelens majestät i tårar! Denna scen visar vilken svår uppgift det är också för Allmakten att frälsa dem som överträtt Guds lag från konsekvenserna av deras lagöverträdelse. När Jesus såg framåt i tiden till den sista generationen, såg han att världen då skulle vara insnärjd i ett bedrägeri som liknade det som blev orsaken till Jerusalems ödeläggelse. Judarnas stora synd var att de förkastade Kristus. Den kristna världens stora synd skulle bli att förkasta Guds lag, som utgör grunden för hans regering i himlen och på jorden. Miljoner som är fångna i synd, förslavade av Satan, dömda att drabbas av den andra döden (Fotnot 1), kommer att vägra att lyssna till sanningens ord, när det framställs för dem. Fotnot 1: Bibeln lär oss att de orättfärdiga skall uppstå till dom på den yttersta dagen, och därefter drabbas av den andra döden, se Uppenbarelseboken 20:4-6. rätt

(3)Lärjungarna reagerade med respektfylld fruktan och bävan på Kristi förutsägelse om att templet skulle bli ödelagt. Framtiden hemlighölls av barmhärtighet för lärjungarna. Kristus talade bara om för dem de stora dragen i de mest framträdande händelserna, som skulle inträffa strax före tidens slut. Hans förutsägelser omfattade två händelser: dels skildrade de ödeläggelsen av Jerusalem, dels framställde de ödeläggelsen av hela världen på den sista stora dagen. rätt

(3)Judarna hade genom att hårdnackat förkasta Guds nåd och barmhärtighet förorsakat att Guds beskydd togs ifrån dem. Satan fick därigenom tillfälle att behärska dem som han ville. Ödeläggelsen av Jerusalem är en fruktansvärt allvarlig varning för alla som inte tar emot Guds nåd utan motsätter sig hans barmhärtiga förmaningar. I den utvalda stadens öde kan vi se undergången av en värld, som har förkastat Guds nåd och föraktat hans lag. rätt

(3)Människor bör se till att de inte åsidosätter den undervisning som de möter i Kristi ord. Världen är inte mer villig att sätta sin tilltro till budskapet för denna tid, än judarna var att ta emot Frälsarens varning när det gällde Jerusalem. Herrens dag kommer att överrumpla den som är likgiltig och inte sätter sin tillit till Gud. Se 1 Tessalonikerbrevet 5:2-6. rätt

nästa kapitel