| Grundsatser för Kristen Utbildning kapitel 33. Från sida 245 | ren sida tillbaka |
(245)(245) Måtte de studerande komma ihåg, att formandet av en karaktär, som består provet i domen, är en väldigt allvarlig uppgift. Ni är själva ansvariga för det slags karaktär Ni formar. Ingen lärare på en undervisningsinstitution kan dana eller skapa Era karaktärer. Ni avgör själva Ert eget eviga öde. Det är nödvändigt, att en sådan karaktär går att anse vara värdig att ta efter. Vi hänvisar Er till Josef i Egypten, och till Daniel i Babylon. Dessa unga blev rannsakade och prövade; men eftersom de var principfasta, blev de representativa män och förebilder gällande renhet och rättskaffenhet. Jag vill säga till de unga på våra undervisningsinstitutioner, om Ni bekänner Er till tron eller ej, att Ni nu befinner Er i prövotiden, och en annan prövotid kommer Er inte till del. Detta är det enda tillfälle Ni kommer att få, att bestå Guds undersökning och prövning. rätt (245) Guds änglar i de himmelska salarna övervakar karaktärsutvecklingen med det djupaste intresse; handlingar vägs och Ert moraliska värde mäts utifrån uppteckningarna i Himmelens böcker. Varje dag går Gud igenom förteckningen över Era liv, sådana de varit det dygnet, oavsett om anteckningarna skvallrar om förtjänst eller motsatsen. Ni saknar själens sanna upphöjelse och ett ädelt sinnelag, och ingen människa kan ge Er den karaktär Ni behöver. Det enda sätt, varpå Ni kan motsvara måttet på moraliskt värde, som Ni mäts med, är att göra Er beroende av Kristus, och samarbeta med Honom, samarbeta stadigt, allvarligt och beslutsamt, med målet i sikte. rätt (245) De, som gör detta, fläckar inte ned arbetet med lättvindighet, ytlighet eller förlustelsesjuka. De anser det inte innebära någon liten omkostnad för föräldrarna eller dem själva, att de har kommit till skolan, för att vinna större insikt om vetenskaperna, liksom en mera omfattande (246) förståelse av både Gamla och Nya Testamentet. Jag vill tala till Er, som till personer med egen tankeförmåga och medvetenhet om sina förmåner och plikter. Vore det inte bäst för Er, att samarbeta med Era lärare, så att Ni når den allra högsta standard, som Ni över huvud taget kan säkra? Tiden är mera värdefull för Er, än guld, och Ni bör nyttja varje dyrbart ögonblick. Ni bör betänka Ert inflytande över andra. I fall en elev handlar överilat, och hänger sig övermåttan åt nöjen, bör han ställa sig under principens kontroll, så att han inte blir ett verksamt ombud åt Satan, och därigenom motverkar arbetet med sitt felaktiga inflytande över lärarnas insatser, och ödelägger det, som himmelska förnuftsväsen försöker att uträtta genom mänskliga redskap. Han kan på detta vis gäcka Guds plan, och inte ta emot Kristus; därmed blir han heller inte en Guds son. rätt (246) Förpliktelsen mellan lärare och elever är ömsesidig. Lärarna bör anstränga sig ihärdigt, för att deras egna själar skall helgas genom Kristi nåd, och för att de skall arbeta på Kristi sätt för elevernas frälsning. Å andra sidan bör de studerande inte uppträda så, att de försvårar för sina lärare, och ådrar sig svårtyglade frestelser. Eleverna bör icke, genom ett felaktigt handlingssätt, skada skolans fina ställning och goda rykte, och därigenom orsaka rykten ibland troende och icke troende om, att sjundedags-adventisternas skolor - fastän upprättade, för att ge eleverna den bästa utbildning - inte är bättre, än världens vanliga skolor. Detta är inte den karaktär eller det rykte, som Gud önskar Sig för våra skolor; och de, som har utövat det av Gud betrodda inflytandet med tanke på skolans karaktär och renommé, har utövat det på fel sätt. De, som har visat respektlöshet för regler, och som har försökt, att nedbryta auktoriteter, oavsett om de är troende (247) eller icke-troende, står registrerade i Himmelens böcker som de, vilka ej går att betros med medlemskap av den kungliga familjen, som ej får vara barn till den himmelske Kungen. De lärare, som känner en börda av, att arbeta som de bör, har tillräckligt mycket ansvar, omsorg och belastning, utan att måsta tyngas ned ytterligare av Er olydighet. De uppskattar alla insatser från de studerandes sida, för att samarbeta med dem i detta verk. rätt (247) En likgiltig och olydig studerande, som inte uppammar självaktning, som inte är allmänt välordnad, och som inte försöker att göra sitt bästa, skadar sig själv. Han avgör själv sin karaktärs särdrag, och uppmuntrar andra till, att överge sanning och redlighet, som, om det inte hade varit för hans skadliga inflytande, skulle töras värna om det sanna och ädla. En studerande, som känner sitt ansvar för, att vara trofast, och hjälpa sina instruktörer, bistår sig själv mer, än han biträder alla andra. Himmelen blickar med bifall ned på de studerande, som lägger sig vinn om, att göra det rätta, och är fast bestämda, att de skall vara uppriktiga gentemot Gud. Då erhåller de hjälp från Gud. Om Daniel och hans vänner, som stod fasta som en klippa på sanningen, står det skrivet: ”Åt dessa fyra unga män gav Gud kunskap och insikt i all slags skrift och vishet . . . . Han fann att de i alla frågor som krävde vishet och förstånd var tio gånger klokare än någon annan av de spåmän och besvärjare som fanns i hela hans rike.” {Danielsboken 1:17, 20.} rätt (247) Om Du inte vill använda Dig av Dina tillfällen och förmåner, varför går Du då på skolan och använder de pengar Dina föräldrar strävat, för att få ihop till Dina studier? De har sänt Dig bort från hemmets tak, med hopp om, att Du skall bli utbildad och få gagn av Ditt uppehåll på skolan. De har följt Dig med brev och med böner, och alla rader Du har skrivit till dem, har lästs med iver. De har tackat Gud för allt, som antytt framgång för Dig i Ditt liv som kristen, och de har (248) gråtit av glädje över, att se Dina framsteg i vetenskaplig och andlig insikt. Oh, jag vill be Dig av hjärtat om, att inte göra något tvivelaktigt. Betänk, i vilket ljus Dina föräldrar kommer att betrakta Dina handlingar, och gör inte något, som sätter törnen i deras huvudkuddar. Var inte tanklös, ryggradslös och laglös. Dina handlingar stannar inte hos Dig själv; de återspeglar tilliten eller bristen därpå till skolan, allteftersom de är goda eller dåliga. I fall Du är ond, sårar Du Jesus Kristus, som har köpt Dig med Sitt eget blod, skadar Du rektorns själ, sårar lärarnas hjärtan, och skadar och ödelägger Din egen själ. Du fläckar ned Ditt facit, vilket Du kommer att skämmas över. Kommer det att betala sig? Det är alltid bäst och säkrast, att göra det riktiga, därför att det är riktigt. Vill Du inte betänka detta med allvar nu? Rätt tänkande lägger grunden till rätt handlande. Bestäm Dig härvidlag, så kommer Du att kunna motsvara Dina föräldrars förväntningar. Då ser de, att de pengar de har lagt ut för Dig, inte har satsats fel eller missbrukats. Besluta Dig för, att samarbeta med Dina föräldrars och lärares ansträngningar, och uppnå en hög kunskaps- och karaktärsstandard. Ha som mål, att inte göra dem besvikna, som älskar Dig högt nog, till att lita på Dig. Det är manligt, att göra det rätta, och Jesus kommer att hjälpa Dig med det, om Du gör Ditt bästa, eftersom det är det rätta. rätt (248) De, som är angelägna om Er framgång, hyser smickrande hopp för Er, att Ni skall bli nyttiga män, som kommer att fyllas med moralisk halt och osviklig renhet. De unga, som har rest från Nya Zeeland till Amerika, har satt mycket på spel; och jag vill säga till dessa studerande: Sätt Era mål högt, och gå stegvis uppåt och uppnå standarden, också även om det kan innebära smärta, självförnekelse och självuppoffring. Kristus kommer att vara en närvarande hjälp åt Er i varje stund, om Ni kallar på Honom, för att Ni skall vara liksom Daniel, som frestelserna inte kunde fördärva. Gör inte Era föräldrar och vänner besvikna, men framför allt, (249) gör inte Honom besviken, som älskade Er så mycket, att Han gav Sitt eget liv, för att upphäva Era synder och bli Er personlige Frälsare. Jesus sade: ”utan mig kan ni ingenting göra.” {Johannesevangeliet 15:5.} Ha detta i åtanke. I fall Ni begår fel, kan Ni vinna seger, genom att se kritiskt på dessa fel, och betrakta dem som varnande fyrljus, som sätter Er i stånd till, att inte upprepa dem. Jag behöver inte säga, att detta kommer att vända Era nederlag till seger, gäcka fienden, och ära Er Förlossare, som äger Er. rätt (249) Vi är verkligen ledsna över varje karaktärsfel, som har ödelagt Ert facit i det gångna, eftersom vi vet, att Ni tydligen inte vakade och bad. Vi är ledsna över de misstag, som har gjorts, eftersom de har lagt bördor på lärarna, som de borde ha sluppit. Lärare har sina egna naturliga karaktärssvagheter att kämpa med, och de kan också handla oklokt, när frestelser drabbar dem. De tror sig göra det riktiga, även om de genomtvingar sträng disciplin, och likväl begår de fel i den sak, som de har med att göra. Hur mycket bättre skulle det inte vara för både elever och lärare, om de studerande ville göra det till en hederssak, och handla utifrån rena och ädla motiv, så att deras agerande skulle anbefallna dem till vederbörande, som är deras lärare och uppfostrare. Om de, på alla möjliga sätt och under alla omständigheter, ville behandla dem i förtroendeställningar och ansvarspositioner så, som de själva skulle vilja behandlas, vilken frid och framgång skulle det då inte bli på skolan! rätt (249) Varför skall de studerande göra gemensam sak med den store avfällingen, och bli hans redskap och fresta andra, samt genom andra orsaka mångas fall? Varje människa har sina egna personliga prövningar, som är unika för henne, och ingen undgår frestelse. Om lärarna är Kristi lärjungar, och bedriver arbetet på ett av Gud gillat sätt, kommer Satan förvisso att angripa dem med sina frestelser. I fall (250) den store bedragaren kan egga onda delar i karaktären hos de studerande, och därmed införa förvirring och modlöshet hos undervisarna, har han uppnått sitt mål. Om läraren, utsatt för sina frestelser, visar svaghet i något avseende, ödeläggs hans inflytande; men han, som visar sig som ombud åt den store själafienden, måste avlägga räkenskap inför Gud för det han har gjort, för att förmå läraren att snubbla. Måtte de studerande omsorgsfullt betänka denna sida hos frågan, och måtte de hellre undersöka, hur de skall uppmuntra och stödja sina lärare, än att bringa modlöshet och frestelse över dem. Om de gör det, kommer de inte att så ogräs, som spirar upp ibland vetet. ”Bedra inte er själva. Gud bedrar man inte: det människan sår skall hon också skörda. Den som sår i sitt kötts åker skall av köttet skörda undergång, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda evigt liv. Låt oss inte tröttna på att göra gott. Ty när tiden är inne får vi skörda, om vi inte ger upp. Låt oss därför göra gott mot alla människor medan vi har tillfälle, och framför allt mot dem som delar vår tro.” - Galaterbrevet 6:7-10. rätt (250) Studerande kommer att frestas till, att göra det olovliga, när överträdelsen endast är till för, att behaga dem själva och för att de skall ha ”skoj”, som de säger.” I fall de tillskriver sig själva ära, och betänker att de, genom att göra detta, inte är till välsignelse för någon, och inte hjälper någon, utan förvecklar andra såväl som sig själva i vanskligheter, är det bättre, att handla manligt och hedervärt, och lägga viljan på Kristi viljas sida. Då bör de arbeta på Kristi sätt, och hjälpa sina lärare med, att bära sina bördor. Satan berövar annars lärarna modet, genom att utnyttja tanklösa personer. Därmed åstadkommer de en stämning i skolan, som, i stället för att förtränga och försvaga den moraliska styrkan, visar sig vara sund och uppmuntrande. Därmed kan de studerande bli förvissade om, att de har gjort sin del på Kristi sida av frågan, och har inte gett den store fienden en (251) gnutta inflytande eller ammunition mot allt, som är gott. Med hur mycket större glädje kan inte de studerande då dra sig till minnes ett dylikt uppträdande, än om de har dragit upp hemliga planer, för att vända ryggen åt lagar och regler. De få då orsak till, att prisa Gud, att de har stått emot böjelsernas lockelse, och har utövat sitt inflytande till förmån för ordning, flit och lydnad. Måtte varje studerande komma ihåg, att det står i hans kraft att hjälpa, och att inte förhindra utbildningens sak. rätt (251) Studerande på våra undervisningsinstitutioner kan antingen dana en karaktär efter den gudomliga förebilden, eller bryta ned sina Gudagivna krafter, och sänka sig själva till en låg nivå. Då kommer de inte att ha någon annan att skylla på, än sig själva, när de gör sig själva till sämre personer. Allt, som Gud kunnat göra, har gjorts för människornas bästa. Alla önskningar har tillmötesgåtts; alla vanskligheter och nödlägen har beaktats. De krokiga stigarna har rätats ut, och de skrovliga ytorna har planats ut, och därför kommer ingen att ursäktas på domens dag, om han har gått omkring och ruvat på vantro och motsatt sig den Helige Andes verkan. rätt (251) Jesus Kristus har gett Sig Själv som ett fullständigt offer för Adams fallna söners och döttrars skull. Oh, vilken förödmjukelse utstod Han inte! Han steg bitvis ned allt längre på ödmjukhetens stig, likväl förnedrade Han aldrig Sin själ med en syndfläck genom överträdelse. Allt detta led Han, för att kunna lyfta och resa upp, förfina och förädla Er samt sätta Er som medarvingar jämte Honom på Sin tron. Hur skall Ni göra Ert kall och Er utkorelse säker? Vad innebär frälsningens väg? Kristus säger: ”’Jag är vägen och sanningen och livet.” {Johannesevangeliet 14:6.} Oavsett allvaret hos just Din synd och skuld, är Du kallad, är Du utvald. ”Närma Er Gud, så skall han närma sig er.” {Jakobsbrevet 4:8.} Ingen tvingas mot sin vilja, att komma till Jesus Kristus. Himmelens Majestät, den sanne och levande Gudens enfödde Son, öppnade vägen för Dig, att komma till Honom, då Han gav Sitt liv som offer på (252) Golgatas kors. Men samtidigt som Han led allt detta för Dig, är Han för ren, för rättfärdig, för att se på synd. Dock behöver inte ens detta hålla Dig borta från Honom; ty Han säger: ”Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga till omvändelse utan syndare.’” {Lukasevangeliet 5:32.} Måtte förtappade själar komma till Honom precis som de är, utan ursäkter, och be intensivt om Kristi försonande blod. Då kommer de att finna gillande hos Gud, som bor i härlighet mellan keruberna över nådastolen. Jesu blod är ett aldrig sviktande pass, varigenom alla Dina böner når fram till Guds tron. - Christian Education (Supplement/Tillägg), 1893. rätt |