Kristen Karaktär, exemplifierad hos Lärare och Studerande

(191)(191) I min Mästares namn vädjar jag till de unga män och kvinnor, som hävdar sig vara Guds söner och döttrar, att lyda Guds Ord. Jag vädjar till lärarna på våra skolor, att föregå med gott exempel för dem, som de umgås med. De, som skall kunna forma de ungas sinnelag, måste själva vara elever i Kristi skola, så att de blir saktmodiga och ödmjuka i hjärtat, liksom den gudomliga Förebilden var. Genom kläder, uppträdande och sitt arbetssätt bör de vara levande exempel på en kristen karaktär, och uppenbara, att de följer den Store Lärarens kloka regler för disciplin. En ung kristen bör vara allvarlig, upplärd till, att bära ansvar med modigt hjärta och villig hand. Han bör vara redo, att möta livets trångmod tåligt och med själsstyrka. Han bör söka, att forma en karaktär efter den gudomliga modellen, bejaka Himmelens värdegrund, och stärka sig själv genom vanor, som sätter honom i stånd till, att vinna segrarens krona. rätt

(191) Ungdomar måste så säd i livets skola, som bär rik skörd. Den skall icke bestå av törnen, utan av dyrbart vete till den himmelska ladan. Bäst tid i skolan brukas på, att erkänna den frälsande kraften hos Kristi nåd, och låta sig styras av den gudomliga lagens grundsatser. Alltså är det i den studerandes intresse, att leva ett gudfruktigt liv. Livets krönande härlighet utmynnar i en förbindelse med Kristus. Ingen människa lever för sig själv. Ens liv är sammanflätat med alla andras i mänsklighetens stora väv, och man skall vara Guds medarbetare för deras frälsning, som annars går förtappade i urartning och under verop. Man skall vara ett redskap, som påverkar alla i umgängeskretsen. Deras liv skall förbättras, genom att Jesu sinne behärskar dem. rätt

(191) Johannes skriver: ”Jag har skrivit till er, unga män: ni är starka och Guds ord förblir i er och ni har (192) besegrat den onde.” {Första Johannesbrevet 2:14.} Och Paulus förmanar Titus till, att bjuda de unga, ”att i allt visa gott omdöme”. {Titusbrevet 2:6.} Upphöj Din själ, så att Du blir det Daniel var, en redlig, principfast tjänare åt härskarornas Gud. Överväg väl, var Du sätter ned fötterna, ty Du står på helig mark och Guds änglar omger Dig. Det är rätt, att Du känner, att Du måste nå upp till den översta pinnen på utbildningens stege. Filosofi och historia är viktiga studier; men vad Du offrar i form av tid och pengar, gagnar intet, såvida ej Du använder Din kunskap till Guds ära och mänsklighetens goda. Med mindre den vetenskapliga kunskapen blir ett medel till, att uppnå de högsta syften, är den värdelös. Den utbildning, som inte ger kunskap, vilken varar lika länge som evigheten, är till ingen nytta. Med mindre just Du har Himmelen och det framtida, eviga livet för blicken, saknar Dina ansträngningar bestående värde. Men om Jesus är Din lärare, kan Du, inte blott en dag i veckan, utan varje dag, varje timme, vinna Hans bifall till Dina satsningar på, att säkra boklig kunskap. rätt

(192) Daniel höll alltid blicken på Guds härlighet, och Du bör också säga: ”Herre, jag önskar vetande, inte för att förhärliga jaget, utan för att motsvara Jesu förväntningar. Alltså vill jag utveckla en förståndsmässig kristen karaktär genom den nåd Han har gett mig.” Ämnar de studerande att vara lika principfasta, som Daniel var? rätt

(192) I framtiden kommer det att vara större behov av män och kvinnor med studiemässiga kvalifikationer, än det varit tidigare; ty stora fält öppnar sig för oss, redan mogna för skörd. På dessa fält kan Ni vara Guds medarbetare. Men i fall Ni älskar nöjen mera, än Ni älskar Gud, i fall Ni är fulla av lättsinne, i fall Ni försummar de gyllene tillfällen till kunskapsinhämtning och inte bygger Era karaktärer på fast grund, kommer Ni att bli veka krymplingar i alla Era företaganden. rätt

(192) Samtidigt som en god utbildning är en stor fördel, om den förenas med gudsvördnad, skall dock inte de, som har saknat (193) möjligheten, att bli högt studerade, mena, att de inte kan göra några framsteg i det intellektuella och andliga livet. Bara de gör bästa möjliga bruk av sitt vetande, om de dagligen söker, att öka på kunskapsförrådet och de, genom att tillägna sig kristna karaktärsdrag besegrar sina svaga sidor, kommer Gud att öppna visdomskällor för dem, så att det samma går att säga om dem, som fordom yttrades om de hebréiska ynglingarna, nämligen att Gud gav dem kunskap och förstånd. rätt

(193) Det stämmer inte, att välbegåvade unga personer alltid gör de största framstegen. Det har ofta varit fallet, att män med begåvning och utbildning har satts i förtroendeställningar och sedan har visat sig vara ett nummer för små för uppgiften. Allt har sett så rosigt ut, som om de varit Pojken med Guldbyxorna, men i prövningens stund har de visat sig vara undermåliga. Deras arbete har misslyckats på grund av deras otro. De har inte varit flitiga och uthålliga, de har inte kämpat ända in i kaklet. De har varit ovilliga, att börja på stegens nedersta pinne och arbeta sig tålmodigt uppåt steg för steg, tills de nått toppen. De har vandrat i gnistorna från sin egen tända eld (sina hastigt uppblossande tankars flammor). De har inte litat på den visdom, som endast Gud kan ge. Det har slagit fel för dem, inte för att de saknat tillfälle, men eftersom den rätta balansen och sunda nykterheten inte varit ett faktum. De har ej förstått, att sätta värde på den fördel de erhållit genom sin utbildning och därför har de heller inte gjort de framsteg, som de kunnat göra inom religiöst och vetenskapligt kunnande. Deras sinnen och karaktärer har inte varit välbalanserade tack vare höga principer om rättfärdighet. rätt

(193) Våra unga män bör vara nyktra, och betrakta sina vägval noga. De bör avsky synden, därför att synden äger ödeläggande egenskaper och misshagar Gud. Måtte de skönja de möjligheter, som finns inom deras räckvidd, och söka Gud efter nåd och därigenom hålla sig kvar på rättfärdighetens stigar. Måtte de söka råd och vägledning hos Herren, så att de förmår, att använda sina liv till Hans härlighet i världen. rätt

(193) När man håller på med sin utbildning, ses inte framgång som en (194) tillfällighet eller en ödets nyck. Framgången kommer från den Gud, som läste Daniels hjärta, som såg med behag på hans rena bevekelsegrunder, hans beslutsamhet, att ära Herren. Daniel vandrade inte i gnistorna från sina egna förmågor, utan i Herrens visdom. Hans utbildning vilade på gudomlig filosofi. Han välkomnade Herrens råd. Om alla de studerande vore som Daniel; men få ser det viktiga i, att underordna sig gudomlig disciplin. rätt

(194) Oh, om alla ville inse, att de intet kan göra utan Kristus! De, som inte samlar ihop med Honom, förskingrar. Deras tankar och handlingar bär inte Guds prägel, och deras inflytande är förödande för det goda. Våra handlingar äger ett dubbelt inflytande; ty de påverkar andra, så väl som oss själva. Vårt inflytande är därför antingen till välsignelse eller till förbannelse för vår umgängeskrets. Hur litet medvetna är vi dock inte om detta förhållande! Handlingar danar vanor, och vanor karaktär, och i fall vi inte aktar oss noga för vårt handlande, kommer vi inte att stå rustade, för att förena oss med de himmelska krafterna i frälsningsverket, eller vara beredda, att flytta in i de himmelska boningar, som Jesus har rest bort, för att uppföra. Där kommer nämligen endast de att vara, som har överlåtit sin vilja och väg till Guds vilja och väg. Han, vars karaktär har prövats, som har bestått trångmålets prov, som har del i gudomlig natur, kommer att vara ibland dem, som Kristus förklarar vara välsignade. rätt

(194) Utan Kristus kan vi ingenting göra. Rättskaffenhetens, dygdens och godhetens regler stammar alla från Gud. Genom att Du utför Din plikt samvetsgrant, med Kristusliknande medkänsla, kärlek för andras själar och Din egen - eftersom Du tillhör Gud och Du har köpts med Kristi dyrbara blod - kommer Du att göras till en Guds medarbetare och begåvas med överbevisande och dragande kraft. Du måste respektera Din egen tro, för att kunna introducera den framgångsrikt hos andra. Genom exempel, såväl som föreskrift, skall Du visa Din aktning för Din tro. Du skall också tala respektfullt om heliga ting. Låt aldrig något lättsinnigt och skämtsamt uttryck undfly Dina läppar, när Du (195) citerar Skriften. När Du tar Bibeln i Dina händer, kom då ihåg, att Du står på helig mark. Änglar är omkring Dig, och kunde Dina ögon öppnas, skulle Du se dem. Låt Ditt uppträdande vara sådant, att Du efterlämnar intryck på alla själar, som Du umgås med; de skall förnimma den rena och heliga atmosfär eller stämning, som omger dig. Ett tomt ord, ett skämtsamhetens skratt kan leda en själ i fel riktning. Följderna är fruktansvärda av, att sakna en fast förbindelse med Gud. rätt

(195) Avhåll Dig från allt ont. Alldagliga synder, oavsett hur obetydliga de anses vara, försvagar Din moraliska uppfattningsförmåga och utplånar de invärtes intryck, som den Helige Ande lämnar efter Sig. Tankarnas natur avger sin stämpel i själen, och alla simpla samtal förorenar sinnet. Allt ont verkar till deras ruin, som begår det. Gud kan och tänker förlåta den ångrande syndaren, men även om han blir förlåten, är själen skadad; kraften hos de upphöjande tankar, som är möjliga för ett oskadat sinne, är ödelagd. Själen bär på dessa ärr genom alla tider. Låt oss söka efter den tro, som verkar genom kärlek och renar hjärtat, så att vi förmår att återge Kristi karaktär inför världen. - The Review and Herald, den 8. december, 1891. rätt

nästa kapitel