Evangeliets tjänare kapitel 107. Från sida 373ren sida tillbaka

Tolfte avsnittet - Ord som avslutning
Kraft till tjänst.

(373)“Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft.” (Ef. 6:10)

(373)Vad Kristi församling behöver i dessa farliga tider är en kår av arbetare, som i likhet med Paulus har utbildat sig för att vara till välsignelse för andra – Kristi sändebud som har en djup erfarenhet av det som tillhör Gud och som är uppfyllda av iver och målmedvetenhet. Helgade, självuppoffrande människor behövs, människor som inte drar sig undan från påfrestningar och ansvar, människor som är modiga och trogna, människor som har Kristus, "härlighetens hopp", boende i sitt sinne och vilkas läppar har berörts av en helig eld när de "predikar ordet". Arbetet för Gud försvagas av brist på sådana arbetare. Ödesdigra misstag fördärvar moralen likt ett dödande gift och förkväver hoppet hos en stor del av mänskligheten. – Löftestiden sid. 476.

-----------

(373)De, som är män i Guds ögon och är inskrivna i himlens böcker som sådana, det är de som i likhet med Daniel utvecklar varje förmåga på ett sådant sätt, som bäst representerar Guds rike för en värld som ligger i synd. Framgång i kunskap är väsentlig, ty kunskap som används för Guds sak, är en kraft till det goda. Världen behöver tänkande män, principfasta män, män som hela tiden växer i förstånd och insikt. Pressen har behov av män som kan använda den på det mest fördelaktiga sättet, för att sanningen skall få vingar till att snabbt föra ut den till alla folk och stammar och språk och folkslag.

-----------

(373)Gå ut på vägar och stigar och uppmana enträget människor att komma in, säger Kristus till oss, så att mitt hus blir fullt. Luk 14:23. I lydnad för denna befallning måste vi gå till de otroende som bor nära oss och till dem som bor långt borta. Tullindrivarna och skökorna måste få höra Frälsarens inbjudan. Genom den vänlighet och det tålamod som Hans sändebud visar, blir denna inbjudan en manande kraft för dem som har sjunkit ner i djupaste synd.

(374)Om vi drivs av kristna motiv kommer vi att arbeta för dem som Satan försöker förgöra, med ett fast mål för ögonen, med ett aldrig svikande intresse och en ständigt tilltagande iver. Inget får dämpa våra allvarliga och innerliga ansträngningar att frälsa de förlorade.

(374)Lägg märke till hur hela Guds ord genomsyras av en anda av allvar och brådska, och vädjar till män och kvinnor att komma till Kristus. Vi måste ta vara på varje tillfälle, både privat och offentligt, och lägga fram varje argument och åberopa varje tungt vägande skäl, för att dra människor till Frälsaren. Vi skall med all vår förmåga vädja till dem att se på Jesus och ta emot Hans självförsakande och självuppoffrande liv. Vi måste visa att vi förväntar oss att de skall glädja Jesus genom att använda alla gåvor Han gett dem för att ära Hans namn. - Hälsa för Hela Människan, sid. 134.

-----------

(374)Det är inte arbetstiden som är avgörande för Gud, utan hur villiga och trofasta vi har varit. Det krävs en helhjärtad överlåtelse i allt vi gör för Gud. Den minsta uppgift som görs i en uppriktig och självförsakande anda gläder Gud mer än det största arbete som är fördärvat genom själviskhet. Han vill se hur mycket av Kristi Ande vi är uppfyllda av och om vårt arbete uppenbarar Kristuslikhet. Han tar mer hänsyn till den kärlek och trofasthet vi lägger ner i det vi gör.

(374)Det är bara när själviskheten är död och när kampen om att vara främst har fördrivits, när tacksamhet fyller hjärtat och kärleken gör livet till en väldoft – det är då och bara då som Kristus kan bo i själen och vi blir antagna som Guds medarbetare. - Såningsmannen, sid. 334- 335.

-----------

(374)De som arbetar för reform borde vara de mest osjälviska, de mest vänliga och de mest hövliga av alla människor. I deras liv borde man kunna se det verkligt goda som kommer genom osjälviska handlingar. Den arbetare som visar brist på hövlighet, som är otålig över andras okunnighet eller motsträvighet, och som talar förhastat eller handlar utan att tänka sig för, kan komma att stänga dörrar till människors hjärtan så att han aldrig mer kan nå dem.

(375)När vi försöker rädda människor från villfarelse borde vi låta våra ord falla milt, liksom daggen och det stilla regnet faller på de vissnande plantorna. Guds plan är att först nå hjärtat. Vi borde framhålla sanningen på ett kärleksfullt sätt, och lita på att Han skall ge sanningen kraft så att den åstadkommer en förändring i livet. Den helige Ande kommer att verka genom de ord som talas i kärlek så att de gör intryck på människorna.

(375)Av naturen är vi självupptagna och envisa. Men när vi lär oss de lärdomar som Kristus önskar lära oss, får vi del av Hans natur så att vi kan leva Hans liv. Det underbara exempel på ömhet Kristus visade när Han satte Sig in i andras känslor, när Han grät med dem som grät, och gladde sig med dem som var glada, måste få göra ett djupt intryck på deras karaktär som uppriktigt följer Honom. Genom vänliga ord och handlingar kommer de att försöka göra stigen lätt att vandra för trötta fötter. - Hälsa för Hela Människan, - sid. 125, 126.

-----------

(375)Det är inte en sann utbildnings högsta mål att enbart förmedla kunskap, utan dess mål är att meddela den livgivande kraft som man får endast genom personlig, ömsesidig påverkan i själsligt och andligt avseende. Det är bara liv som ger liv. Vilken förmån hade då inte dessa, som i tre års tid stod i daglig beröring med det gudomliga liv, genom vilket varje livgivande och välsignelsebringande impuls kommit världen till del. Mer än någon av sina kamrater hängav sig Johannes, den älskade lärjungen, åt kraften från detta underbara liv. Han säger: "Ty livet uppenbarades, och vi hava sett det; och vi vittna därom och förkunna för eder livet, det eviga, som var hos Fadern och uppenbarades för oss." – 1 Joh. 1:2. "Av hans fullhet hava vi ju alla fått, ja nåd utöver nåd." – Joh. 1:16.

(375)Hos Jesu apostlar fanns det inte någonting som gav dem några företräden. Det var uppenbart att den framgång de hade i sitt arbete, kom från Gud. Dessa mäns liv, den karaktär de hade utvecklat och det säregna verk som Gud utförde genom dem, är ett bevis för vad Gud kan göra för alla som är villiga att lyda och lära av Honom. – Vändpunkten, sida 238.

-----------

(375)Före ära går ödmjukhet. Till att inneha en hög ställning inför människor upphöjer himmelen den som i likhet med Johannes Döparen intar en anspråkslös plats inför Gud. Den efterföljare som är mest lik ett barn är den duktigaste i arbetet för Gud. De himmelska väsendena kan samarbeta med den som inte försöker upphöja sig själv utan arbetar för att rädda människor. Den som har den djupaste känslan av sitt behov av gudomlig hjälp kommer att be om den. Den helige Ande kommer då att ge honom en sådan syn på Jesus som skall stärka och upplyfta sinnet. Från gemenskapen med Kristus kommer han att gå ut för att arbeta för dem som går mot sin undergång i sina synder. Han blir skickliggjord för sin uppgift och han får framgång, där många av de lärda och intellektuellt kloka inte skulle ha åstadkommit något. - Vändpunkten, sida 437.

-----------

(376)Han, som kallar människor till omvändelse, måste ha gemenskap med Gud i bön. Han måste klänga sig fast vid den Mäktige och säga: ”Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig. Ge mig kraft att vinna själar för Kristus!”

-----------

(376)Aposteln säger: "När jag är svag, då är jag stark." – 2 Kor. 12:10. När vi inser vår egen svaghet lär vi oss att förlita oss på en kraft som vi inte äger i oss själva. Ingenting kan få ett så starkt grepp om våra sinnen som den förblivande känslan av ansvar inför Gud. Ingenting tränger så djupt ned till våra handlingars innersta motiv som medvetandet om Kristi förlåtande kärlek. Vi måste komma i kontakt med Gud. Då skall vi bli uppfyllda av den helige Ande som skall göra det möjligt för oss att få kontakt med våra medmänniskor.

(376)Gläds då över att du genom Jesus Kristus har blivit förenad med Gud och är medlem av den himmelska familjen. Om du har till ögonmärke någon som är högre än du själv, skall du alltid vara medveten om den mänskliga svagheten. Ju mindre du omhuldar det egna jaget, dess klarare och djupare skall din uppfattning bli om din Frälsares oändliga storhet. Ju innerligare din förening med källan till ljus och kraft är, dess klarare skall ljuset lysa på din stig och dess större kraft skall du få att arbeta för Gud. Vändpunkten, sida 493.

-----------

(376)Det finns ingenting som vi behöver mer i vårt arbete än de praktiska följderna som kommer av gemenskapen med Gud. Genom vårt vardagsliv borde vi visa att vi har frid och vila i Frälsaren. När vi har Hans frid i hjärtat kommer den att stråla ut från ansiktet, och ge rösten en övertygande kraft. Vårt umgänge med Gud kommer att förädla vår karaktär och vårt liv. Människor kommer att lägga märke till oss och se att vi, liksom de första lärjungarna, har varit tillsammans med Jesus. Detta kommer att ge oss en kraft som ingenting annat kan ge. Denna kraft får vi inte tillåta oss att gå miste om.

(377)Vi måste leva ett tvåfaldigt liv – ett liv i eftertanke och ett i handling, ett liv i stilla bön och ett i hängivet arbete. Kraften vi får genom gemenskap med Gud, i förening med vår uppriktiga strävan att hela tiden lära oss att bli mer omtänksamma och visa större omsorg, utrustar oss för dagliga plikter och bevarar vår inre frid under alla omständigheter, oavsett hur påfrestande de kan vara. - Hälsa för Hela Människan, sid. 450- 451.

-----------

(377)För en helgad Kristi medarbetare ligger det en underbar tröst i medvetandet om, att även Kristus under Sitt liv på jorden dagligen bad till Sin Fader, för att få nya tillskott av den nåd Han behövde. Från denna gemenskap med Gud gick Han ut, för att styrka och välsigna andra.

(377)Betrakta Guds Son, böjd i bön inför Sin Fader. Trots att Han är Guds Son, styrker Han Sin tro genom bön. Genom gemenskap med himmelen samlar Han kraft att motstå det onda och för att tjäna och tillgodose människornas behov. Såsom vår äldre broder vet Han, vad vi behöver, som är begränsade av svaghet och som lever i en värld av synd och frestelse, men som alltjämt vill tjäna Honom. Han vet att de budbärare, som Han finner lämpliga att sända ut, är svaga, felande människor. Men åt alla, som ger sig själva helhjärtat åt Hans tjänst, lovar Han gudomlig vägledning. Hans eget exempel är en försäkran om, att uppriktiga, uthålliga böner till Gud i tro, en tro som leder till ett fullkomligt beroende av Gud och oreserverad helgelse åt Hans verk, kommer att skänka människor den helige Andes vägledning i striden mot synden.

(377)Varje Guds medarbetare, som följer Kristi exempel, kommer att bli beredd att ta emot och använda den kraft, som Gud har lovat Sin församling för att inbärga jordens skörd. Morgon efter morgon, då evangelii härolder böjer knä inför Herren och förnyar sina löften om hängivenhet åt Honom, kommer Han att försäkra dem om Sin Andes närvaro med dess upplivande, helgande kraft. Då de går ut till dagens plikter, har de en försäkran om, att denna osynliga förmedlan av den helige Ande kommer att göra det möjligt för dem att vara "Kristi medarbetare". - Löftestiden, sida 55.

-----------

nästa kapitel