Församlingstukt

(369)I sitt handlingssätt mot felande medlemmar i församlingen måste Guds folk noggrant följa den undervisningen, som Frälsaren ger i det åttonde kapitlet hos Matteus. Se Matt. 18:15-18. rätt

(369)Människorna är Kristi egendom, köpta av Honom för ett gränslöst högt pris och knutna till Honom genom den kärlek, som Han och Hans Fader har uppenbarat för dem. Hur försiktiga bör vi därför inte vara i våra handlingar mot varandra! Människor har ingen rätt till att tänka illa om sina medmänniskor. Församlingens medlemmar har ingen rätt att följa sina egna impulser och böjelser i behandlingen av medlemmar som har handlat felaktigt. De skulle inte ens låta sina fördomar angående den felande få komma till uttryck, ty genom att göra det för de den onda surdegen in i andras sinnen. Rykten som är ofördelaktiga för en bror eller en syster, går från den ena församlingsmedlemmen till den andre. Felaktigheter begås och orättvisor sker på grund av att en eller annan är ovillig att följa den anvisning som Herren Jesus har gett. rätt

(369) ”Om din broder har begått en synd, så gå och ställ honom till svars enskilt, mellan fyra ögon” sade Kristus. Tala inte med andra om felen. Man berättar först till en, så till en annan och därefter till en tredje. Ryktet sprids ständigt och det onda ökar, tills hela församlingen kommer att lida. Få saken uppgjord med honom ”Mellan fyra ögon”! Detta är Guds plan. rätt

(369) ”Var inte för snabb att starta en rättstvist, för vad tänker du göra längre fram, om din motpart skämmer ut dig? Lägg fram din egen sak mot din motpart, men röj inte någon annans hemlighet.” (Ordspr. 25:8, 9) Tillåt inte synd hos din bror, men avslöja honom inte, ty därigenom förökar du svårigheten och gör att tillrättavisningen kommer att se ut som en hämnd. Tala honom till rätta på det sätt som är anvisat i Guds Ord. rätt

(369)Tillåt inte kränkta känslor att få utveckla sig till hat. Tillåt inte såret att inflammeras och bryta ut i giftiga ord som smittar de lyssnandes sinnen. Tillåt inte bittra tankar att fortsätta att fylla ditt och hans sinnen. Gå till din bror och tala ödmjukt och uppriktigt med honom om saken. rätt

(370)Av vilket slag förseelsen än måtte vara, så medför detta ingen förändring i den plan Gud har lagt för att ordna upp missförstånd och personliga oförrätter. Att man mellan fyra ögon och i Kristi sinnelag talar med den felande kommer ofta att kunna avlägsna problemet. Gå till den felande med ett hjärta som är fyllt med Kristi kärlek och medkänsla, och försök att få saken uppgjord. Resonera besinningsfullt och lugnt med honom. Låt inga vreda ord undslippa dina läppar. Tala på ett sätt som kommer att appellera till hans goda omdöme. Kom ihåg ord: ”... den som återför en syndare från hans villoväg frälser hans själ från döden och överskyler många synder.” (Jak. 5:20) rätt

(370)Ge din bror det läkemedel som kommer att bota missnöjets sjukdom. Gör din del för att hjälpa honom. Se det som ett privilegium i lika hög grad som en plikt att göra detta av hänsyn till församlingens enhet och fred. Om han vill lyssna på dig, så har du vunnit honom som en vän. Hela himlen intresserar sig för samtalen mellan den som har blivit förorättad och den som har handlat fel. rätt

(370)När den felande tar emot den tillrättavisning som ges i Kristi kärlek, erkänner sitt fel och ber om förlåtelse hos Gud och hos sin bror, så fylls hans hjärta med himmelskt ljus. Striden är slut, vänskap och tillit har återställts. Kärlekens olja avlägsnar den ömhet som förorättningen har vållat. Guds Ande binder hjärta till hjärta och det uppstår jubel i himlen över den enhet som har kommit till stånd. rätt

(370)När de, som alltså har förenats i kristen gemenskap, ber till Gud och lovar handla rättfärdigt, älska barmhärtighet och vandra ödmjukt med Gud, får de stor välsignelse. Om de har förorättat andra, fortsätter de omvändelsens verk genom bekännelse och ersättning, fast beslutna att göra varandra gott. Detta är att uppfylla Kristi lag. rätt

(370) ”Men om han inte lyssnar, ta då med dig en eller två andra, för att varje sak må avgöras efter två eller tre vittnens ord.” Ta med dig sådana som är andligt sinnade och tala med den felande om hans förseelse. Kanske kommer han att böja sig för sina bröders förenade vädjanden. När han ser deras enighet om saken, kommer det kanske att gå upp ett ljus för honom. rätt

(370) ”Lyssnar de inte till dem”, vad skall då göras? Skall några få personer i styrelsen ta på sig ansvaret utesluta den som gör fel? ”Lyssnar han inte till dem, så säg det till församlingen.” Låt församlingen fatta beslut om sina medlemmar. rätt

(371) ”Lyssnar han inte heller till församlingen, då skall han vara för dig som en hedning och publikan.” Om han inte vill ta hänsyn till församlingens röst, om han motsätter sig alla ansträngningar som görs för att vinna honom tillbaka, då vilar det på församlingen att ta ansvar och utesluta honom som medlem. Hans namn bör då strykas ur böckerna. rätt

(371)Ingen anställd i församlingen skulle tillråda, ingen styrelse eller någon församling skulle besluta, att en syndares namn skall avlägsnas från församlingens böcker, förrän den undervisning som Kristus har gett, trofast har följts. När detta är gjort, står församlingen utan ansvar inför Gud. Man måste låta det onda träda fram sådant som det är och det måste avlägsnas, innan det sprider sig allt vidare omkring. Församlingens hälsa och renhet måste bevaras, för att den skall kunna stå obesudlad inför Gud, klädd i Kristi rättfärdighets klädnad. rätt

(371)Om den felande omvänder sig och böjer sig för Kristi tuktan, bör man ge honom en ny prövning. Och även om han inte omvänder sig, även om han står utanför församlingen, har Guds tjänare fortfarande en uppgift att utföra för honom. De skall göra allvarliga försök att vinna honom till omvändelse. Och om han böjer sig för den Helige Andes påverkan och genom bekännelse och genom att överge sin synd ger bevis på omvändelse, så skall man förlåta honom och bjuda honom välkommen tillbaka till församlingen, hur graverande hans försyndelse än kan ha varit. Hans bröder skall uppmuntra honom på den rätta vägen och behandla honom som de skulle vilja bli behandlade om de var i hans ställe och vara vaksamma på sig själva så att inte också de frestas. rätt

(371) ”Amen säger jag er”, sade Kristus vidare, ”Allt vad ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad ni löser på jorden skall vara löst i himlen.” rätt

(371)Detta uttalande bevarar sin makt genom alla tider. Makten att handla i Kristi ställe har överlämnats till församlingen. Den är Guds redskap till att upprätthålla ordning och disciplin bland Hans folk. Till den har Herren överlämnat makten att avgöra alla frågor som gäller dess trivsel, renhet och ordning. På den vilar ansvaret att från församlingens gemenskap utestänga sådana som är ovärdiga, som genom sin okristna livsstil skulle föra vanära över sanningen. Allt det som församlingen företar sig i samarbete med de anvisningar som Guds Ord ger, kommer att bli stadfästa i himlen.

(372)Syndaförlåtelse
"Om I förlåten någon hans synder", sade Jesus, "så äro de honom förlåtna och om I binden någon i hans synder, så är han bunden i dem." Jesus ger här inte någon människa frihet att uttala någon dom över andra. I Sin Bergspredikan förbjuder Han detta. Detta är förbehållet Gud. Men på Sin församling lägger Han, i dess organiserade kapacitet, ansvaret för de enskilda medlemmarna. Mot dem som faller i synd har församlingen en plikt att varna, undervisa och om möjligt återupprätta. "Bestraffa, tillrättavisa, förmana", säger Herren, "med allt tålamod och med undervisning i alla stycken." – 2 Tim. 4:2. rätt

(372)Handla redbart med de felande. Värna om var och en som befinner sig i fara. Överlämna ingen till att bedra sig själv. Kalla synden vid dess rätta namn. Tala om vad Gud har sagt i fråga om lögn, sabbatsbrott, stöld, avguderi och allt annat ont. "De som göra sådant, de skola icke få Guds rike till arvedel." – Gal. 5:21. Om de framhärdar i synd, kommer den dom som ni uttalar från Guds ord, att uttalas över dem i himmelen. Då de väljer att synda, avsäger de sig Kristus. Församlingen måste visa att den inte godkänner deras handlingar, i annat fall vanhedrar den sin Herre. Den måste om synden säga det som Gud säger om den. Den måste ta itu med den efter Guds ledning. Dess åtgärder godkänns i himmelen. Den som avvisar församlingens auktoritet, avvisar även Kristi auktoritet. rätt

(372)Men det finns en ljusare sid. av bilden. "Om I förlåten någon hans synder, så äro de honom förlåtna." Låt den tanken bli den dominerande. Då man arbetar för de vilsegångna skall man rikta allas blickar mot Kristus. Herdarna bör ha en medkännande omsorg om hjorden på Herrens betesmarker. De bör tala med de vilsegångna om Frälsarens förlåtande nåd. De skall uppmuntra syndaren att ångra sig och att tro på Hans ord, som kan förlåta. De skall med Guds ords auktoritet förklara: "Om vi bekänna våra synder, så är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet." – 1 Joh. 1:9. Alla som omvänder sig har fått denna försäkran: "Du skall åter förbarma dig över oss och trampa våra missgärningar under fötterna. Ja, du skall kasta alla deras synder i havets djup." – Mika 7:19. rätt

(372)Syndarens ånger skall med tacksamhet tas emot av församlingen. Led den ångrande ut ur otrons mörker och in i trons och rättfärdighetens ljus. Lägg den darrande handen i Jesu kärleksfulla hand. En sådan förlåtelse godkänns i himmelen. – Vändpunkten. rätt

nästa kapitel