Den dolda kampen kapitel 25. Från sida 36ren sida tillbaka

Vad påvemakten strävar efter

(36)Protestanterna är nu för tiden mycket mer välvilligt inställda till katolicismen än tidigare. I de länder där den romersk-katolska kyrkan inte är i majoritet och där katolikerna intar en försonande inställning för att vinna inflytande, finns en tilltagande likgiltighet beträffande de läror, som skiljer de protestantiska kyrkosamfunden från den katolska hierarkin. Allt fler anser, att det inte är så stor skillnad på de väsentliga troslärorna, som man tidigare trott. Om vi därför gör några mindre eftergifter från vår sida, så kan vi uppnå en bättre relation till katolska kyrkan, har man menat. rätt

(36)Det är sant, att det finns uppriktiga kristna i den romersk-katolska kyrkan. Tusentals katoliker tjänar Gud efter det bästa ljus de har. rätt

(36)Men katolicismen som religionssystem betraktat stämmer inte bättre överens med Kristi evangelium nu än någonsin tidigare i hennes historia. Den romersk-katolska kyrkan försöker se långt in i framtiden, och den utarbetar sina planer och ordnar sin verksamhet därefter. Den använder alla medel för att utöka sitt inflytande och stärka sin makt som förberedelse för en våldsam och avgörande strid för att återvinna herraväldet över världen, för att återuppta förföljelsen och för att göra om intet allt som protestantismen har uträttat. Katolicismen vinner terräng på varje sida. Dessa omständigheter borde vara en källa till oro för alla som värdesätter evangeliets rena lära. rätt

(36)Protestanter har befattat sig med och gynnat påvemakten. De har gjort kompromisser och eftergifter, så att katolikerna själva har blivit förvånade över detta och inte kunnat förstå det. Människor blundar för katolicismens sanna karaktär och de faror som dess överhöghet innebär. Människor behöver väckas för att kunna stå emot dess framgångar, som är så farliga för borgerlig och religiös frihet. rätt

(36)Den katolska kyrkan visar nu fram en tilltalande sida. Den försöker genom ursäkter att dölja sina ohyggliga grymheter. Den har klätt sig i en kristen klädnad, men har inte förändrat sig. Påvedömets samtliga tidigare principer existerar fortfarande. De läror som kom till under den mörka tidsåldern gäller fortfarande. Ingen behöver låta sig bedras. Det påvedöme som protestanterna nu är så villiga att ära är detsamma som härskade över världen på reformationens tid, när Guds trogna tjänare med fara för sina liv stod upp för att avslöja hennes orättfärdighet. rätt

(36)Det är inte utan anledning som det i protestantiska länder påstås, att katolicismen inte längre avviker lika mycket från protestantismen som under tider som gått. En förändring har ägt rum. Katolicismen är verkligen lik nutidens protestantism, men det beror på att protestantismen avsevärt har förfallit sedan reformatorernas dagar. rätt

(36)Eftersom de protestantiska kyrkosamfunden har sökt vinna popularitet hos världen, har en falsk kärlek förblindat dem. De kan inte förstå annat än att det är rätt att tro gott om allt ont. Den ofrånkomliga följden blir att de till sist tror ont om allt som är gott. rätt

(36)I stället för att försvara den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga, ber de i själva verket den romersk-katolska kyrkan om ursäkt för sin tidigare kärlekslösa inställning och ber om förlåtelse för sin religiösa fanatism. rätt

(36)Ett grundligt studium av Bibeln under bön skulle visa protestanterna påvedömets verkliga natur och skulle få dem att avsky och vända sig bort från det. Men många anser sig själva så visa, att de inte känner något behov av att ödmjukt söka Gud för att ledas fram till hela sanningen. rätt

(36)I de ansträngningar, som nu görs i Förenta staterna för att tillförsäkra kyrkan stöd från staten, följer protestanterna i påvemaktens fotspår. Ja, mer än så, de öppnar dörren för katolicismen, så att den i det protestantiska Amerika kan återvinna den överhöghet, som den har förlorat i den gamla världen. Den läsare som vill veta på vilket sätt katoliker och protestanter tillsammans kommer att behandla dem som förkastar deras läror, behöver bara tänka på den anda som den romersk-katolska kyrkan visade i förfluten tid när det gäller den bibliska vilodagen och de som höll den helig. rätt

(36)När påvedömet blev fast etablerat, fortsatte det att upphöja söndagen. Folket sysselsatte sig ännu en tid med jordbruket, när det inte besökte gudstjänsten, och man betraktade fortfarande den sjunde dagen som sabbat. Men den förändring som hade införts fortsatte ständigt. rätt

(36)Trots all möda att befästa söndagens helighet erkände emellertid katolikerna offentligt, att sabbaten hade gudomlig auktoritet och att den dag som ersatte den hade mänskligt ursprung. På 1500-talet förklarade ett katolskt kyrkomöte tydligt: ”Alla kristna bör komma ihåg, att den sjunde dagen har helgats av Gud och har tagits emot och firats, inte bara av judarna utan av alla andra som säger sig tillbe Gud.” – Morer sid. 281, 282. De som försökte förfalska Guds lag var inte okunniga om vad de gjorde. De försökte medvetet att upphäva sig över Gud. rätt

(36)Berättelser från förr avslöjar tydligt hur fientligt den romersk-katolska kyrkan har varit mot den sanna sabbaten och dess försvarare. Dessa tider från det förflutna visar också vilka medel man använde för att upphöja den vilodag som man själv hade instiftat. Bibeln undervisar om att detta skall återupprepas när protestanter och katoliker kommer att förena sig för att upphöja söndagen. rätt

(36)Profetian i Uppenbarelseboken 13 förklarar, att den makt som symboliseras av ett vilddjur med två horn, som liknar ett lamms, ”får jorden och dess invånare att tillbe” påvedömet, som här symboliseras av ett vilddjur, som liknar en leopard. Djuret med de två hornen skall också förmå ”jordens invånare att göra en bild åt vilddjuret”, och det skall dessutom befalla alla, ”höga och låga, rika och fattiga, fria och slavar”, att ta emot vilddjurets märke. Se Uppenbarelseboken 13:11-16. Som vi tidigare sett är Förenta staterna den makt som framställs genom djuret med horn, som liknade ett lamms. Denna profetia kommer att uppfyllas när Förenta staterna genom lagstiftning genomdriver firandet av söndagen, som den romersk-katolska kyrkan framhåller är det särskilda erkännandet av dess överhöghet. rätt

(36) ”Och jag såg ett av dess huvuden vara liksom sårat till döds, men dess dödssår blev läkt. Och hela jorden såg med förundran efter vilddjuret.” Vers 3. Detta dödliga sår syftar på påvedömets fall år 1798. Men därefter säger profetian att ”dess dödssår blev läkt. Och hela jorden såg med förundran efter vilddjuret.” Paulus säger tydligt att ”laglöshetens människa” skall fortsätta ända fram till Kristi återkomst. 2 Tessalonikerbrevet 2:3- 8. Han skall fortsätta med detta bedrägliga verk ända till tidens slut. I Uppenbarelseboken står det beträffande påvedömet: ”Och alla jordens invånare skall tillbe det, var och en som inte från världens skapelse har sitt namn skrivet i livets bok, det slaktade Lammets bok.” Uppenbarelseboken 13:8. Både i den gamla och den nya världen kommer påvedömet att hyllas genom den ära som man visar söndagen, den vilodag som helt och hållet vilar på den romersk-katolska kyrkans auktoritet. rätt

(36)Sedan mitten av 1800-talet har de som granskat profetiorna, förkunnat detta för världen. I det som nu sker ser man att förutsägelsen snabbt närmar sig sin uppfyllelse. Protestantiska ledare påstår, att helighållandet av söndagen som vilodag vilar på gudomlig auktoritet, men liksom de katolska ledarna saknar de bevis för detta. Påståendet, att Guds straffdomar skall drabba människor för att de överträder söndagen som vilodag, kommer att återupprepas. Man börjar redan tala om detta. En rörelse för att med lag framtvinga helighållandet av söndagen vinner snabbt framgång. rätt

(36)Den romersk–katolska kyrkan, med alla sina förgreningar överallt i världen, utgör en väldig organisation som står under påvestolens kontroll och är avsedd att tjäna dess intressen. Miljoner katolska medlemmar lär sig i varje land på jorden att betrakta sig som skyldiga att visa påven sin trohet. Vilken nation eller regering de än tillhör, så måste de sätta kyrkans auktoritet högre än all annan auktoritet. Även om de måste svära trohetsed mot staten, så väger löftet om lydnad mot den romersk-katolska kyrkan tyngre än denna och befriar dem från varje högtidligt löfte som är oförenligt med dess intressen. rätt

(36)Historien vittnar om denna kyrkas skickliga och ihärdiga ansträngningar att blanda sig i nationernas angelägenheter. När hon lyckats med det, försöker hon främja sina egna planer, även om hon därigenom måste ruinera regenter och folk. rätt

(36)Låt bara den principen bli accepterad i Förenta Staterna, att kyrkan kan använda eller styra statsmakten, att religiösa seder kan genomdrivas genom världsliga lagar, kort sagt, att kyrkan och staten kan härska över samvetet, så har den romersk-katolska kyrkan vunnit segern i detta land. rätt

(36)Guds Ord har varnat oss för den annalkande faran. Om den varningen går obemärkt förbi, kommer den protestantiska världen att få lära känna vilka den romersk-katolska kyrkans avsikter verkligen är, men då är det för sent att undvika snaran. Denna kyrkas makt tilltar i tysthet. Dess läror utövar sitt inflytande i lagstiftande församlingar, bland kyrkosamfunden och i människornas hjärtan. Lömskt och obemärkt stärker den sina trupper för att befrämja sina egna avsikter, när den tid kommer då den kan slå till. Allt den önskar sig är ett fördelaktigt utgångsläge. Detta ger man den redan nu. Vi kommer snart att få se och erfara vad den romersk-katolska kyrkans syfte är. Var och en som tror på Bibeln och lyder den kommer att utsättas för anklagelse och förföljelse. rätt

nästa kapitel