Evangeliets tjänare kapitel 63. Från sida 214ren sida tillbaka

Den helige Ande

(214) ”Men när han kommer, sanningens Ande” … ”skall han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom.” (Joh. 16:13, 8)

(214)Ordets förkunnelse är inte till någon nytta utan den Helige Andes närvaro och hjälp, ty denne Ande är den ende verksamme läraren i gudomlig sanning. Bara när Anden ledsagar sanningen in i hjärtat, kommer denne att väcka samvetet och förvandla livet. En predikant kan vara i stånd till att framhålla bokstaven i Guds Ord och han kan ha god kännedom om alla dess befallningar och löften, men hans utsäde av sanningens frö kommer inte att bära frukt om inte detta frö väcks till liv genom himlens dagg. Utan Guds Andes medverkan kommer ingen grad av utbildning, inga framsteg, hur stora dessa än måtte vara, att kunna göra någon till en ljusets förmedlare. Innan någon enda av Nya Testamentets böcker hade skrivits, innan en enda evangelisk predikan hade hållits efter Kristi himmelsfärd, kom den Helige Ande över de bedjande lärjungarna. Då löd deras fienders vittnesbörd: ”Och nu har ni fyllt Jerusalem med er lära.” (Apg. 5:28)

(214)Guds löften har getts på bestämda villkor
Kristus lovade sin församling den Helige Andes gåva och löftet tillhör oss lika mycket som det tillhörde lärjungarna. Men i likhet med vilket annat löfte som helst är också detta löfte givet under vissa bestämda villkor. Det är många som säger sig tro på och tillägna sig Herrens löften. De talar om Kristus och den Helige Ande. Trots detta uppnår de inte något, därför att de inte överlämnar sina själar till att ledas och behärskas av himmelska krafter.

(214) Vi kan inte använda den Helige Ande. Den Helige Ande skall använda oss. Genom Ande är Gud ”den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske.” (Fil. 2:13) Men många kommer inte att underkasta sig någon ledning. De vill själva välja sin väg. Detta är anledningen till att de inte får den himmelska gåvan. Anden ges bara till dem som ödmjukt väntar på Gud och Hans ledning och nåd. När denna utlovade välsignelse tas emot i tro, för den med sig alla andra välsignelser i sitt sällskap. Den förmedlas i överensstämmelse med Kristi nåds rikedom och Han är beredd att förse varje själ i enlighet med dess förmåga att ta emot.

(215) Andens förmedling är en förmedling av Kristi liv. Endast de som så har undervisats av Gud, endast de hos vilka Andens inre verk äger rum och i vilkas liv Kristus-livet uppenbaras, kan stå som Frälsarens sanna representanter.

(215) Den helige Ande som lärare
Gud tar emot människorna som de är och utbildar dem för Sin tjänst, om de är villiga att överlämna sig till Honom. När Guds Ande tas emot i själen, ger den liv till alla själens förmågor. Det sinne som utan förbehåll överlämnas till Gud, kommer under den Helige Andes ledning att utvecklas på ett harmoniskt sätt och stärkas till att förstå och uppfylla Guds krav. Den svaga, vacklande karaktären förvandlas och blir stark och fast. Vid en fortsatt hängivenhet upprättas det en så nära förbindelse mellan Jesus och Hans lärjungar att en kristen kommer att likna sin Herre i karaktären. Han har en klarare och vidare syn. Hans insikt är mer genomträngande, hans omdömesförmåga mer balanserad. Han blir så upplivad av den livgivande kraften från Rättfärdighetens Sol, att han blir i stånd att bära mycket frukt till Guds ära.

(215) Kristus lovade, att den Helige Ande skulle förbli hos dem som kämpar för att segra över synd, för att visa hur mäktig den gudomliga kraften är till att utrusta det mänskliga redskapet med en övernaturlig kraft och undervisa de okunniga om Guds rikes hemligheter. Vad skulle det hjälpa oss, att Guds enfödde Son förnedrade Sig själv och utstod den listige fiendens frestelser och dog som den Rättfärdige för de orättfärdiga, om inte Anden hade getts som en ständig, förnyande, pånyttfödande kraft till att i varje enskild människa förverkliga det som hade utförts av världens Återlösare?

(215) Den Helige Ande satte lärjungarna i stånd till att upphöja Herren ensam och förde de heliga historikernas pennor för att berättelsen om Kristi ord och gärningar skulle kunna förmedlas till världen. I dag är denne Ande ständigt verksam och försöker göra människorna uppmärksamma på det stora offer som gjordes på Golgata kors, för att för världen utveckla Guds kärlek till människan och att öppna Skriftens löften för den skuldmedvetna själen.

(215) Det är Anden som förmår de klara strålarna från Rättfärdighetens Sol att lysa in i det förmörkade sinne, som får människornas hjärtan att brinna i dem med en vaknad insikt om de eviga sanningar, som framhåller rättfärdighetens stora måttstock och överbevisar om synd. Det är den som inspirerar tron på Honom som ensam kan frälsa från synd. Det är Anden som arbetar för att förvandla karaktären genom att leda människornas sinnen bort från de timliga och förgängliga tingen och fästa dem vid det eviga arvet. Anden återskapar, förfinar och helgar människorna och gör dem skickade till att bli medlemmar i den kungliga familjen, barn av den himmelske Kungen.

(216) Följden av att ta emot Anden
När en människa fullständigt har tömts på sitt eget jag, när varje avgud har drivits ut ur själen, så fylls den tomma platsen med Kristi Ande som strömmar in. En sådan människa har den tro som renar själen från orenhet. Han är i överensstämmelse med Anden och han bryr sig om det som hör Anden till. Han har ingen tillit till sig själv. Kristus är allt och i alla. Med ödmjukhet tar han emot sanningen som ständigt utvecklas. Han ger Herren all ära och säger: ”Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande.” ”Men vi har inte fått världens ande, utan den ande som är från Gud, för att vi skall veta vad vi har fått av Gud.” (l Kor. 2:10, 12).

(216 )Anden som uppenbarar, verkar också rättfärdighetens frukter i honom. Kristus är i honom ”en källa som flödar fram och ger evigt liv.” Han är en gren på det sanna vinträdet och bär rika frukter till Guds ära. Vilken sorts frukt bär han? Andens frukt är kärlek och inte hat, glädje och inte missnöje och sorg, frid och inte förbittring, ängslan och självgjorda prövningar. Den är ”tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning”. (Joh.4:14; Gal.5:22, 23)

(216) De som har denna Ande, är seriösa medarbetare till Gud. De himmelska krafterna samverkar med dem och de går ut fyllda med anden i det budskap de bär. Det finns en varaktig mening i de ord som de talar och av hjärtats förråd hämtar de fram rena, heliga ting efter Kristi eget föredöme.

(216) Det budskap, som vi skall bära ut, är inte av det slaget att vi behöver uppträda krypande då vi förkunnar. Dess förespråkare skall inte försöka gömma det eller dölja dess ursprung eller avsikt. Som de som har gett Gud högtidliga löften och har sänts ut som Kristi sändebud och som förvaltare av nådens hemligheter, är det vår plikt att förkunna hela Guds rådslut.

(216) De speciella sanningar som har skiljt oss från världen och gjort oss till det vi är, skall vi inte göra mindre framträdande, för de är fyllda med intressen av evighetsvärde. Gud har gett oss ljus angående sådant som nu äger rum och med genom skrift och tal skall vi kungöra sanningen för världen. Men Kristi liv i själen, kärlekens verksamma princip, förmedlad genom den Helige Ande, är det enda som kan göra våra ord fruktbärande. Kristi kärlek är styrkan och kraften i varje budskap för Gud som någon gång kom från människors läppar.

(217)Slutet närmar sig
Dag efter dag går in i evigheten och för oss närmare prövotidens slut. Mer än någonsin tidigare måste vi be om att den Helige Ande måtte ges oss i ett rikare mått och vi måste se fram emot att dess helgande inflytande skall komma över arbetarna, så att de som de arbetar för, måtte kunna se att de har varit tillsammans med Jesus och lärt sig av Honom.

(217)Vi behöver andlig synförmåga för att vi måtte kunna se fiendens avsikter och som trofasta väktare kungöra faran. Vi behöver kraft från höjden för att vi i den utsträckning som det mänskliga sinnet förmår, måtte kunna förstå kristendomens stora ämnen och deras långtgående principer.

(217)De som är under Guds Andes inflytande, kommer inte att vara fanatiska, utan lugna och uthålliga, fria från överdrift i tanke, ord eller handling. Mitt i den förvirring som vilseledande läror ger upphov till, kommer Guds Ande att vara en vägledare och ett värn för dem, som inte har stått emot bevisen för sanningen, och döva varje annan röst utom den som kommer från Honom som är Sanningen.

(217)Vi lever i de sista dagarna, då villfarelse av det mest bedrägliga slag tas emot och blir trodd, medan sanningen sätts åt sidan. Herren kommer att hålla både förkunnare och folk ansvariga för det ljus som lyser över dem. Han uppmanar oss att arbeta flitigt med att samla sanningens pärlor och placera dem inom evangeliets ram. De skall i all sin gudomliga skönhet lysa in i det moraliska mörker som råder i världen. Detta kan inte ske annat än genom den Helige Andes hjälp, men med denna hjälp förmår vi allt. Utrustade med Anden griper vi genom tron tag i Allmakten. Av det som kommer från Gud, går ingenting förlorat. Världens Frälsare sänder Sina budskap till själen för att villfarelsens mörker måtte skingras. Andens verk är stort och gränslöst. Det är från denna källa en Guds tjänare får kraft och blir effektiv.

-------------

nästa kapitel