Evangeliets tjänare kapitel 80. Från sida 279ren sida tillbaka

Diskussioner bör inte eftertraktas

(279)(Från ett personligt vittnesbörd.) Unga predikanter bör undvika diskussioner, eftersom dessa inte främjar andlighet eller ödmjukhet i själen. I somliga fall kan det vara nödvändigt att tillmötesgå någon, som högmodigt skryter mot Guds sanning i öppen debatt. I allmänhet är emellertid sådana diskussioner, vare sig de är muntliga eller skriftliga, mer till skada än till nytta. Efter en diskussion har predikanten det största ansvaret för att hålla intresset uppe. Han bör vara uppmärksam på den reaktion som gärna inträffar efter en religiös upphetsning och inte ge efter för modlöshet…

(279)I allmänhet har diskussioner den inverkan på våra predikanter, att de gör dem självgoda och stora i sina egna tankar. Men detta är inte allt. De som älskar att debattera är inte lämpliga att vara herdar för hjorden. De har lärt sig att möta motståndare och att använda sarkastiska uttalanden och de kan inte stiga ned och möta hjärtan som sörjer och som behöver bli tröstade…

(279)Då predikanterna framhåller sanningar som inte är populära utan för med sig ett tungt kors, bör de vara noggranna så att vartenda ord är sådant som Gud vill att det skall vara. Deras ord bör aldrig vara skarpa. De bör framhålla sanningen på ett ödmjukt sätt, med den djupaste kärlek till själar och med en allvarlig önskan om deras frälsning och låta sanningen skära. Vittnesbörd för församlingen, 3, sid. 213-218.

(279)Diskussioner kan inte alltid undvikas… Folk, som älskar att se motståndare tävla, kommer kanske att kräva diskussion. Andra, som hyser en önskan om att höra bevisen från båda sidor, kan av uppriktiga skäl högljutt kräva diskussion. När det är möjligt bör emellertid diskussion undvikas. Som regel kommer de att öka stridslystnaden och försvaga den rena kärleken och den heliga medkänsla som alltid bör finnas i kristnas hjärtan, även om uppfattningarna kan vara olika.

(279)I vår tid är ett krav på diskussion inte något verkligt bevis på en uppriktig önskan hos folk att undersöka sanningen. Det kan i stället bero på lusten att få höra något nytt och få bevittna den upphetsning som i allmänhet åtföljer diskussioner. Det är sällan Gud blir ärad och sanningen främjas genom sådana strider. Sanningen är alltför allvarlig, alltför betydelsefull i sina konsekvenser, för att det skulle vara en obetydlig sak om den blir mottagen eller förkastad. Att diskutera sanningen med avsikten att visa motståndare de stridande parternas skicklighet är alltid ett oklokt sätt att handla, för det bidrar obetydligt till att främja sanningen.

(280)Sanningens motståndare kommer att visa sig vara skickliga till att missuppfatta dess försvarares positioner… De kommer som regel att håna den heliga sanningen och framställa den i ett så felaktigt ljus för folket, att de, vilkas sinnen är förmörkade av villfarelse och besmittade av synd, inte lägger märke till dessa beräknande personers motiv och avsikter med att på det sättet mörklägga och förfalska viktiga sanningar. För de mäns skull som ger sig in i dem, är det bara i få fall möjligt att leda diskussioner enligt riktiga principer. Alltför ofta leder det till skarpa angrepp, kända personligheter ger sig hän och ofta nedlåter sig båda parter till sarkasmer och kvickheter. Kärleken till själar går förlorad i den starkare önskan om att få övertaget. Fördomar, djupa och bittra förutfattade meningar, blir ofta följden…

(280)Många väljer mörker hellre än ljus, eftersom deras gärningar är onda. Men det finns de, som skulle ha blivit betagna av sanningens klarhet och som skulle ha tagit emot den, om sanningen hade blivit framställd på ett annat sätt och under andra omständigheter, så att de hade fått en ärlig chans att för sig själva begrunda argumenten och jämföra skrift med skrift.

(280)Våra predikanter har handlat mycket obetänksamt genom att offentliggöra sådana villfarelsens utspekulerade spetsfundigheter för världen, som beräknande män har framhållit för att mörklägga Herrens högtidliga, heliga sanning och göra den om intet. Dessa listiga män, som ligger på lur för att leda de troskyldiga vilse, använder sina andliga gåvor till att förvränga Guds Ord. De oerfarna och intet ont anande vilseleds till sitt fördärv. Man har begått ett stort fel genom att framhålla alla de argument, som motståndare bekämpar Guds sanning med, eftersom man därigenom har skaffat alla slags människor argument som många av dem aldrig hade tänkt på. Somliga kommer att få avlägga räkenskap för denna okloka taktik.

(280)Argument mot den heliga sanningen har ett lömskt inflytande och påverkar sinnet hos dem som inte är väl upplysta om hur stark sanningen är. De moraliska känslorna i samhället i stort är sövda som en följd av människors förtrogenhet med synd. Egoism, oärlighet och de olika synder som är allmänt utbredda i vår urartade tid, har sövt sinnena för det eviga, så att Guds sanning inte uppfattas. Genom att ge offentlighet åt våra motståndares oriktiga argument jämställer man sanning och villfarelse i människors sinnen. Om däremot sanningen i sin klarhet och tillräckligt länge hade lagts fram för dem för att de skulle kunna inse och förstå dess helighet och betydelse, skulle de starka argument som talar till dess fördel, övertyga dem. De skulle då vara förberedda för att kunna bemöta de argument, som motståndare lägger fram.

(281)De som söker efter kunskap om sanningen och efter att förstå Guds vilja och som troget följer ljuset och är ivriga när det gäller att utföra sina dagliga plikter, kommer helt säkert att få kunskap om läran, för de kommer att bli vägledda till hela sanningen. - Vittnesbörd för församlingen, 3, sid. 424--427.

-----------

(281)När det är nödvändigt för att kunna främja sanningens sak och Guds ära att möta en motståndare, hur försiktigt och med vilken ödmjukhet bör då inte de [sanningens försvarare] ta upp kampen! Under rannsakning av sina egna hjärtan, syndabekännelse och under allvarlig bön, ofta också med någon tids fasta, bör de ropa till Gud om att Han särskilt måtte hjälpa dem och ge Sin frälsande, dyrbara sanning en härlig seger, för att villfarelsen måtte komma att framträda i sin rätta urartning och dess förfäktare fullständigt bringas ur fattningen…

(281)Ni bör aldrig delta i en diskussion där så mycket står på spel och lita på er egen fallenhet att kunna bemöta kraftiga argument. Accepterar konflikten om den inte är möjlig att undvika, men gör det med en fast tillit till Gud och med ett ödmjukt sinne, i den ande som var i Jesus, som har bett er att lära av Honom som är saktmodig och ödmjuk i hjärtat. Vittnesbörd för församlingen, 1, sid. 624-626.

nästa kapitel