| Grundsatser för Kristen Utbildning kapitel 16. Från sida 129 | ren sida tillbaka |
(129)(129) Studiet av Bibeln stärker förståndet. Psalmisten säger: ”När dina ord öppnas, ger de ljus och skänker förstånd åt enkla människor.” {Psaltaren 119:130.} Denna fråga ställs ofta till mig: ”Borde Bibeln göras till den viktigaste boken på våra skolor?” Den är en dyrbar bok, en vidunderlig bok. Den är en skattkammare, som innehåller juveler av högt värde. Den är en historia, som uppenbarar gångna århundraden för oss. Utan Bibeln skulle vi vara överlämnade till gissningar och fabler angående forntidens begivenheter. Ibland alla de böcker, som har översvämmat världen - de må vara aldrig så värdefulla - är Bibeln Böckernas Bok, och den förtjänar i högsta grad det omsorgsfullaste studium och den största uppmärksamhet. Den rymmer inte bara världens skapelsehistoria, utan också en beskrivning av den kommande världen. Den innehåller undervisning om det fantastiska i världsalltet, och den framställer Himmelens och jordens Upphovsman för vårt förstånd. Den lägger i dagen ett enkelt och fullkomligt teologiskt och filosofiskt system. De, som ingående studerar Guds Ord, och som lyder dess tydliga anvisningar samt älskar dess enkla sanningar, utvecklas i sinne och handling. Den är en Guds gåva, som i varje hjärta borde väcka den största tacksamhet; för den är uppenbarelsen av Gud för människan. rätt (129) Om Bibelns sanningar flätas in i det praktiska livet, lyfter de sinnet över dess jordbundenhet och litenhet. De, som är väl bevandrade i Skrifterna, visar sig vara män och kvinnor, som utövar ett utvecklande inflytande. Medan de söker efter sanningar, som Himmelen har uppenbarat, kommer Guds Ande dem nära, när de allvarligt undersöker Skrifterna. En förståelse av Guds uppenbarade vilja gör sinnet större, utvidgar det, utvecklar det och skapar ny energi, genom att sätta dess förmågor i beröring med förbluffande sanningar. Om studiet av Skrifterna görs av underordnad (130) betydelse, lider man stor förlust. Bibeln blev under en tid utestängd från våra skolor, och så fann Satan ett rikt arbetsfält där, som han uppodlade med enorm snabbhet och insamlade en skörd efter sitt behag. rätt (130) Förståndet når samma nivå som de ting det livnär sig på. I fall alla ville göra Bibeln till sitt studium, skulle vi se ett långt mera utvecklat folk, som vore i stånd till, att tänka djupare och uppvisa större intelligens, än genom de ihärdigaste ansträngningar, att blott studera världens vetenskaper och historia skulle ge dem. Bibeln ger den sanne sökaren en framåtskridande utbildning av sinnet, och av betraktelserna av det gudomliga berikas hans förmågor; jaget görs ödmjukt, samtidigt som Gud och Hans uppenbarade sanning upphöjs. Eftersom människor inte känner till Bibelns vidunderliga berättelser, förekommer det så mycket upphöjande av människor, och ges Gud endast ringa ära. Bibeln innehåller föda av just den kvalitet, som den kristne behöver, för att växa sig stark till ande och förstånd. Att studera alla möjliga filosofiska och vetenskapliga böcker, gör inte detsamma för sinne och moral, som Bibeln kan åstadkomma, om den studeras och efterlevs. Vid studiet av Bibeln talar läsaren med patriarker och profeter. Sanningen är klädd i ett upphöjt språk, som utövar en förtrollande makt över sinnet, tanken lyfts från jordiska ting och fås att betrakta det framtida, odödliga livets härlighet. Vilken mänsklig kunskap går att jämföra med uppenbarelsen av Guds prakt? Dödliga människor, som inte känner Gud, må försöka, att förringa Skrifternas värde, och kan begrava sanningen under vetenskapens förmodade kunskap. rätt (130) De, som prålar med ett kunnande, som går utöver Guds Ords lära, behöver dricka ur Bibelns kunskapskälla, för att bli medvetna om sin egen okunskap. Denna skrytsamma mänskliga kunskap ter sig dåraktig i Guds ögon. ”Bedra inte er själva. Om någon bland er tycker att han är vis (131) i den här världen, måste han bli en dåre för att bli vis. Ty den här världens visdom är dårskap inför Gud.” {Första Korintierbrevet 3:18-19.} De, som endast har denna visdom, behöver bli dårar i sina egna ögon. Den största okunskap, som nu förbannar mänskosläktet, rör de bindande kraven i Guds lag, och detta ovetande medför försummelse av studiet av Guds Ord. Det är Satans bestämda plan, att så till den milda grad sysselsätta och uppsluka sinnet, att Guds stora vägvisare icke skall vara Böckernas Bok, och att syndaren inte skall ledas från överträdelsens väg till lydighetens stig. rätt (131) Bibeln har inte blivit upphöjd till sin rätta plats, och av vilken oändlig betydelse är denna ändå inte för människans själ! När vi söker på dess sidor, rör vi oss genom eviga, majestätiska scener. Vi ser Jesus, Guds Son, komma till vår värld och delta i den mystiska konflikt, som tillintetgör mörkrets makter. Å, så fantastiskt, hur nära nog otroligt är det inte, att den oändlige Guden samtycker till Sin egen käre Sons förödmjukelse! Må var och en, som studerar Skrifterna, betrakta detta stora faktum, och då kommer han att lämna sin betraktelse utvecklad, renad och förädlad. rätt (131) Bibeln är en bok, som uppenbarar rättfärdighets- och sanningsprinciper. Den innehåller allt, som är nödvändigt för själens frälsning, och samtidigt är den anpassad, för att styrka och forma sinnet. Om den användes som lärobok på våra skolor, skulle den visa sig vara av långt större verkan, än någon annan bok i världen, när det gäller, att klokt vägleda i detta livs angelägenheter, såväl som när det gäller, att hjälpa själen uppför utvecklingens stege, som når till Himmelen. Gud har omsorg om oss som förståndsväsen, och Han har gett oss Sitt ord som en lampa för våra fötter och ett ljus på vår stig. ”När dina ord öppnas, ger de ljus och skänker förstånd åt enkla människor.” Det är inte blott och bart läsningen av Ordet, som åstadkommer det av Himmelen önskade utfallet, utan sanningen, sådan den uppenbaras i Guds Ord, måste komma in i hjärtat, för att säkra detta goda resultat. rätt (132) (132) De, som har fått den bästa vetenskapliga utbildning, är inte alltid de mest verkningsfulla redskapen åt Gud. Det är många människor av detta slag, som kommer att finna sig fösta till sidan, samtidigt som de med färre möjligheter till boklig kunskap intar deras platser, eftersom de känner till praktiska ting, som är nödvändiga i det dagliga livet. De, som betraktar sig själva som lärda, upphör ofta med att vara elever, då de tror sig kloka nog och vara upphöjda över detta, att ta emot undervisning, ens av Jesus, som var den störste lärare, som världen någonsin har känt till. De, som har fått sina förståndskrafter utvecklade genom allvarlig rannsakan av Skrifterna, för att lära känna Guds vilja, kommer att bekläda betydelsefulla ställningar; ty Guds Ord har fått utrymme i deras liv och karaktärer. Detta Ord utför sitt särskilda verk och skiljer led och märg åt samt dömer över hjärtats tankar och råd. Guds Ord måste vara den näring, genom vilken de kristna växer kraftigt i ande och intelligens, så att de kan kämpa för sanning och rätt. Hur kommer det sig, att våra unga, och även de av mera mogen ålder, så lätt leds in i frestelse och synd? Det beror på, att Guds Ord inte studeras och begrundas, som det borde. Om det uppskattades, skulle det förekomma en inte resning, en andens styrka, som skulle stå emot Satans frestelser till, att göra det onda. Livet och karaktären saknar bestämd, avgjord viljekraft, eftersom Guds okränkbara instruktioner inte blir föremål för studium och underlag för begrundan. Man bjuder inte till, för att fylla sinnet med rena, heliga tankar och befria det från sådant, som är orent och osant. Man väljer inte den bättre delen, att sitta vid Jesu fötter, såsom Maria gjorde, för att snappa upp den Gudomlige Lärarens heligaste lärdomar, på det, att de måtte förvaras i hjärtat, och komma till uttryck i vardagen. Djupa tankar om det heliga höjer och förfinar sinnet, de åstadkommer kristna damer och herrar av rang. rätt (133) (133) Gud använder Sig ej av en enda, som försämrar sina förmågor genom syndfulla, jordiska tankar, ord eller gärningar. Himmelen är en ren och helig plats, som ingen kan beträda, utan att vara förädlad, andligt sinnad, renad och luttrad. Vi har ett verk att utföra härvidlag var och en för sig, men vi kommer endast att mäkta med det, när vi hämtar styrka från Jesus. Vi bör göra Bibeln till vårt studium framför varje annan bok. Vi bör älska den och lyda den som Guds röst. Vi bör lära känna och förstå Hans fordringar, Hans Du skall och Du skall inte, och fatta Guds Ords sanna mening. rätt (133) När Guds Ord har blivit vår rådgivare, och vi söker i Skriften efter ljus, skall Himmelens änglar komma oss nära och påverka våra sinnen och lysa upp våra förstånd, så att det i sanning kan sägas: ”När dina ord öppnas, ger de ljus och skänker förstånd åt enkla människor.” Det är inget under, att det inte förekommer mera himmelsk hängivenhet ibland de unga, som bekänner sig till kristendomen, när de ger så litet akt på Guds Ord. Man rättar sig ej efter Guds råd. Man lyssnar inte till Hans förmaningar. Man söker inte nåd och himmelsk visdom, för att undvika tidigare synder och få varje spår av fördärv bortrensat från karaktären. David ber: ”Lär mig förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.” {Psaltaren 119:27.} rätt (133) Om de ungas, liksom de äldres, sinnen leddes åt rätt håll vid deras sammankomster, skulle deras samtal kretsa kring mera upphöjda ämnen. När sinnet är rent och tankarna förädlade genom Guds sanning, blir orden av samma karaktär som ”guldäpplen i silverinfattning”. {Ordspråksboken 25:11.} Men med den insikt och den praxis, med den låga nivå, som även bekännande kristna är nöjda med, är det naturligt, att alla samtal blir simpla och utan mening. De är ”av jord, jordiska” {jämför Första Korintierbrevet 15:47}, och doftar varken av sanningen eller av Himmelen, och når inte ens upp till den nivå, som den mera kultiverade klassen av världens barn har hävt sig upp till. När (134) Kristus och Himmelen är de ämnen, som vi uppehåller oss vid, kommer våra samtal att bevisa detta. Samtalen kommer att bli kryddade med nåd och den talande kommer att visa, att han har utbildats vid den Gudomlige Lärarens skola. Psalmisten säger: ”Sanningens väg har jag valt, dina domslut har jag ställt framför mig.” {Psaltaren 119:30.} Han aktade Guds Ord högt, och det trängde in i hans förstånd, inte för att bli ringaktat, utan för att inlemmas i hans leverne. rätt (134) Endast om det Heliga Ordet blir uppskattat, blir det åtlytt som en sann, säker och dyrbar lärobok. Varje skötesynd måste läggas bort. Den måste bekrigas, tills den är övervunnen. Herren kommer att verka med Dina ansträngningar. När en dödlig, syndig människa arbetar på sin egen frälsning med fruktan och bävan, är det Gud, som verkar i henne, att handla efter Hans goda välbehag. Dock verkar inte Gud utan människans samarbete. Hon måste anstränga sina krafter till det allra yttersta, hon måste visa sig som en duktig, villig elev i Kristi skola, och när hon tar emot den nåd, som fritt erbjuds henne, ger Kristi närvaro i tankar och hjärta henne fasthet, när det gäller, att lägga bort syndens börda, så att hjärtat fylls med Guds fullhet och Hans kärlek. rätt (134) De studerande på våra skolor borde vara uppmärksamma på, att synden har konsekvenser, och de förmågor, som de har fått av Gud, har försvagats och gjorts olämpliga till moralisk utveckling på grund av missbruk. Många medger, att detta är sant. De har gått och burit på stolthet och inbilskhet, till dess dessa onda karaktärsdrag har blivit en förhärskande makt, som styr deras önskningar och böjelser. Samtidigt som de har visat upp ett sken av gudsfruktan och har utfört många självrättfärdiga gärningar, har det inte förekommit någon verklig förändring av hjärtat. De har inte bringat sina levnadsvanor in i en bestämd och avgjord överensstämmelse med Guds lags stora rättfärdighet och målsättning. Om de kritiskt ville jämföra sina liv med denna standard, skulle (135) de inte kunna göra annat än att känna, att de är bristfälliga, sjuka av synd och har behov av en läkare. De kan endast förstå det djup, som de har fallit i, genom att betrakta det gränslösa offer, som Jesus Kristus har bringat, för att lyfta dem upp ur deras förnedring. rätt (135) Det är endast ett fåtal, som inser syndens fruktansvärda natur, och som skönjer omfattningen hos den ödeläggelse, som följer på överträdelsen av Guds lag. Genom att skärskåda den fantastiska frälsningsplanen, för att återupprätta Guds moraliska spegelbild i syndaren, ser vi, att det enda medlet för mänsklig befrielse åstadkoms genom Guds Sons självuppoffring och enastående självnedlåtenhet och kärlek. Han allena ägde kraften, till att utkämpa slagen med Guds och människans store motståndare, och som vår ställföreträdare och borgensman har Han gett makt till dem, som i tro håller fast vid Honom, till att bli segrare i Hans namn och genom Hans förtjänster. rätt (135) Vi kan se på Golgatas kors, vad det har kostat Guds Son, att bringa frälsning till ett fallet släkte. Liksom offret för människan var fullkomligt, måste befrielsen av människan från syndens besmittelse vara genomgripande och fullständigt. Guds lag har getts till oss som riktlinje, till att styra vårt uppförande med. Det finns inte en enda ond handling, som lagen kan ursäkta, det finns ingen orättfärdighet, som kan undgå dess fördömelse. Kristi liv är den fullkomliga uppfyllelsen av varje föreskrift i denna lag. Han säger: ”jag har hållit min Faders bud”. {Johannesevangeliet 15:10.} Kunskapen om lagen skulle fördöma syndaren och krossa hoppet i hans bröst, i fall han inte kunde se Jesus som sin ställföreträdare och garant, som är redo, att tillge hans överträdelse och utplåna hans synd. När människan handlar i överensstämmelse med sin bästa förmåga genom tro på Jesus, och söker att vandra på Herrens väg genom lydnad mot de Tio Buden, tillräknas honom Kristi fullkomlighet, för att täcka över den ångerfulle och lydige själens överträdelse. rätt (135) Det görs ansträngningar av många föregivna vänner med hög utbildning, för att skilja religionen från vetenskapen på (136) våra skolor. De sparar inga åtgärder eller utgifter, för att sprida världsligt vetande där. Men de parar inte ihop detta vetande med kunskapen om, vad Gud har uppenbarat rörande karaktärens fullkomning. Och det trots att en upplärning i Guds sanning samtidigt skulle utveckla sinnet och skänka världslig insikt, ty själva grunden till sann utbildning är vördnad för Herren. Psalmisten säger: ”Att frukta HERREN är början till vishet” {Psaltaren 111:10.} Guds levande Ord avslöjar lögnens Faders bedrägerier. Vilka av våra unga kan veta något om, vad som är sanning i jämförelse med villfarelse, i fall de inte lär känna Skrifterna? Enkelhet hos äkta gudsvördnad måste införas i våra ungas undervisning, om de skall vinna tillräckligt vetande om det gudomliga, för att undfly det fördärv, som råder i världen på grund av begäret. De, som är sanna Kristi efterföljare, tjänar inte Gud endast, när det passar de egna böjelserna, utan även, när det innebär självförnekelse och att bära sitt kors. Det allvarligt menade råd, som aposteln Paulus gav till Timoteus, för att han inte skulle svikta under pliktens fullgörande, bör framhållas för dagens ungdom: ”Ingen får förakta dig för att du är ung, utan var ett föredöme för de troende i ord och gärning, i kärlek, trohet och renhet.” {Första Timoteusbrevet 4:12.} Skötesynder måste bekämpas och övervinnas. Förkastliga karaktärsdrag bör tas itu med ett åt gången, oavsett om de är nedärvda eller uppammade, och belysas med rättfärdighetens stora föreskrift; och i ljuset från Guds Ord bör de stås emot med fasthet och övervinnas med hjälp av Kristi styrka. ”Sträva efter frid med alla och efter helgelse. Ty utan helgelse kommer ingen att se Herren.” {Hebréerbrevet 12:14.} rätt (136) Dag för dag, timme efter timme, bör det fortgå en process i oss, som frambringar självförnekelse och helgelse; då kommer också de yttre gärningarna att vittna om, att Jesus bor i hjärtat genom tro. Helgelsen stänger inte kunskapen ute från själen, utan helgelsen utvidgar sinnet och inspirerar det till, att söka efter sanningen, såsom man söker efter dolda skatter. (137) Och kunskapen om Guds vilja främjar helgelsens verk. Der finns en Himmel, och hur allvarligt borde vi inte sträva efter, att nå den! Jag uppmanar eleverna vid våra skolor till, att tro på Jesus som sin Frälsare. Tro, att Han är redo, att bistå Er med Sin nåd, när Ni, i uppriktighet, vänder Er till Honom. Ni måste strida trons goda kamp. Ni måste kämpa för livets krona. Ansträng Er kraftfullt, ty Satan har sitt grepp om Er, och i fall Ni inte sliter Er loss från honom, kommer Ni att förlamas och gå under. Fienden är på Er högra sida och på den vänstra, framför Er och bakom Er, och Ni måste trampa honom under fötterna. Kämpa envetet, ty det finns en krona att vinna. Kämpa, ty om Ni inte vinner kronan, förlorar Ni allt, i detta liv och i det tillkommande. Kämpa, men låt det ske i Er uppståndne Frälsares styrka. rätt (137) Tänker eleverna på våra skolor studera och sträva efter, att efterlikna Hans liv och karaktär, som kom ned från Himmelen, för att visa dem, vad de behöver bli, för att träda in i Guds rike? Jag har bragt Er ett budskap om Guds Sons snara återkomst på Himmelens skyar, med kraft och mycken härlighet. Jag har inte betonat en bestämd tidpunkt, utan Kristi eget påbud till Er om, att vaka i bön. ”Var också ni beredda, ty i en stund då ni inte väntar det, kommer Människosonen.’” {Lukasevangeliet 12:40.} Förmaningen har gett eko ned genom tiderna. ”Och se, jag kommer snart och har min lön med mig för att ge åt var och en, efter hans gärning. Jag är A och O, begynnelsen och änden, den förste och den siste. Saliga är de som håller hans bud, för att de skall få rätt till livets träd och få gå in genom portarna i staden.” {Uppenbarelseboken 22:12-14, Reformations-Bibeln.} - The Review and Herald, den 21. augusti, 1888. rätt (137)För vidare studium |