Grundsatser för Kristen Utbildning kapitel 20. Från sida 162ren sida tillbaka

Mentala Drinkare

(162)(162) Vad skall våra barn läsa? Det här är en allvarligt fråga, som kräver ett seriöst svar. Det plågar mig, när jag ser tidskrifter och dagstidningar hos kristna familjer, som inte lämnar något gott avtryck i sinnet. Jag har lagt märke till dem, som har uppammat sin smak för fiktion. De har förmånen, att lyssna till Guds Ords sanningar, och lära känna vår tros grunder; men de har vuxit upp till mogen ålder blottade på sann fromhet. Dessa kära ungdomar behöver bygga upp sina karaktärer med det bästa material – kärlek till Gud och vördnad för Honom samt kunskap om Kristus. Men många saknar förståndsmässig insikt om sanningen sådan den är i Jesus. Sinnet fäster sig vid sensationella historier. De lever i en overklig värld, och är inte rustade för det praktiska livets plikter. Jag har lagt märke till, att barnen uppfostras på detta vis. Oavsett om de är hemma eller borta, är de antingen rastlösa eller drömmande, och kan endast konversera om alldagliga ämnen. Deras ädlare sinnesförmågor, som är inrättade till högre strävanden, har degraderats till, att tänka på det simpla eller sämre, till dess vederbörande låter sig nöja därmed, och knappt nog orkar med högre ämnen. Religiösa tankar och samtal lockar ej. Den mentala föda, som de har fått smak på, verkar förorenande, och leder till smutsiga och sinnliga tankar. Jag har närt uppriktig medömkan för dessa själar, då jag har tänkt på, hur mycket de går miste om, när de inte lär känna Kristus, omkring vilken våra hopp om evigt liv kretsar. Hur mycket dyrbar tid går inte till spillo, när de i stället kunde studera Förebilden för sann godhet! rätt

(162) Jag känner personligen till vissa, som har mist sinnets sundhet på grund av felaktiga läsvanor. (163) De går genom livet med en sjuklig fantasi, varigenom de förstorar varje liten orsak till klagan. Ting, som ett sunt och förnuftigt tänkande sinne inte lägger märke till, blir till evinnerliga prövningar för dem, oöverstigliga hinder. För dem är livet hela tiden en skugga. rätt

(163) De, som hänger sig åt läsning av spännande böcker, utmattar sin mentala styrka, och diskvalificerar sig själva för kraftfullt tänkande och efterforskningar. Det finns män och kvinnor, som nu på livets afton inte har återhämtat sig från det omåttliga läsandets verkningar. Vanan har danats i unga år, och har vuxit med deras tilltagande ålder samt har dragit kraft från deras tilltagande styrka; och även om de har föresatt sig, att övervinna detta, har de endast delvis lyckats. Många har aldrig återvunnit sina sinnens ursprungliga styrka. Alla försök, att bli praktiska kristna, har endast slutat med en önskan. De kan inte bli äkta kristna, och samtidigt fortsätta med, att ge sinnet näring från detta slags litteratur. Den fysiska inverkan blir ej heller mindre katastrofal. Nervsystemet belastas onödigt av denna passion för läsning. I några fall har de unga, liksom de i mogen ålder, drabbats av förlamning av ingen annan orsak, än överdrivet läsande. Sinnet är oavbrutet på helspänn, tills hjärnans känsliga maskineri försvagas, så att det inte fungerar, och förlamning inträffar. rätt

(163) När det skapas en aptit på spännande, sensationella historier, förvanskas den moraliska smaken, och sinnet mättas inte, om det ej hela tiden får näring från denna värdelösa, osunda mat. Jag har sett unga damer, Kristi bekännande efterföljare, som verkligen varit olyckliga, om de inte haft en ny novell eller roman i händerna. Sinnet har ropat på stimulering, liksom spritmissbrukaren trängtar efter den berusande drycken. Dessa unga har inte visat någon helgad anda; de har inte utgjutit något himmelskt ljus över sina kamrater, till att leda dem till kunskapens källsprång. De har saknat djup, religiös erfarenhet. I fall detta slags läsning inte hela tiden stått dem till buds, kunde det (164) vara hopp om förbättring för dem. Men de bönfaller om det, och vill ha det. rätt

(164) Det sårar mig, att se unga män och kvinnor på detta sätt ödelägga sin nyttighet i detta liv, och inte få en erfarenhet, som bereder dem för ett evigt liv i det himmelska samhället. Vi finner inget bättre namn för dem, än ”mentala drinkare”. rätt

(164) Omåttliga läsvanor har ett skadligt inflytande på hjärnan lika säker, som omåttliga mat- och dryckesvanor. rätt

(164) Det bästa sättet, att förhindra detta ondas tillväxt på, är att lägga något annat i jorden. Det är behov av största möjliga omsorg och klarvakenhet, för att uppodla sinnet och så Bibelsanningens dyrbara frön däri. Herren har, i Sin stora barmhärtighet, uppenbarat regler om ett heligt leverne för oss i Skriften. Han säger till oss, att synder skall undvikas; Han förklarar frälsningsplanen för oss, och pekar ut vägen till Himmelen. Han har ingett heliga män till, att skriva ned undervisning, till gagn för oss, om de längs stigen lurande farorna, och hur vi undviker dem. De, som åtlyder Hans påbud om, att rannsaka Skrifterna, är inte ovetande om dessa ting. Mitt ibland de sista dagarnas faror bör varje församlingsmedlem förstå grunderna till sitt hopp och tro – grunder, som inte är svåra att fatta. Det finns mycket för sinnet att vara upptaget med, om vi vill växa i nåden och i kunskapen om vår Herre Jesus Kristus. rätt

(164) Vi är begränsade, men vi skall ha en förnimmelse av det obegränsade. Sinnet skall övas i, att tänka på Gud, och på Hans förunderliga plan för vår frälsning. Alltså lyfts själen över det blott jordiska och allmänna, så att den fäster sig vid det ädla och eviga. Tanken på, att vi är i Guds värld, i närheten av universums store Skapare, som gjorde människan till Sin avbild, leder sinnet in i breda och upphöjda fält för begrundan. Tanken på, att Guds ögon vakar över oss, att Han älskar oss, och sörjer så mycket för oss, att Han gav Sin dyrbare, älskade Son, för att lösköpa oss, så att vi inte skulle gå ohjälpligt förlorade, (165) är en stor sak; och han, som öppnar sitt hjärta, för att kännas vid och betrakta ämnen som dessa, kommer aldrig att mättas av simpla och sensationella ämnen. rätt

(165) I fall Bibeln bleve studerad, som den borde, skulle människor bli förståndsmässigt starka. De i Guds Ord behandlade ämnena är entydiga, ädla ämnen, som ställs fram för sinnet och utvecklar sidor hos människor, som eljest inte skulle utvecklas. I Bibeln öppnas det ett gränslöst fält för fantasin. Den studerande går ifrån dess stora ämnen, ifrån umgänge med dess härliga bilder, mera ren och upphöjd i tankar och känslor, än fallet skulle vara, genom att läsa verk av blott mänskligt ursprung, som uteslutande är av obetydlig karaktär. Unga sinnen uppnår ej sin ädlaste utveckling, när den högsta visdomskällan försummas – Guds Ord. Orsaken till, att vi har så få män med goda sinnen, med stabilitet och solitt värde, är att Gud inte vördas, Gud inte älskas, religionens principer inte inlemmas i levernet, såsom borde ske. rätt

(165) Gud vill, att vi drar nytta av alla medel, samt uppammar och stärker våra förstånd. Vi är skapade för en högre och ädlare existens, än det nuvarande livet. Detta är en prövotid inför det framtida, eviga livet. Var kan det finnas förträffligare ämnen att tänka på, intressantare saker att begrunda, än de upphöjda sanningar, som utvecklas i Bibeln? Dessa sanningar uträttar storverk för människan, om hon bara följer deras instruktion. Men hur litet studeras inte Bibeln! Dess teman berör alla väsentligheter. Bleve Bibeln mera läst, bleve dess sanningar bättre förstådda, skulle vi vara ett långt mera upplyst och intelligent folk. Änglar från ljusets värld står vid sidan om den allvarlige sanningssökaren, för att påverka och upplysa hans sinne. Han, som har en förmörkad förståelse, kan finna ljus, genom att bli väl bekant med Skriften. – Christian Temperance and Bible Hygiene {Kristen Avhållsamhet och biblisk Renhet}, sidorna 123-26 (1890). rätt

(165) För vidare studium
Veckan, Patriarker och Profeter
, sidorna 108-113
Profetskolorna, Patriarker och Profeter, sidorna 645-654
Lär ut genom Föreskrift och Exempel, The Review and Herald, den 31. mars, 1891
Moderns Arbete, The Review and Herald, den 15. september, 1891
Kunskapen om Gud, Vägen till Kristus, sidorna 81-87 {storstilsutgåvan från 1982}. rätt

nästa kapitel