| Grundsatser för Kristen Utbildning kapitel 28. Från sida 212 | ren sida tillbaka |
(212)(212) Jag har fäst stor uppmärksamhet vid pastor Daniells senaste erfarenhet, som på väg från Melbourne till Adelaide stannade till i en stad vid namn Nhill, och besökte några unga män, som hade beställt tidningar och böcker från förlaget Echo. Här fann han en ung man vid namn Hansen, en dansk, som av en tillfälligt stötte på Echo på ett offentligt bibliotek, och blev en intresserad läsare av bladet. Sanningens ämnen, som framställdes i dess spalter, fann en plats i hans hjärta, och han tog upp dem med en vän på hotellet, där han bodde. Denne man, herr Williams, blev också intresserad, och de beställde flera publikationer, och tog ut varsitt abonnemang på tidningen. Pastor Daniells uppdagade, att de ivrade efter större kunskap om sanningen. På herr Williams’ bord fanns ”Tankar om Daniel och Uppenbarelsen”, och flera andra böcker vårt folk hade utgett. De hade endast träffat en person, som var av vår tro. De köpte tre exemplar av ”Vägen till Kristus” av pastor Daniels, så att de fick varsitt och ett annat att ge till en predikant. Pastor Daniells gladdes åt detta sammanträffande, och blev uppmuntrad av samtalet med dessa sanningssökare. rätt (212) Dessa män hade studerat sanningen utifrån det tryckta papperet och från Bibeln, och hade godtagit alla lärdomspunkter, så långt som de förstod dem utan hjälp från den levande förkunnaren. Ett stort verk går stilla igång, när våra publikationer sprids; och vilken massa gott kunde inte göras, om några av våra bröder och systrar från Amerika ville komma till dessa kolonier som fruktodlare, lantbrukare eller köpmän, och ville söka, i vördnad för och kärlekt till Gud, att vinna själar för sanningen! Om sådana familjer helgades åt Gud, skulle Han använda dem som Sina redskap. Predikanter har sin plats och sitt arbete, men det är många, som (213) predikanten inte kan nå, som kan nås av familjer, som kunde besöka deras hem och noga delge dem sanningen för dessa sista tider. I hemmet eller i arbetslivet skulle de komma i kontakt med en klass, som är otillgänglig för förkunnaren, och de kunde öppna sanningens skattkammare för dem, och ge dem kunskap om frälsningen. Sammantaget görs det för litet inom denna gren av missionsverket; ty fältet är stort, och många medarbetare kunde arbeta med framgång på detta vis. Om de, som har tagit emot sanningskunskapen, insåge att det är nödvändigt att studera Skrifterna personligen, om de märkte vikten av det ansvar, som vilar på dem som trofasta förvaltare av Guds nåd, vilken själaskörd skulle då inte gå att samla in för Mästaren! Om var och en förstode sitt ansvar inför Gud, att utöva rätt, personligt inflytande, skulle vederbörande aldrig vara slö, utan uppöva sina förmågor och alla sina krafter, för att tjäna Honom värdigt, som har köpt oss med Sitt eget blod. rätt (213) Särskilt de unga bör inse, att de skall uppöva sina andliga förmågor och använda varje tillfälle, till att utveckla intelligensen, så att de kan utföra en godtagbar tjänst för Honom, som har gett Sitt dyrbara liv för dem. Och ingen skulle begå misstaget, att betrakta sig som så väl utbildad, att han inte längre skulle behöva studera böcker eller naturen. Var och en bör bruka alla de möjligheter, som Guds försyn må skänka honom till vidare förkovran inom både Guds uppenbarelse och allmän skolkunskap. Vi bör lära oss på ett passande sätt, att värdesätta de förmågor, som Gud har gett oss. De unga bör inte bli missmodiga, om de måste börja på stegens nedersta pinne, utan beslutsamt stiga upp pinnhål efter pinnhål, tills de hör Kristi röst säga: ”Barn, kom högre upp. Väl gjort, Du gode och trogne tjänare! Du har varit trogen i det lilla, Jag skall sätta Dig över mycket; gå in i Din Herres glädje!” rätt (214) (214) Vi skall jämföra våra karaktärer med Guds lags ofelbara rättesnöre. För att göra detta, måste vi rannsaka Skrifterna, och mäta våra färdigheter med Guds Ord. Genom Kristi nåd, är de högsta tänkbara karaktärsfärdigheter möjliga för oss; ty alla själar, som kommer under Guds Andes formande inflytande, måste förvandlas till sinne och hjärta. För att förstå det egna tillståndet, är det nödvändigt att studera Bibeln, och vaka under bön. Aposteln säger: ”Pröva er själva om ni lever i tron, pröva er själva! Eller vet ni inte med er att Jesus Kristus är i er? Gör ni inte det, består ni inte provet.” {Andra Korintierbrevet 13:5.} Låt inte de ovetande förbli ovetande. De kan inte förbli ovetande, och samtidigt avspegla Guds sinnelag. De skall se på Golgatas kors, och bedöma själens värde genom värdet på det gjorda offret där. Jesus säger till alla troende: ”Ni är mina vittnen”; Ni ”är Guds medarbetare”. {Jesaja 43:10; Första Korintierbrevet 3:9.} Detta är sant, så hur allvarligt bör inte var och en anstränga sig, för att bruka alla krafter, till att dra nytta av alla tillfällen till förkovran! Vederbörande bör ju inte vara ”tröga när det gäller nit, var brinnande i anden, tjäna Herren.” {Romarbrevet 12:11.} rätt (214) All den begåvning, som människor har fått, skall användas så, att den stiger i värde, och räntan på detta kapital skall Gud ha. I fall just Du är bristfällig i handlande, i tal, i utbildning, skall Du inte förbli i det tillståndet. Du måste hela tiden göra Ditt bästa, för att uppnå en högre standard, både i utbildning och i religiös erfarenhet, så att Du kan lära ut goda ting. Som den store Kungens tjänare, skall vi var och en inse vår förpliktelse, att förbättra oss genom observation, studier och genom gemenskap med Gud. Guds Ord är i stånd till, att göra oss kloka, och leda oss och göra oss fullkomna i Kristus. Den välsignade Frälsaren var en felfri förebild, som alla Hans efterföljare kan efterlikna. Det är Guds barns privilegium, att förstå andliga ting, och klokt kunna hantera det, som är anförtrott åt deras omvårdnad. Gud bereder icke en väg, (215) varigenom man ursäktas för att uträtta ett hafsverk; och likväl utför många detta slags arbete i Hans sak. Självfallet kan Han icke godta det. rätt (215) Unga män och kvinnor, har Ni ej, som enskilda köpta till oändligt högt pris, försökt att bevisa Er som Guds erkända anställda, som inte behöver skämmas? Har Ni använt röstens dyrbara förmåga, och verkligen ansträngt Er, för att tala tydligt, klart och med lätthet? Oavsett, hur ofullkomligt Ert uttryckssätt är, måste Ni rätta till Era fel, och vägra, att tala uppe i näsan, eller på ett oengagerat och otydligt sätt. Om Er artikulation är tydlig och förståelig, kommer Ni att bli till betydligt större nytta. Låt inte Era bristande talvanor förbli okorrigerade. Be om saken, och samarbeta med den Helige Ande, som verkar för Er fullkomlighet. Herren, som gjorde människan fullkomlig i begynnelsen, kommer att hjälpa Er med, att uppodla Era kroppsliga och mentala krafter, liksom att utrusta Er till, att bära bördor och ansvar för Guds sak. rätt (215) Det är tusenden i dag, som inte är kvalificerade för förkunnartjänsten, som inte kan inta en betrodd ställning, och som har felat i Guds sak, eftersom de inte har satt tillräckligt högt värde på de förmågor, som Gud har gett dem, ej heller har de uppammat sinnets och kroppens krafter, till att fylla förtroendeställningar i Mästarens verk. Vi är alla förvaltare, och Herren utröner fortlöpande, huruvida vi är Honom trogna. rätt (215) Han önskar, att använda oss som redskap, för att skänka världen Hans Ords ljus. Om vi använder det ljus Gud har gett oss, till att sprida till andra, skall vi få större ljus; ty den, som har, ”skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.” {Matteusevangeliet 13:12.} Det är upp till oss själva, vad vi skall göra med det ljus Gud har gett. Vi kan vandra i det, eller (216) vägra, att följa i Kristi fotspår, och därigenom släcka vårt ljus. rätt (216) När man betraktar det ljus, som Gud har gett, är det märkligt, att det inte är tjogvis unga män och kvinnor, som frågar: Herre, vad vill Du, att jag skall göra? Det är ett farligt antagande att tro, att endast om en ung man har beslutat sig för, att uppta predikantverksamheten, krävs det särskilda ansträngningar av honom, för att bli skickad för sin gärning. Vari Ert kall än består, är det viktigt, att Ni gör Er själva dugliga genom flitigt studium. Unga män och kvinnor borde förmanas till, att sätta pris på de från Himmelen sända tillfällen till, att förvärva goda kunskaper och en god utbildning. De borde använda sig av de skolor, som har upprättats med syftet, att bibringa dem den bästa kunskap. Det är syndigt, att vara likgiltig och försumlig, när der är tal om, att uppnå en utbildning. Tiden är kort, och eftersom Herren snart kommer, för att avsluta de sista scenerna i denna världs historia, är det desto nödvändigare att nyttja de till buds stående tillfällena och förmånerna. rätt (216) Unga män och kvinnor borde gå på våra egna skolor, där kunskap kan fås och det rätta andliga inflytandet gör sig gällande. De borde viga sina förmågor till Gud, bli flitiga Bibelgranskare, så att de blir vaccinerade mot felaktiga lärdomar och den Ondes villfarelser; ty det är genom flitig granskning av Bibeln, som vi säkrar kunskapen om, vad som är sanning. Genom att rätta oss efter den sanning vi redan känner till, ökar ljusstrålarna på vår stig från de Heliga Skrifterna. De, som verkligen har överlämnat sina liv till Gud, blir inte delaktiga i vårt verk av samma bevekelsegrunder, som gör att människorna söker världsligt arbete, nämligen blott för levebrödets skull, utan de kastar sig in i arbetet, utan att låta världsliga bevekelsegrunder göra sig gällande, väl vetande, att Guds sak är helig. rätt (217) (217) Världen skall varnas och ingen får vara nöjd med en ytlig insikt om sanningen. Man vet inte, vilket ansvar man kan bli få på sina axlar. Man vet inte, var Gud vill, att man skall avlägga sitt vittnesbörd om sanningen. Många kommer att stå i lagstiftande församlingar, somliga kommer att stå inför kungar och inför världens lärde, för att svara för sin tro. De, som endast har en ytlig förståelse av sanningen, kommer ej att kunna förklara Skriften korrekt och lägga fram bestämda sakskäl för sin tro. De kommer att bli förvirrade och kommer ej att framstå som arbetare, vilka ej behöver skämmas. Ingen skall inbilla sig, att han inte behöver studera, eftersom han inte skall förkunna budskapet från predikstolen. Man vet ej, vad Gud kan komma att kräva av en. Det är ett sorgligt faktum, att verkets framåtskridande hindras beroende på bristande antal utbildade arbetare, som har skolat sig till förtroendeställningar. Herren skulle ha användning för tusentals arbetare på skördefältet, men många har underlåtit att göra sig lämpliga för detta verk. Men envar, som har vigt sig till Kristi sak, som har offrat sig som stridsman i Herrens här, bör säkerställa mycken övning. Religionen har betytt alltför litet för dem, som bekänner sig till, att vara Kristi efterföljare, ty det är inte Guds vilja, att någon skall förbli okunnig, när visdom och kunskap ligger inom deras räckvidd. rätt (217) Hur få har kvalificerat sig själva för själavinningens vetenskap! Hur få förstår det arbete, som skall göras, för att uppbygga församlingen, för att vidarebringa ljus till dem, som sitter i mörker! Gud har dock gett var och en hans gärning. Vi skall utverka vår egen frälsning med fruktan och bävan; ty det är Gud, som verkar i oss, både att vilja och göra Hans goda vilja. I själavinningsarbetet förekommer det samverkan mellan mänskliga och gudomliga krafter. Det finns mycket att säga om otillräckligheten hos mänskliga ansträngningar, och likväl gör Herren inget för själars frälsning, utan att samarbeta med människor. Guds Ord är klart och tydligt (218) på denna punkt, och när ändå så mycket beror på vårt samarbete med himmelska väsen, uppför människor sig så, som om de kunde åsidosätta Guds krav, och själva bestämma över sådant, som har evig betydelse. De handlar, som om de kunde hantera andliga ting, som det passar dem, och de sätter dessa i andra hand, efter jordiska och timliga angelägenheter. Men hur förmätet är det inte, att behandla det allra viktigaste så, vilket lätt går förlorat! rätt (218) Var är de, som ämnar vara kloka medarbetare åt Gud? Aposteln säger: ”ni är en Guds åker, en Guds byggnad.” {Första Korintierbrevet 3:9.} Men tänker människor lita på, att de, under omständigheternas tryck, kommer att kunna inta en viktig ställning, fastän de har underlåtit, att utbilda och disciplinera sig för arbetet? Skall de inbilla sig, att de kan vara polerade redskap i Guds händer för de själar Kristus dog för, fastän de inte har använt sig av de tillfällen de har fått, till att förbereda sig för verket? ”Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna. Tag därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och behålla fältet, sedan ni fullgjort allt.” {Efésierbrevet 6:12-13.} Envar behöver använda sina Gudagivna förmågor och tillfällen, så att vi alla kan vara Guds medarbetare. rätt (218) Gud arbetar hela tiden för oss, för att vi inte skall sakna någon nådegåva. Han har gett oss våra fysiska, mentala och moraliska krafter, och om vi brukar dessa, som vi bör, kommer vi att kunna möta mörkrets övernaturliga krafter och besegra dem. Kristus har pekat ut livets väg för oss, Han har gjort sanningens ljus tydligt, Han har gett den Helige Ande, och försett oss rikligt med allt, som är absolut nödvändigt för vår utveckling. Men dessa fördelar erkänns ej, och vi förbiser våra privilegier och tillfällen, och samarbetar inte med (219) himmelska intelligensväsen, och blir därmed inte ädla, förståndiga medarbetare åt Gud. De, vars egen väg ser mera lockande ut, än Herrens väg gör, kan inte användas i Hans tjänst, för de kommer att framställa Kristi karaktär fel, och leda själar bort från den av Gud godkända tjänsten. rätt (219) De, som arbetar för Mästaren, måste vara väldisciplinerade, så att de framstår som trofasta skyddsvakter. De måste bli män och kvinnor, som gärna genomför Guds planer, till intellektuell förmån för dem, som kommer under deras inflytande. De måste förena sig med alla redskap, som försöker att uppfylla Guds vilja, för att rädda en förlorad värld. Kristus har gett Sig Själv, den Rättfärdige för den orättfärdige. Han dog på Golgatas kors och Han har betrott åt mänskliga ombud fullbordandet av det stora målet för den återlösande kärleken; ty människor samarbetar med Gud genom sina ansträngningar, för att frälsa de förlorade. I församlingens försummade plikter läser vi den försenade uppfyllelsen av Guds mål; men i fall människor icke fulländar och fullbordar sitt arbete, skulle det vara bättre, om de aldrig hade blivit födda. Ett stort ondo är följden av, att inte samarbeta med Gud; för det eviga livet kommer då att gå förlorat. Vår framgång som kandidater till Himmelen kommer att bero på, hur allvarliga vi är i, att uppfylla betingelserna för det eviga livets gåva till oss. Vi måste ta emot och åtlyda Guds Ord, vi kan inte gå kring det som katten kring het gröt, och flyta med strömmen. Vi måste vara ihärdiga studerande av Guds Ord. Vi måste upplära och utbilda oss som goda soldater för Kristus. Vi måste gå framåt i arbetet, bli Guds medarbetare. - The Review and Herald, den 14. februari, 1893. rätt |