Evangeliets tjänare kapitel 108. Från sida 378ren sida tillbaka

Belöningen för tjänst

(378)”När du bjuder på middag eller kvällsmål”, säger Kristus. ”bjud då inte dina vänner eller bröder eller släktingar eller rika grannar. Kanske de bjuder tillbaka, och du får din belöning. Nej, när du skall hålla fest, bjud fattiga och krymplingar, lama och blinda. Salig är du då, eftersom de inte kan ge dig något tillbaka. Du skall få din lön vid de rättfärdigas uppståndelse.” (Luk. 14:12- 14)

(378)Med dessa ord påpekar Kristus motsättningen mellan världens själviska seder och den osjälviska tjänst, som Han har gett ett exempel på i Sitt eget liv. För en sådan tjänst erbjuder Han ingen världslig vinning eller världsligt erkännande som belöning. ”Du skall få din lön vid de rättfärdigas uppståndelse,” säger Han. Då kommer frukterna av vars och ens liv att visa sig och var och en kommer att skörda det, som han har sått.

(378)För var och en som arbetar för Gud skulle denna tanke vara en sporre och en uppmuntran. Här i livet ser det ofta ut som om vårt arbete för Gud är nästan ofruktbart. Våra ansträngningar att göra gott kan vara allvarliga och ihärdiga, men ändå kanske vi inte tillåts att se följderna av dem. För oss kan det se ut som om mödan har varit förspilld. Men Frälsaren försäkrar oss, att vårt arbete uppmärksammas i himlen och att lönen inte kan slå fel. Aposteln Paulus skriver genom den Helige Ande: ”Låt oss inte tröttna på att göra gott! Ty när tiden är inne får vi skörda, om vi inte ger upp.” Och hos psalmisten läser vi: ”De som sår med tårar skall skörda med jubel. Gråtande går de ut och bär sitt utsäde. Med jubel kommer de åter och bär sina kärvar.” (Gal. 6:9; Psaltaren 126:6)

(378)Medan den stora och definitiva belöningen ges vid Kristi återkomst, kommer en odelad tjänst åt Gud att föra med sig en belöning redan här i livet. Arbetaren kommer att möta hinder, motstånd och bittra, nedbrytande svårigheter. Han ser kanske inte frukten av sin möda. Men trots allt detta finner han i Sin gärning en salig belöning. Alla som överlämnar sig till Gud i osjälvisk tjänst för mänskligheten, samarbetar med härlighetens Herre. Denna tanke gör all möda ljuv, den stålsätter viljan och stärker anden till vad som än kan hända. Genom att arbeta med ett osjälviskt sinnelag, som förädlats genom att ta del av Kristi lidanden och dela Hans medkänsla, hjälper de till att föröka Hans glädjes fullhet och att föra ära och pris till Hans upphöjda namn. I gemenskap med Gud, med Kristus och med heliga änglar omges de av en himmelsk atmosfär, en atmosfär som tillför kroppen hälsa, stärker förståndet och ger glädje i själen.

(379)Alla, som helgar kropp, själ och ande till Guds tjänst, kommer ständigt att få ett nytt förråd av fysisk, själslig och andlig kraft. Himlens outtömliga förråd står till deras förfogande. Kristus inblåser i dem Sin egen ande, liv av Sitt liv. Den helige Ande erbjuder Sina högsta krafter till att verka i hjärta och sinne.

(379) ”Då skall ditt ljus bryta fram som morgonrodnaden och ditt helande visa sig med hast.” ”Din rättfärdighet skall gå framför dig och HERRENS härlighet följa i dina spår. Då skall HERREN svara när du åkallar honom. När du ropar, skall han säga: ´Se, här är jag´. Om du gör dig av med varje slags ok, om du slutar peka finger och tala onda ord, om du delar med dig åt den hungrige av det du har och mättar den som lider nöd, då skall ditt ljus gå upp i mörkret och din natt bli lik middagens ljus. Och HERREN skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång, vars vatten aldrig tryter.” (Jes. 58:8- 11)

(379)Gud har många löften till dem som tjänar Hans plågade. Han säger: ”Salig är den som tar sig an den fattige, HERREN skall befria honom på olyckans dag. HERREN skall bevara honom och hålla honom vid liv. Han skall prisas lycklig i landet. Du överlämnar honom inte åt hans fiender. HERREN är hans stöd när han ligger sjuk, hela hans läger förvandlar du.” ”Förtrösta på HERREN och gör det goda, bli kvar i landet och sträva efter trofasthet.” (Psaltaren 41:2- 4; 37:3;) ”Ära HERREN med dina ägodelar och ge honom det första av all din gröda. Dina lador skall fyllas av riklig skörd och dina pressar flöda över av vin.” ”Den ene strör ut och får ändå mer, den andre snålar och blir bara fattigare.” ”Den som ömmar för den fattige lånar åt HERREN och får lön av honom för det goda han har gjort.” ”Den frikostige blir rikligen mättad, den som vederkvicker andra blir själv vederkvickt.” (Ordspr. 3:9, 10; 11:24; 19:17; 11:25)

(379 )Samtidigt som frukten av deras arbete till en stor del inte visar i detta livet, så har Guds arbetare Hans säkra löfte om en slutgiltig seger. Som världens Återlösare stod Kristus hela tiden inför uppenbara nederlag. Han tycktes bara få utfört litet av det som Han längtade efter att uträtta för att upphöja och frälsa. Satans redskap arbetade oavbrutet för att lägga hinder i vägen för Honom. Men Han ville inte misströsta. Framför Sig såg Han alltid frukten av Sin mission. Han visste, att sanningen till sist skulle segra i striden mot det onda. Till Sina lärjungar sade Han: ”Detta har Jag talat till er, för att ni skall ha frid i mig. I världen får ni lida, men var vid gott mod. Jag har övervunnit världen.” (Joh. 16:33) Kristi lärjungars liv måste vara som Hans: en rad oavbrutna segrar - som inte ser ut som segrar här, men som kommer att erkännas som sådana i det stora livet efter detta.

(380)De, som arbetar för andras bästa, samverkar med de himmelska änglarna. Dessa ledsagar dem ständigt och står oupphörligt till deras tjänst. Ljusets och kraftens änglar är alltid nära för att beskydda, trösta, bota, undervisa och uppmuntra. Dem tillhör den högsta utbildning, den sannaste kultur och det mest upphöjda tjänande, som människor i den här världen kan erhålla.

(380)Vår barmhärtige Fader uppmuntrar ofta Sina barn och stärker deras tro genom att tillåta dem att se bevis på Hans nåds kraft i deras hjärtan och liv, som de arbetar för. ”Mina tankar är inte era tankar, och era vägar är inte mina vägar, säger HERREN. Nej, så mycket som himlen är högre än jorden, så mycket är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar. Liksom regnet och snön faller från himlen och inte återvänder dit, förrän det har vattnat jorden och gjort den fruktbar och ger säd till att så och bröd till att äta, så skall det vara med ordet som går ut från min mun. Förgäves skall det inte vända tillbaka till mig utan att ha verkat vad jag vill, och utfört det vartill jag har sänt ut det. Med glädje skall ni dra ut, i frid skall ni föras fram. Bergen och höjderna skall brista ut i jubel inför er, alla markens träd skall klappa i händerna. Där nu törnsnår finns skall cypresser växa upp, där nässlor står skall myrten växa upp. Detta skall bli HERREN till ära, ett evigt tecken som inte skall utplånas.” (Jes. 55:8- 13)

(380)När karaktären förvandlas, när de onda lidelserna drivs ut och när den Helige Andes goda dygder utvecklas ser vi uppfyllelsen av löftet:” Där nu törnsnår finns skall cypresser växa upp, där nässlor står skall myrten växa upp. Vi ser livets hedmark ”fröjda sig och blomstra som en lilja.” (Jes. 55:13; 35:1, 2)

(381)Kristus gläder Sig över att ta till synes hopplöst material, sådant som Satan har förnedrat och genom vilka han har arbetat, och göra dem till nådens undersåtar. Han gläder Sig över att befria dem från lidande och från den vrede, som kommer att överrumpla de olydiga. Han gör Sina barn till Sina redskap i genomförandet av detta verk och i dess framgång finner de redan här i livet en dyrbar belöning.

(381)Men vad är detta jämfört med den glädje som de kommer att uppnå på den sista, stora uppenbarelsens dag? ”Nu ser vi en gåtfull spegelbild, men då skall vi se ansikte mot ansikte, Nu förstår jag endast till en del, men då skall jag känna fullkomligt, liksom jag själv har blivit fullkomligt känd.” (1 Kor. 13:12)

(381)Lönen för Kristi arbetare blir att gå in i Hans glädje. Den glädje, som Kristus Själv ser fram emot med ivrig längtan, framgår av Hans bön till Fadern: ”Fader, jag vill att där jag är, där skall också de som du har gett mig vara med mig.” (Joh. 17:24)

(381)Änglarna väntade på att kunna hälsa Jesus välkommen då Han steg upp efter Sin uppståndelse. Den himmelske Härskaren längtade efter att hälsa på Sin älskade Anförare, som återvände till dem från dödens fängelse. Ivrigt trängdes de omkring Honom då Han trädde in genom himlens portar. Men Han vinkade dem tillbaka. Hans hjärta var hos den ensamma, sörjande lärjungagrupp, som Han hade lämnat kvar på Oljeberget. Det är fortfarande hos Hans kämpande barn på jorden, de som ännu måste utkämpa slaget mot förstöraren. ”Fader!” säger Han, ” Fader, jag vill att där jag är, där skall också de som du har gett mig vara med mig.”

(381)Kristi återlösta är Hans juveler, Hans dyrbara egendomsskatt. ”De är ädelstenar i en krona”, Hans arvs härliga rikedom ”bland de heliga”. ”Genom den vedermöda hans själ har utstått får han se och bli tillfreds” genom dem. (Sak. 9:16; Ef.1:18; Jes. 53:11)

(381)Och kommer inte Hans arbetare att glädja sig, när också de får se frukten av sin gärning? Då Paulus skriver till de omvända i Tessalonika, säger han: ”Vem är vårt hopp, vår glädje, vår ärekrona inför vår Herre Jesus när han kommer, vem om inte ni? Ja, ni är vår ära och vår glädje.” Och han förmanar bröderna i Filippi att vara ”fläckfria och rena” och att hålla fast vid Livets ord. ”Då kan jag berömma mig av er på Kristi dag. Jag har alltså inte sprungit förgäves eller arbetat förgäves. (1Tess. 2:19, 20; Fil 2:15, 16)

(382)Varje impuls genom den Helige Ande som leder människorna till godhet och till Gud, blir inskriven i himlens böcker och på Guds dag kommer var och en, som har överlämnat sig som ett redskap för den Helige Ande, få se vad Hans liv har uträttat…

(382)Underbar kommer uppenbarelsen att bli, när de olika utslagen av heligt inflytande med sina härliga resultat kommer till synes. Vilken tacksamhet kommer inte att fylla de själar som möts i de himmelska boningarna, när de förstår det medkännande, kärleksfulla intresse, som andra har hyst för deras frälsning! All pris, all ära och härlighet kommer att tillskrivas Gud och Lammet för vår återlösning, men det kommer inte att förringa Guds ära, att tacksamhet uttrycks mot de redskap, som Han har använt till frälsning av de själar som var nära att gå förlorade.

(382)De återlösta kommer att möta och känna igen dem som riktat deras uppmärksamhet mot den upphöjde Frälsaren. Vilket välsignat samtal kommer de inte att föra med dessa själar! ”Jag var en syndare”, kommer någon att säga, ”utan Gud och utan hopp i världen. Men du kom till mig och ledde mina tankar till den dyrbare Frälsaren som mitt enda hopp. Och jag trodde på Honom. Jag ångrade mina synder och fick sitta tillsammans med Hans heliga i det himmelska i Kristus Jesus.” Andra kommer att säga: ”Jag var en hedning i ett hedniskt land. Du lämnade dina vänner och ditt behagliga hem och kom för att lära mig att finna Jesus och tro på Honom som den ende sanne Guden. Jag förstörde mina avgudar och tillbad Gud, och nu ser jag Honom ansikte mot ansikte. Jag är frälst, evigt frälst, och skall alltid se Honom som jag älskar. Den gången såg jag Honom bara med trons ögon, men nu ser jag Honom sådan som Han är. Nu kan jag uttrycka min tacksamhet över Hans återlösande nåd mot Honom som älskat mig och tvådde mig ren från mina synder med Sitt eget blod.”

(382)Andra kommer att uttrycka sin tacksamhet till dem som mättat de hungriga och skaffat kläder åt de nakna. ”När förtvivlan hade bundit min själ i otro, sände Herren dig till mig”, säger de. ”Du talade hopp och tröst. Du skaffade mat åt mig för mitt fysiska behov och du öppnade Guds ord för mig och väckte min andliga längtan. Du behandlade mig som en bror. Du hade medkänsla med mig och mina bekymmer och hjälpte min trasiga och sårade själ, så att jag kunde gripa Kristi hand som var utsträckt för att frälsa mig. I min okunnighet undervisade du mig med tålamod om att jag hade en Far i himlen som hade omsorg om mig. Du läste de dyrbara löftena i Guds Ord. Du gav mig tro på att Han ville frälsa mig. Mitt hjärta blev mjukt, besegrat och förkrossat när jag tänkte på det offer som Kristus hade verkställt för mig. Jag började hungra efter Livets bröd, och Sanningen blev dyrbar för min själ. Nu är jag här, frälst, evigt frälst, och skall alltid leva inför Hans åsyn och prisa Honom som gav Sitt liv för mig.”

(383)Vilken glädje skall det inte bli när dessa återlösta möter och hälsar på dem som har känt en börda för dem. Och de som inte har levt för att behaga sig själva, utan för att vara till välsignelse för de olyckliga som åtnjuter så få välsignelser - hur kommer inte deras hjärtan att genomströmmas av tillfredsställelse! De kommer att se detta löfte förverkligat: ”Salig är du då, eftersom de inte kan ge dig något tillbaka. Du skall få din lön vid de rättfärdigas uppståndelse.” (Luk. 14:14)

(383) ”Då skall du fröjda dig i HERREN och jag skall föra dig fram över landets höjder och låta dig njuta av din fader Jakobs arvedel. Så har HERRENS mun talat.” (Jes. 58: 14) – Vittnesbörd för församlingen, band 6, sid. 305- 312.