Den dolda kampen kapitel 8. Från sida 12 | ren sida tillbaka |
(12)En av de högtidligaste och samtidigt härligaste sanningar som finns uppenbarade i Bibeln är undervisningen om Kristi andra ankomst för att fullborda återlösningens stora verk. När Jesus skulle lämna sina lärjungar tröstade han dem i deras sorg med löftet om, att han skulle komma tillbaka. ”I min Faders hus finns många boningar ... Nu går jag dit för att bereda er rum. Och när jag gått dit ... skall jag komma tillbaka och ta er till mig …”. Johannes 14:1-3. ”När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglarna med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron, och inför honom skall alla folk församlas”. Matteus 25:31-32. rätt (12)Herrens återkomst har under alla tider varit hans sanna efterföljares hopp. Under lidande och förföljelse var deras ”saliga hopp”, ”att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus kommer åter i härlighet”. Titusbrevet 2: 13. rätt (12)Profetian förutsäger inte bara hur Kristus skall komma och avsikten med Hans återkomst. Jesus sade: ”Tecken skall visa sig i solen, i månen och i stjärnorna”. Lukas 21:25. ”Men på den tiden ... rätt (12)skall det ske att solen förmörkas, och månen mister sitt sken. Stjärnorna skall falla från himlen, och himlens makter skall skakas. Då skall man få se Människosonen komma på skyarna med stor makt och härlighet.” Markus13:24-26. Johannes ger följande skildring av de första tecknen som skall inträffa före Kristi återkomst: ”Då kom en våldsam jordbävning, och solen blev svart som en sorgdräkt och hela månen blev som blod”. Uppenbarelseboken 6:12. rätt (12)Denna profetia om ”en våldsam jordbävning” uppfylldes år 1755 e Kr, då den mest fruktansvärda jordbävning som någonsin finns omtalad i historien inträffade (Fotnot 4). Även om den i allmänhet omtalas som jordbävningen i Lissabon, sträckte sig denna jordbävning över största delen av Europa, Afrika och Amerika. Den kändes på Grönland, på de Västindiska öarna och Madeira, i Sverige och Norge, England och Irland. Den sträckte sig över ett område på mer än nio miljoner kvadratkilometer. Man har uppskattat att 90 000 personer förlorade sina liv denna ödesdigra dag på grund av jordbävningen. Fotnot 4: Detta skrevs år 1884, när boken ”Den stora striden” av Ellen White publicerades första gången. Detta häfte är en sammanfattning av den boken. rätt (12)Tjugofem år senare inträffade nästa tecken som profetian talar om, nämligen sol- och månförmörkelse. ”Men i de dagarna, efter denna nöd (Fotnot 5), skall solen förmörkas, och månen skall inte ge något ljus.” Markus 13:24. Den 19 maj 1780 uppfylldes denna profetia. Fotnot 5: Den nödtid som Jesus här syftar på är påvemaktens förföljelser mot Guds församling, som varade i över tusen år, men som nästan helt upphört 1780 när solen förmörkades. rätt (12) ”På de flesta ställen i landet (USA) var det så mörkt på dagen, att folk varken kunde se vad klockan var, äta eller utföra sitt dagliga arbete utan att tända ljus ... Mörkrets utbredning var utomordentlig. Österut gick det ända till Falmouth. Västerut nådde det till de mest avlägsna delarna av Connecticut, och till Albany. Söderut sträckte det sig längs kusten. Och norrut nådde det så långt som det fanns bebodda amerikanska områden.” - William Gordon, History of the Rise, Progress & Establishment of the Interdependence of the U.S.A., del 3, sid 57. rätt (12) ”Dr Nathanael Whittaker, pastor i tabernakelförsamlingen i Salem, ledde andliga möten i församlingshuset, och höll en predikan där han hävdade att mörkret var övernaturligt. Församlingar samlades på många andra platser. Bibeltexterna för de oförberedda predikningarna var hela tiden sådana texter som tycktes visa att mörkret stämde överens med profetiorna i Bibeln…Mörkret var som tätast strax efter klockan elva (på förmiddagen).” - The Essex Antiquarian, april 1899, band 3, nr 4, sid 53, 54. rätt (13) ”Mörket var så djupt att människorna på landsbygden kände sig tvingade att lämna sitt arbete på fälten och återvända till sina boningshus. Det blev nödvändigt att tända ljus för att kunna utföra sina sysslor inomhus. Mörkret varade hela dagen.” – Gages ”History of Rowley, Mass.” rätt (13)Den 19 maj 1780 blev i historien omtalad som ”den mörka dagen”. Sedan Mose tid finner vi i historien inte någon upplysning om ett mörker så ogenomträngligt och med sådan utsträckning och varaktighet. Den beskrivning som ges av denna händelse är bara ett eko av Herrens ord genom profeten Joel, två och ett halvt årtusende innan det uppfylldes: ”Solen skall vändas i mörker och månen i blod, innan Herrens dag kommer, den stora och fruktansvärda”. Joel 2:31. rätt (13) ”Men när detta börjar ske, så ska ni resa er upp och lyfta era huvuden, ty då nalkas er förlossning”. Lukas 21:28. rätt (13)De som uppgav sig älska Gud ägnade sig åt världsliga nöjen och njutningar. De glömde Frälsarens ord om tecknen på hans återkomst. Läran om Kristus andra ankomst försummades. Detta var särskilt fallet bland kyrkosamfunden i Amerika. rätt (13)För att förbereda ett folk som kunde bestå på Guds stora dag måste ett stort verk utföras. Gud såg, att många som bekände sig tro på Kristus inte levde med evigheten för ögonen. I sin barmhärtighet sände han ett varningsbudskap för att väcka dem ur deras sömnaktiga tillstånd och förmå dem att bereda sig för sin Herres ankomst. rätt (13)Denna varning omtalas i Uppenbarelsebokens fjortonde kapitel. Här presenteras ett trefaldigt budskap, som om det förkunnades av himmelska väsen, och strax därefter uppenbarar sig Människosonen, för att inbärga jordens skörd. Det första av dessa varningsbudskap förkunnar den förestående domen. Profeten såg en ängel som flög ”mitt på himlen med ett evigt evangelium som han skulle förkunna för dem som bor på jorden, för alla länder och stammar och språk och folk. Han ropade med hög röst: `Frukta Gud och ge honom äran, ty nu är stunden inne för hans dom. Tillbe honom som skapat himlen och jorden och havet och vattenkällorna.`” Uppenbarelseboken 14:6,7. rätt (13)Detta budskap tillkännages vara en del av ”ett evigt evangelium”. Uppgiften att förkunna evangeliet har inte anförtrotts åt änglar utan åt människor. Heliga änglar har blivit tillsatta för att leda detta verk. De har vakat över de stora rörelserna för att frälsa människor. Den egentliga förkunnelsen av evangeliet utförs emellertid av Kristi tjänare på jorden. Människor, som ville följa Guds Andes ledning och Guds Ords undervisning, skulle förkunna denna varning för världen. En uppriktig och hederlig lantbrukare, som hade kommit att tvivla på Bibelns gudomliga auktoritet men ändå verkligen ville lära känna sanningen, blev utvald av Gud för att förkunna att Kristi andra ankomst var nära. rätt (13)Han, William Miller, försökte lämna alla förutfattade meningar och undvek att använda några bibelkommentarer. I stället jämförde han bibeltext med bibeltext. När han på detta sätt studerade Bibeln under ivrig bön till Gud om upplysning, blev allt det klart som tidigare varit dunkelt. Han insåg sanningen i psalmistens ord: ”När dina ord öppnar sig ger de ljus, åt de oerfarna ger de förstånd. Psaltaren 119:130. rätt (13)Med djupt intresse studerade han Daniels bok och Uppenbarelseboken. Till sin glädje fann han att de profetiska symbolerna kunde förstås. Han såg, att de profetior som hittills gått i uppfyllelse hade blivit bokstavligt uppfyllda. De olika bilderna, liknelserna och symbolerna förklarades antingen av de sammanhang i vilka de förekom eller också av hur de klargjordes i andra bibeltexter. När de på detta sätt förklarades, blev det klart att de skulle förstås bokstavligen. Länk efter länk i en kedja av sanningar blev lönen för hans stora möda. Så småningom blev de stora dragen i profetian klarlagda. Himlens änglar ledde hans tankar och förklarade Bibeln så att han förstod den. rätt (13)Miller fann att Kristi verkliga, personliga ankomst var tydligt framställd i Bibeln. Paulus säger: ”Ty det skall ljuda en befallning, en ärkeängels röst och en Guds basun, och då skall Herren själv stiga ned från himlen.” 1 Tessalonikerbrevet 4:16. Frälsaren förklarar: ”De skall få se Människosonen komma på himlens moln med makt och stor härlighet.” ”Ty liksom blixten flammar upp i öster och lyser ända bort i väster, så kommer det att bli med Människosonens tillkommelse.” Matteus 24:30, 27. Himlens alla härskaror skall följa honom. ”Människosonen skall komma i sin härlighet och alla de heliga änglarna med honom.” Matteus 25:31. Han skall sända ut sina änglar vid ljudet av en mäktig basun och de skall samla hans utvalda.” Matteus 24:31. rätt (14)Vid Jesus ankomst skall de rättfärdiga döda uppstå och de rättfärdiga levande bli förvandlade. ”Vi kommer inte alla att insomna”, säger Paulus, ”men alla skall vi bli förvandlade, i ett nu, på ett ögonblick, vid ljudet av den sista basunen. Ty basunen skall ljuda, och de döda skall stå upp, oförgängliga, och vi skall förvandlas. Ty detta förgängliga måste klädas i oförgänglighet och detta dödliga klädas i odödlighet.” 1 Korintierbrevet 15:51-53. rätt (14)Efter att Paulus har beskrivit Herrens ankomst i sitt brev till församlingen i Tessalonika säger han: ”Först skall de som dött i tron på Kristus stå upp. Sedan skall vi, som lever och är kvar, ryckas upp bland molnen tillsammans med dem för att möta Herren därovan. Och så skall vi alltid få vara hos Herren.” 1 Tessalonikerbrevet 4:16- 17. rätt (14)Den profetia som William Miller tyckte tydligast uppenbarade tiden för Kristi andra ankomst var Daniel 8:14: ”Två tusen tre hundra aftnar och morgnar, därefter skall helgedomen renas” (Fotnot 6). Miller, som lät Bibeln tolka sig själv, insåg att när en dag användes som symbol i profetian avsåg den ett år, se 4 Moseboken 14:34, Hesekiel 4:6. Han förstod att de 2300 profetiska dagarna, dvs aftnarna och morgnarna, var verkliga år och att de skulle nå långt förbi den judiska tidsålderns utsträckning. Därför kunde de heller inte avse helgedomen i det gamla förbundet (Fotnot 7). Miller godtog den allmänna uppfattningen att helgedomen under de kristnas tidsålder symboliserade jorden. Därför trodde han att reningen av helgedomen som omtalas i Daniel 8:14 måste betyda att jorden skulle renas genom eld vid Kristi andra ankomst. Han drog slutsatsen, att om man fann den rätta utgångspunkten för de 2300 dagarna, skulle det också vara lätt att fastställa tiden för Kristi andra ankomst. Fotnot 6: Se t ex Svenska Folkbibeln och den engelska bibelöversättningen King James Version. - Fotnot 7: Helgedomen i det gamla förbundet var den helgedom som fanns i Jerusalem under den judiska tidsåldern, på Gamla testamentets tid. rätt (14)Med nytt och djupare allvar fortsatte Miller att studera profetiorna. Han använde hela nätter och dagar till att studera det som nu föreföll honom vara av enormt stor betydelse och mer intressant än allt annat. I Danielsbokens 8:e kapitel kunde han inte finna någon nyckel till utgångspunkten för de 2300 dagarna. Även om ängeln Gabriel fick besked om att uttyda synen för Daniel (v 16), så förklarade han ändå inte alltsammans för honom. Då profeten såg den fruktansvärda förföljelse som skulle drabba församlingen, förlorade han sin fysiska kraft. Han kunde inte uthärda mer. Ängeln lämnade honom till en tid. ”Själv blev jag, Daniel, sjuk i flera dagar…Jag var bestört över synen, men ingen förstod den” (v 26, 27). rätt (14)Men Gud hade befallt sin budbärare och sagt: ”Gabriel, uttyd synen för denne.” (v 16). Detta uppdrag måste utföras. Därför återkom ängeln efter en tid till Daniel och sade: ”Daniel, nu har jag begett mig hit för att ge dig full insikt ... Lägg nu märke till svaret så att du förstår synen.” Daniel 9:22, 23. Ett viktigt avsnitt i synen som omtalas i åttonde kapitlet hade ängeln inte förklarat, nämligen det som hade med tiden att göra - de 2 300 aftnarna och morgnarna. När ängeln fortsätter sin förklaring, ägnar han därför särskild uppmärksamhet åt det som angår tiden. rätt (14) ”Sjuttio veckor är bestämda över ditt folk och över din heliga stad … Så vet nu och förstå: Från den tid, då ordet gick ut om att Jerusalem skulle återställas och byggas upp, till dess den Smorde Fursten kommer, skall det gå sju veckor och sextiotvå veckor. Gator och vallgravar skall byggas upp igen, även under stormiga tider. Men efter de sextiotvå veckorna skall den Smorde förgöras... Och han skall stadfästa ett förbund med många under en vecka, och i mitten på veckan skall han avskaffa slaktoffer och matoffer.” Daniel 9:24-27. rätt (14)Ängeln hade sänts till Daniel för att särskilt förklara det avsnitt i synen, som han inte förstod, och som omtalas i åttonde kapitlet, nämligen upplysningen om tiden - ”två tusen tre hundra aftnar och morgnar, därefter skall helgedomen renas”. Efter det att ängeln hade uppmanat Daniel att lägga märke till svaret, så att han förstod synen (v 23) , sade ängeln: ”Sjuttio veckor är bestämda över ditt folk och över din heliga stad”. Det ord som här har översatts till ”bestämda” betyder bokstavligen ”avskurna”. Ängeln förklarade att 70 veckor, som motsvarar 490 år, har avskurits, därför att de särskilt tillhörde judarna. Men vad var dessa dagar ”avskurna” ifrån? De 2 300 dagarna är ju den sista tidsperiod som omtalas i åttonde kapitlet. Det måste alltså vara från denna som de 70 veckorna avskurits. De 70 veckorna måste därför vara en del av de 2 300 dagarna. De två tidsperioderna måste också börja samtidigt. Ängeln förklarade att de 70 veckorna började vid den tidpunkt då befallningen utgick om att Jerusalem skulle återuppbyggas. Om man kunde fastställa när denna befallning utgick, så skulle man också ha funnit utgångspunkten för den stora tidsperioden på 2 300 dagar. rätt (14)I det sjunde kapitlet i Esras bok finner vi denna befallning. Se verserna 12-26. I sin mest fullständiga form utfärdades den av Artaxerxes (Artasasta), kungen i Persien, år 457 f. Kr. (Fotnot 8). Därigenom blev profetian exakt uppfylld. Den fastställde året då de 2 300 åren började. Befallningen utfärdades alltså år 457 f. Kr. Räknar vi befallningen från detta år ser vi att varje enskild del av profetian angående de 70 veckorna gick i uppfyllelse. Fotnot 8: De persiska kungarna Kores och Darejaves utfärdade befallningar om att templet i Jerusalem skulle byggas upp, men det var först Artaxerxes (Artasasta) som utfärdade en befallning om att bygga upp själva staden (Jerusalem). Ett tempel är inte en stad, även om det är en del av en stad. rätt (14) ”Från den tid, då ordet gick ut om att Jerusalem skulle återställas och byggas upp, till dess den Smorde Fursten kommer, skall det gå sju veckor och sextiotvå veckor.” rätt (15)Tillsammans utgör de 69 veckor, dvs 483 år. Artaxerxes (Artasastas) dekret fick laglig effekt på hösten år 457 f Kr. Från denna tidpunkt sträckte sig de 483 åren fram till hösten år 27 e Kr. Vid denna tid blev denna profetia uppfylld. Den smorde som omtalas, är Kristus. Hösten år 27 döptes Jesus av Johannes. Strax därefter blev han smord av den helige Ande. Efter det att Jesus hade döpts gick han till Galiléen och ”predikade Guds evangelium och sade: ”Tiden är fullbordad”. Markus 1:14, 15. rätt (15) ”Och han skall stadfästa ett förbund med många under en vecka.” Den ”vecka” som här talas om är den sista av de sjuttio veckorna. Det är de sju sista åren av den tid som särskilt hade avskilts för judarna. Under dessa år från år 27 till år 34 e Kr förkunnade Jesus evangeliet särskilt för judarna, först personligen och sedan genom sina lärjungar. Då apostlarna gick ut med det glada budskapet om riket sade frälsaren till dem: ”Ta inte vägen till hedningarna och gå inte in i någon samaritisk stad. Gå i stället till de förlorade fåren av Israels hus”. Matteus 10:5,6. rätt (15) ”I mitten på veckan skall han avskaffa slaktoffer och matoffer.” År 31, tre och ett halvt år efter sitt dop, blev vår Herre korsfäst. Det stora offret på Golgata gjorde slut på offersystemet som i rätt (15)4 000 år hade pekat fram mot Guds Lamm. Avbilden hade mött sin verklighet. Därför måste det ceremoniella systemets offer och påbud upphöra. rätt (15)De 70 veckorna, dvs de 490 åren, som särskilt hade bestämts för judarna slutade som vi har sett år 34 e Kr. Vid denna tidpunkt bekräftade den judiska nationen att den förkastade evangeliet genom att i det judiska rådet fatta ett beslut, som medförde att Stefanus måste lida martyrdöden och att de kristna började förföljas. Då begränsades inte längre frälsningens budskap till Guds utvalda folk utan gick ut till hela världen. De kristna som på grund av förföljelse tvingades fly från Jerusalem ”gick omkring och predikade evangeliet”. Apostlagärningarna 8:4. rätt (15)Så långt har varje enskild detalj i profetian uppfyllts exakt. Det råder inget tvivel om att de 70 veckorna började år 457 f Kr och slutade år 34 e Kr. Från den tidpunkten är det inte svårt att finna slutet på de 2 300 dagarna. Vid slutet av de 490 dagarna fanns det alltjämt 1 810 dagar kvar. Från år 34 e Kr. sträcker sig de 1 810 åren fram till år 1844. Vid slutet av denna stora profetiska tidsperiod skulle ”helgedomen renas” enligt ängelns uttalande. Tiden då helgedomen skulle renas, något som man nästan allmänt menade skulle äga rum vid Kristi andra ankomst, var alltså klart fastställd. rätt |