Evangeliets tjänare kapitel 56. Från sida 197ren sida tillbaka

Mod.

(197)Guds tjänare får inte lätt bli missmodiga på grund av svårigheter eller motstånd. De som förkunnar den tredje ängelns budskap, måste tappert stå på sin post trots förtal och lögn, genom att de utkämpar den goda kampen och står emot fienden med det vapen som Kristus använde: ”Det är skrivet.” I den stora kris som de snart måste gå igenom, kommer Guds tjänare att möta samma hårdhet i människors hjärtan, samma grymma beslutsamhet och samma obevekliga hat som Kristus och apostlarna mötte.

(197)Alla som på den onda dagen troget vill tjäna Gud efter sitt samvetes röst, kommer att behöva mod, fasthet och kunskap om Gud och Hans ord. De som är trogna mot Gud, kommer nämligen att bli förföljda, deras bevekelsegrunder kommer att angripas, deras bästa ansträngningar kommer att misstolkas och deras namn kommer att förkastas som onda.

(197)Satan kommer att verka med sin förförande makt för att få inflytande över hjärtat och omtöckna förståndet, för att få det onda att se ut som gott och det goda som ont. Ju starkare och renare Guds folks tro är och ju fastare de är beslutna att lyda Herren, med desto större häftighet kommer djävulen att försöka uppegga vrede mot dem hos sådana som visserligen påstår sig vara rättfärdiga, men som överträder Guds lag. Att hålla fast vid den tro som en gång har överlämnats till de heliga, kommer att kräva den fastaste tillit och den mest hjältemodiga avsikt.

(197)Korsets sändebud måste rusta sig genom vaksamhet och bön och gå framåt med tro och mod, genom att de alltid arbetar i Jesu namn. De måste ha tillit till sin anförare, för vi har svåra tider framför oss. Guds straffdomar hemsöker landet. Olyckor avlöser varandra i snabb följd. Snart kommer Gud att resa Sig från Sin plats för att på ett fruktansvärt sätt omskaka jorden och för att straffa de ogudaktiga för deras ondska. Då kommer Han att stå fram för Sitt folk och visa dem Sin beskyddande omsorg. Han kommer att omsluta dem med Sina eviga armar för att skydda dem mot all skada.

(197) ”Var frimodiga i Herren”
Efter det att tiden hade gått ut år 1844, var en del bröder och systrar samlade till ett möte. Alla var mycket förkrossade, ty besvikelsen hade varit stor. Snart kom det en man in och ropade: ”Var frimodiga i Herren, bröder! Var frimodiga i Herren!” Detta upprepade han gång på gång, tills vartenda ansikte strålade och varje röst upphöjdes i lovprisning till Gud.

(198)I dag säger jag till var och en som tjänar Mästaren: ”Var frimodig i Herren”. Alltsedan 1844 har jag förkunnat sanningen för vår tid och i dag är denna sanning kärare för mig än någon gång tidigare.

(198)Somliga ser alltid på den obehagliga och nedslående sidan och överväldigas därför ofta av modlöshet. De glömmer, att himmelens universum väntar på att kunna göra dem till välsignelsens redskap för världen och att Herren Jesus är en aldrig svikande källa, där människor kan hämta kraft och frimodighet. Det finns ingen anledning till modlöshet och fruktan. Den tiden skall aldrig komma, då Satan inte kommer att kasta sin skugga över vår väg. På det sättet försöker fienden att dölja det ljus, som lyser från Rättfärdighetens Sol. Men vår tro bör genomtränga denna skugga.

(198)Gud kallar på glada arbetare, som inte kommer att tillåta fientliga krafter att göra dem modlösa och försagda. Herren leder oss och vi kan frimodigt gå framåt i den förvissningen, att Han kommer att vara med oss så som Han var i de tidigare år då vi var verksamma i vår egen svaghet och i den Helige Andes kraft.

(198)Kristus betjänades av änglar, men deras närvaro gjorde Hans liv lätt eller fritt från frestelser. Han prövades i allting precis som vi, ”men utan synd”. (Hebr. 4:15) Skulle predikanter bli modlösa om de möter prövningar, svårigheter och frestelser under utförandet av det uppdrag som Mästaren har gett dem? Skulle de kasta bort sin frimodighet för att deras arbete inte alltid frambringar de frukter som de så gärna vill se? Sanna arbetare kommer inte att låta modet falla, hur svårt det än kan bli. Att rygga tillbaka inför prövningar och klaga under påfrestningar gör Guds tjänare svaga och odugliga.

(198)När de som står främst i striden, ser att Satan för sitt krig särskilt mot dem, kommer de att inse sitt behov av kraft från Gud och de kommer att arbeta i Hans kraft. De segrar som de vinner, kommer inte att göra dem högmodiga, utan kommer att förmå dem att stödja sig mot den Allsmäktige. Djup och innerlig tacksamhet mot Gud kommer att uppstå i deras hjärtan och de kommer att glädja sig över det trångmål som kommer till dem när de utsätts för fiendens påtryckningar.

-------------

nästa kapitel