Arbete och Utbildning

(310)(310) Vi har varit djupt upprivna i våra tankar dag och natt rörande våra skolor. Hur skall de ledas? Och vad skall utgöra de ungas utbildning och upplärning? Var skall vår australiska Bibelskola placeras? Jag låg vaken i natt från klockan ett med en tung börda på min själ. Frågan om utbildning har blivit visad för mig inom skilda områden, belysande olika aspekter, med många illustrationer, och mera specifikt, den ena punkten efter den andra. Jag menar faktiskt, att vi har mycket att lära. Vi är ovetande om mycket. rätt

(310) Med mina skriverier och tal om Johannes Döparens liv och Kristi liv har jag försökt, att visa det, som har presenterats för mig om utbildning av våra unga. Vi står förpliktade inför Gud, att studera denna fråga uppriktigt, ty den förtjänar ingående, kritiskt studium från alla håll. Om Johannes Döparen tillkännagav Kristus: ”Bland dem som är födda av kvinnor har ingen trätt fram som är större än Johannes Döparen.” {Matteusevangeliet 11:11.} Denne profet leddes av Guds Ande ut i öknen, bort från stadens förorenande inflytande, för att ges en utbildning, som skulle kvalificera honom till, att få instruktioner från Gud, i stället för från någon av de skriftlärde. Han skulle inte själv binda sig till rabbinerna. Ju mindre han blev bekant med deras lära, deras skick och traditioner, desto lättare kunde Herren inpränta Sina intryck på hans sinne och hjärta, och ge honom sanningens rena uttrycksformer, som folket behövde beröras av, för att Herrens väg skulle beredas. De skriftlärdes och fariséernas lära var sådan, att folk vändes bort från den oförfalskade sanning, som den Store Läraren skulle bringa, då Han anlände utförande Sitt uppdrag. Folks enda hopp låg i, att öppna sina hjärtan och sinnen för ljuset sänt från Himmelen genom denne profet, Kristi förelöpare. rätt

(311) (311) Dessa lärdomar är till för oss. De, som hävdar sig känna till sanningen och förstå det stora arbete, som skall göras i denna tid, skall helga sig själva till Gud, själ, kropp och ande. I hjärta, med kläder, i tal, i alla hänseenden, skall de skilja ut sig från världens mode och skick. De skall vara ett särskilt och heligt folk. Det är inte deras kläder, som gör dem till något särskilt, utan därför att de är ett särskilt och heligt folk, kan de inte bära världens prägel. rätt

(311) Som ett folk skall vi bereda Herrens väg. Varje liten gåva, som Gud har gett oss, måste användas till, att bereda folket i enlighet med Guds stil, i enlighet med Hans andliga gestaltning, till att förbli stående på denna Guds stora beredelsedag. Härigenom skall denna allvarliga fråga ställas till hjärtan, som älskar världen: ”Vad betyder evigheten for oss? Vilket blir utslaget i mitt fall i den förundersökande domen? Vilken blir min lott, mitt öde?” Många, som tror att de kommer till Himmelen, är förblindade av världen. Deras idéer om, vad religiös utbildning och upplärning består av, är svaga och vilar endast på antaganden; det är många, som saknar ett förståndsmässigt hopp, och löper stor risk, genom att just praktisera de ting, som Jesus sade, att de inte skulle göra: Äta, dricka och kläda sig, så att de binder sig till världen på olika sätt och vis. De skall därför lära sig de allvarliga läxor, som är nödvändiga för andlig tillväxt, för att dra ut ifrån världen, och skilja ut sig. Hjärtat är tudelat, det köttsliga sinnet fordrar anpassning till och imitation av världen på så många sätt, att skiljelinjen till världen knappt går att skönja. Pengar, Guds pengar, används, för att ta efter världens skick; religiös erfarenhet besmittas med världslighet, och lärjungaskapets vittnesbörd – Kristi liknelse i självförnekelse och korsbärande – uppfattas av vare sig världen eller Himmelens rike. rätt

(311) I detta land har Satan på ett högst slående sätt nästlat sig in, för att styra de ledande männen i nationens myndigheter. Den uppfostran de har fått från (312) barndomen, har varit felaktig. Många ting betraktas som väsentliga, vilka har en högst skadlig inverkan på folk. De många helgdagarna har utövat ett ödeläggande inflytande på de ungas sinnen; effekten av dem är demoraliserande för myndigheterna, och de är helt emot Guds vilja. De har en tendens till, att sporra till konstlad upphetsning, med önskan om nöjen. Folk förleds till, att bortödsla dyrbar tid, som borde läggas ned på nyttigt arbete, som ärligt underhåller deras familjer, och håller dem fria från skulder. Lidelserna för nöjen och satsandet av pengar på hästkapplöpningar, på vadslagning och liknande gör landet fattigare, och fördjupar det armod, som är resultatet av detta slags skolning. rätt

(312) De unga i detta och andra länder kan aldrig få en riktig utbildning, med mindre de håller sig långt borta från städerna. Vanor och levnadssätt i städerna gör de ungas sinnen oemottagliga för sanningen. Brännvinsdrickande, rökning och kortspel, vadslagning på hästkapplöpningar, teaterbesök, den stora vikt, som läggs vid helgdagar – allt detta är ett slags avgudadyrkan, ett offer på avgudars altaren. I fall folk samvetsgrant utför sitt lagenliga arbete på helgdagar, betraktas de som tråkiga och icke folkliga. Herren kan inte tjänas på så sätt. De, som lägger ned flera dagar på nöjen, skänker näring till värdshusvärdar, och berövar de fattiga på medel, med vilka det skulle köpas mat och kläder till barnen. Annars skulle ekonomiskt brukade medel snabbt säkra bostäder åt deras familjer. Dessa onda företeelser kan vi endast nämna i förbigående. rätt

(312) Det är ingen klok plan, att uppföra skolbyggnader, där de studerande hela tiden observerar en felaktig livsstil. Därmed formas deras utbildning efter denna, både på lång och kort sikt. Dessa helgdagar, med sina elakartade följder, utmynnar i tjugo gånger mera fördärv, än gott. (313) Iakttagandet av dessa dagar är i hög grad obligatoriskt. Även personer, som har blivit sant omvända, finner det svårt, att bryta med dessa vanor och skick. Skall skolor placeras i städer, eller blott några kilometer från dem, blir det vanskligare, att motverka inflytandet från den tidigare uppfostran de studerande har erhållit om helgdagar och skicken i förbindelse med dem, såsom vadslagning vid hästkapplöpningar, hasardspel och utdelandet av priser vid tävlingar. Atmosfären i dessa städer är full av giftig malaria. Den enskildes handlingsfrihet respekteras inte, en persons tid betraktas inte som hans egen; det förväntas, att han gör, som andra gör. Skall våra skolor placeras i någon av dessa städer, eller på kort avstånd därifrån, kommer vi fortlöpande att måsta bemöta och bekämpa deras nedbrytande inflytande. Om det satsas tid på nöjen och iakttas många helgdagar, får domstolar, ämbetsmän och domare mycket att göra, och fattigdomen och eländet ökar, fastän det inte är nödvändigt. rätt

(313) Allt detta är falsk utbildning. Vi finner det nödvändigt, att upprätta våra skolor borta från städerna, och likväl inte så långt borta, att de inte kommer i beröring med dem, för att göra gott för dem, och låta ljuset skina mitt i det moraliska mörkret. Dessa studerande behöver komma under de bästa omständigheter, för att motstå mycket av sin tidigare uppfostran. rätt

(313) Hela familjer behöver grundligt förvandla sina levnadsvanor och uppfattningar, innan de kan bli sanna Jesu Kristi representanter. Och barnen, som skall utbildas på våra skolor, kommer i stor omfattning att göra långt större framsteg, om de skiljs från familjekretsen, där de har fått en felaktig uppfostran. Det kan vara nödvändigt för vissa familjer, att flytta dit, där de kan försörja sig och samtidigt spara pengar. Dock är detta i många fall mera ett hinder, än en välsignelse för deras barn. Detta lands folk förnimmer flitens betydelse så dåligt, att barnen inte uppfostras till (314) verkligt seriöst arbete. Detta måste vara en del av de ungas utbildning. rätt

(314) Gud gav Adam och Eva sysselsättning. Edens Lustgård var våra första föräldrars skola, och Gud var deras lärare. De lärde sig, hur marken skulle bearbetas och hur de skulle ta hand om det, som Herren hade planterat. De betraktade inte arbete som något skamligt, utan som en stor välsignelse. Flit var ett nöje för Adam och Eva. Adams fall ändrade sakernas ordning, marken blev förbannad; men påbudet om, att människan skulle tjäna sitt bröd i sitt anletes svett, utgavs inte som en förbannelse. Genom tro och hopp skulle arbetet vara en välsignelse för Adams och Evas efterkommande. Gud har aldrig velat, att människorna skall vara passiva. Men ju mera och djupare syndens förbannelse har gripit omkring sig, desto mera har Guds ordning förändrats. Slitets börda vilar tungt på vissa personer, medan stillasittandets gissel hänger över många, som är i besittning av Guds pengar, och detta endast på grund av det felaktiga antagandet, att pengar ökar människors moraliska värde. Arbete är det, som människor gör det till. Ständigt arbete, uppblandat med brännvinsdrickandets tillfälliga lindring och med spännande nöjen, gör personen endast till något bättre, än djuren. rätt

(314) Vi behöver skolor i detta land, som utbildar barnen och de unga till, att bemästra, inte slava under, arbetet. Ovetande och passivitet upphöjer inte en enda medlem av mänskosläktet. Okunskap lättar inte den hårt arbetandes lott. Måtte medarbetaren se, vilka fördelar han vinner av till och med det enklaste arbete, och använda de förmågor Gud har begåvat honom med. Därmed blir han en undervisare, som lär andra konsten, att arbeta förståndigt. Han måste förstå, vad det innebär, att älska Gud av hela hjärtat, själen och sinnet samt styrkan. De fysiska krafterna skall brukas i tjänsten av kärlek till Gud. Herren önskar utvecklandet av fysisk styrka, och Du kan uppenbara Din kärlek till Honom, genom att rätt använda Dina kroppskrafter, och uträtta det arbete, som (315) behöver bli gjort. Gud gör inte skillnad på person och person. rätt

(315) Då tabernaklet uppfördes i ödemarken till Guds tjänst, utfördes arbetet under gudomlig ledning. Gud var formgivaren, de arbetande utbildades av Honom, och de satsade hjärta, själ och krafter i arbetet. Detta var ett hårt arbete att göra, och den robuste arbetaren belastade muskler och senor, för att visa sin kärlek till Gud, genom att slita för Hans äras skull. rätt

(315) I världen förekommer det en hel del hårt och belastande arbete att utföra, och han, som arbetar, utan att bruka sina Gudagivna krafter i sinne, hjärta och själ, som endast brukar den fysiska kraften, gör arbetet tröttande och mödosamt. Det finns personer utrustade med sinne, hjärta och själ, som betraktar arbete som slit och släp, och ägnar sig åt det med självupptagen okunskap, de fördjupar sig ej i det med tanken, de använder inte sina mentala förmågor, till att lyckas bättre med det. rätt

(315) Det ligger en vetenskap i det enklaste arbete, och om alla betraktade det som sådant, skulle de se det ädla hos arbetet. Hjärta och själ skall satsas i allt slags arbete; då blir det till glädje och nytta. Inom lantbruk eller mekaniska fack kan man vittna inför Gud om, att man erkänner Hans gåva, i form av kroppsliga krafter och sinnesförmågor. Använd alltså Era utbildade färdigheter till, att tänka ut arbetsmetoder. Det är precis, vad Herren önskar. Det ligger en ära i allt slags nödvändigt arbete. Låt Guds lag vara standard för handlingen, så kommer den att förädla och helga allt arbete. Utförs alla plikter pålitligt, görs arbetet på ett ädelt sätt, och därmed uppenbaras en karaktär Gud kan erkänna. rätt

(315) ”du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft.” {Markusevangeliet 12:30, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.} Gud önskar den kärlek, som uttrycks genom hjärtlig tjänst, genom själsuttömmande tjänst, genom de fysiska krafternas tjänst. Vi skall icke förringa något slags tjänst för Gud. (316) Vad Han än har lånat oss, skall brukas förståndigt till Hans ära. Den person, som använder sina förmågor, stärker dem förvisso; dock måste han göra sitt bästa. Det behövs intelligenta och utbildade förmågor, till att tänka ut de bästa metoder inom lantbruk, byggnadskonst och inom alla andra verksamhetsgrenar, för att medarbetaren inte skall verka förgäves. rätt

(316) Det är inte riktigt av män eller kvinnor, att de ursäktar sig för långsamt fuskarbete av vilket slag det vara må. De långsamma vanorna måste övervinnas. Den långsamme utför sitt arbete bristfälligt och är en onyttig arbetare. Hans långsamhet är en brist, som måste inses och rättas till. Han måste använda sitt förstånd till, att planlägga sin tid, så att han uppnår det bästa utfall. När en person alltid arbetar, utan att arbetet blir gjort, beror det på, att hans sinne och hjärta inte är med i arbetet. Det tar en del personer tio timmar, att göra det, som andra enkelt uträttar på fem. Dessa medarbetare saknar taktkänsla och rätta metoder i sin verksamhet. Det finns något att lära sig var dag om, hur arbetsmetoderna skall förbättras, och arbetet genomföras, samt tid vinnas för annat. Det är varje medarbetares plikt, att inte blott satsa sinne och förstånd, utan även sin kraft på det, som han sysslar med. En del hemarbetande är alltid i gång, fast inte beroende på de många sysslornas skull, utan för att deras usla planläggning gör det hela jäktigt. De bör avsätta en bestämd tid för, att uträtta sina uppgifter, och se till, att varje handling är något att räkna med. Slöhet och okunskap är ingen dygd. Du kan välja, att fortsatt verka på fel sätt, eftersom Du inte har beslutat Dig för, att ta Dig själv samman och förbättra Dig, eller Du kan träna upp Dina krafter till, att utföra den allra bästa tjänst, och så kommer Du att bli efterfrågad överallt. Du kommer att uppmärksammas för hela Ditt värde. ”Allt vad din hand kan göra, gör det med kraft.” ”Var inte tröga när det gäller nit, var brinnande i anden, tjäna Herren.” {Predikaren 9:10; Romarbrevet 12:11.} rätt

(316) Australiens städer och byar måste genomsyras av sunt, (217) solitt förnuft. Det behövs ordentlig utbildning. Skolor måste upprättas, inte endast för att sprida boklig kunskap, utan för att eleverna skall lära sig praktisk arbetsflit. Det behövs personer på de olika orterna, som visar folk, hur rikedomar bärgas ur marken. Uppodling av mark kommer att ge sin avkastning. rätt

(317) I det, att både kyrkans och världens folk har iakttagit helgdagar, har de blivit lärda att tro, att dessa dagar i maklighet är väsentliga för hälsa och lycka; men resultatet visar, att de är fulla av ondska, som förstör landet. Allmänt sett, fostras inte de unga till flitiga vanor. Städer, ja, även byar ute på landet blir som Sodom och Gomorra, och liksom världen var på Noas tid. De ungas upplärning på den tiden var av samma slag, som den, vilken används i denna tidsålder: Att älska spänning, att förhärliga jaget, att följa det egna hjärtats onda inbillning. Nu, liksom då, blir följden fördärv, gruvligheter, våld och brottslighet. rätt

(317) Allt detta är lärdomar för oss. Nu är ett fåtal flitiga och sparsamma. Fattigdom och nöd förekommer överallt. Det finns människor, som arbetar hårt, men får ut väldigt litet av sina ansträngningar. Det är ett behov av mycket mera utbredd kunskap om, hur man odlar marken. Det räcker inte med allmänna insikter om, vad jorden kan bringa. En inskränkt och oföränderlig arbetsrutin medför sina nedslående resultat. Den stora tillgången på mark har varit detta lands förbannelse, det har betalats överpriser för mark på kredit; så måste marken röjas, och då tas nya lån ut. Husbyggande kräver ytterligare medel, och de månatliga räntorna slukar inkomsten från verksamheten. Skulder växer, banker stänger och nedläggningar sker, varpå gäldenärer går i konkurs. Tusentals har mist sina arbeten, familjer har mist det lilla de har; de lånar och lånar, och så lämnar de sina egendomar, utan ett öre i plånboken. Mycket pengar och hårt arbete har lagts ned på (318) gårdar, som är skuldsatta, eller gått i arv med förpliktelser för de nya ägarna. Ägarna har levt i hopp om, att bli rätta besittare, och det kunde de också bli, i fall det inte vore för bankkrisen i hela landet. rätt

(318) Om en person äger sin egendom, utgör han snarare ett undantag, än regeln. Köpmän stänger butiken, familjer saknar mat och kläder. Inget arbete gör sig självt. Men helgdagar lider vi ingen brist på. Folket deltar fortfarande lika ivrigt i nöjena på dessa. Alla, som gör detta, använder sina surt förvärvade kronor och ören på nöjen, starka drycker, eller andra utsvävningar. Tidningar, som rapporterar om folks fattigdom, har också annonser om hästkapplöpningar, och trycker de senaste upphetsande idrottstävlingarnas resultat. Underhållningars föreställningar, skådespel och dylika, demoraliserande nöjen rånar landet på pengar, och fattigdomen växer obehindrat. Fattiga individer satsar sin sista krona på lotterier, i hopp om storvinsten, och så måste de antingen tigga till mat, för att klara livhanken, eller svälta. Många dör av svält, och många gör slut på sina liv. Änden är ändå inte inne. Folk tar med sig en till sina apelsin- och citronodlingar, eller till andra fruktfält, och berättar för en, att produktionen inte motsvarar det nedlagda arbetet. Det är nästan omöjligt, att få det hela att gå runt, och föräldrar beslutar, att barnen inte skall bli bönder; de har inte mod till och hopp om, att lära upp dem i jordbruk. rätt

(318) Det, som behövs, är skolor, som lär och övar de unga i, att övervinna detta sakernas tillstånd. Här fordras utbildning i vetenskap och till planläggning och metoder för markens odling. Marken bär med sig hopp, men hjärnan och hjärtat samt krafterna måste sättas på dess uppodlande. De pengar, som används på hästkapplöpningar, teaterbesök, hasardspel och lotterier, pengar, som slösas på öl och starka drycker på offentliga utskänkningsställen – låt de pengarna gå till, att göra landet produktivt, så kommer vi att se ett annorlunda tingens tillstånd. rätt

(319) (319) Detta land behöver utbildade lantmän. Herren ger regnbyar och det välsignade solskenet. Han ger människorna alla deras krafter; måtte de, å sin sida, använda hjärta, sinne och krafter, till att fullgöra Hans vilja i lydnad mot Hans bud. Måtte de lägga bort alla skadliga vanor, aldrig kasta ut ett öre på öl eller brännvin av alla de sorter, ej heller tobak, och undvika hästkapplöpningar och liknande idrottsgrenar. I stället bör de överlämna sig till Gud, arbeta med sina givna fysiska krafter. Då kommer deras arbete inte att vara förgäves. Den Gud, som har gjort världen för människornas skull, kommer att tillhandahålla medel från jorden, att nära den flitige arbetaren med. Om fröna läggs ordentligt i jorden, ger de sin avkastning. Gud kan duka ett bord för Sitt folk ute i ödemarken. rätt

(319) Utbildning skall tillhandahållas inom olika yrken och näringsgrenar, och de många skilda mentala och kroppsliga färdigheterna skall användas; yrken, som kräver stillasittande arbete, är de farligaste, för de berövar folk frisk luft och solsken, och uppövar endast ett slags förmåga, medan andra organ försvagas genom passivitet. Människor fortsätter med sitt arbete, utvecklar sitt yrkeskunnande, och ligger snart i graven. De, som håller sig ute i friska luften, använder musklerna, samtidigt som hjärnan måste göra sitt, ligger betydligt bättre till. Alla organ ges möjlighet till, att göra sitt arbete. De, som bor utanför städerna, och arbetar i friska luften, ser den store Mästarkonstnärens verk, varvid nya scenerier hela tiden visar sig. I det, att de gör naturens bok till sitt studium, kommer de under ett uppmjukande och behärskande inflytande, ty de inser Guds omsorg över allt och alla, från den härliga solen i skyn till den lilla, bruna sparven och den minsta insekt med liv i. Himmelens Majestät har pekat ut för oss dessa ting, som Gud har skapat, som bevis på Hans kärlek. Han, som har format blomstren, har sagt: ”Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, (320) som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har!” {Matteusevangeliet 6:28-30.} Herren är vår lärare, och under Hans instruerande kan vi lära oss de dyrbaraste läxor från naturen. rätt

(320) Välden är utsatt för syndens förbannelse, men fastän den lider under fördärvet, är den ändå väldigt vacker. I fall den inte hade besmittats av människors onda, fördärvande gärningar i deras behandling av marken, kunde vi med Guds välsignelse glädja oss över världen, som den är. Men okunskap, nöjeslystnad och syndiga vanor fördärvar själ, kropp och ande, och fyller världen med moralisk spetälska; en dödlig moralmalaria ödelägger tusenden och åter tusenden. Vad kan göras, för att rädda våra unga? Vi kan göra föga, men Gud lever och regerar och Han kan uträtta mycket. De unge är vårt hopp som missionsarbetare. rätt

(320) Det bör upprättas skolor, som bjuder på mesta möjliga av naturens glädjeämnen och varierade omgivningar. När vi undviker de falska och konstlade hästkapplöpningarna, kortspel, lotterier, idrottsevenemang, brännvinsdrickande och bruket av tobak, måste vi tillfredsställa förnöjelsebehovet med det rena, ädla och upphöjande. När vi väljer en placering av våra skolor, skall den ligga bortom städerna, där blicken inte alltid måste vila på människors bostäder, utan på Guds verk; där eleverna har intressanta platser att besöka, som städerna inte kan erbjuda. Låt våra studerande komma till orter, där naturen kan tala till sinnena, och där de studerande genom naturens stämma uppfattar Guds röst. Låt dem vara, där de skådar Hans förunderliga verk, och uppfattar naturens Skapare genom naturen. rätt

(320) De unga i detta land behöver mera andlig påverkan, än de i andra länder, som vi hittills har besökt. Frestelserna är starka och otaliga, de många helgerna och vanan vid arbetsfrihet skadar de unga. Satan gör den sysslolöse till deltagare och medarbetare i hans system, och Herren Jesus får ingen plats i hjärtat genom tro. (321) Barnen och de unga uppfostras ej till att se, att de utövar ett inflytande på gott eller ont. De bör alltid ha klart för sig, hur mycket de kan uträtta; de bör uppmuntras till, att nå den högsta standard för rättskaffenhet. Men från unga år har de lärts den gängse uppfattningen, att fastlagda helgdagar måste behandlas med aktning och iakttas. Utifrån det ljus, som Herren har gett mig, övar dessa dagar inte mera inflytande för gott, än tillbedjan av hedniska gudar; för de utgör faktiskt inget mindre, än detta. Dessa dagar är Satans särskilda skördetider. De pengar, som män och kvinnor avlockas, används på det, som inte är bröd. De unga vänjs vid, att älska de demoraliserande ting, som Guds Ord fördömer. Inflytandet är ont och alltigenom endast ont. rätt

(321) Arbete med händerna från ungdomen är väsentligt. Tankarna skall inte belastas hela tiden, och de kroppsliga krafterna försummas. Okunskap om fysiologi, och hälsolagarnas överträdelse, har lagt många i graven, som kunde ha arbetat livligt och studerat med förstånd. Det rätta bruket av sinne och kropp utvecklar och stärker alla krafter. Därmed bevaras sinne och kropp, varigenom en mängd arbete går att uträtta. Predikanter och lärare måste undervisa om dessa ting, och själva föregå med gott exempel härvidlag. Det rätta bruket av deras kroppskrafter, såväl som av de mentala, utjämnar och balanserar blodcirkulationen, och håller alla organ i det levande maskineriet i livskraftig ordning. Ofta missbrukas tankarna; de framdrivs till vanvett i en bestämd linje; hjärnans omåttliga arbete och försummelse av kroppens organ skapar ett sjukligt tillstånd i organismen. Alla sinnets förmågor ansträngs i lämplig omfattning, om de fysiska krafterna kommer till användning och hjärnan får något annat att tänka på. Vi behöver omväxling i arbetet, och naturen är en levande, sund lärare. rätt

(321) När de studerande börjar på skolan, för att få en utbildning, (322) bör instruktörerna göra sig omaket, att omge dem med de behagligaste, mest intressanta föremål, så att tankarna inte begränsas till döda läroböcker. Skolan bör inte ligga i eller nära en stad, vars uselhet, fördärvande nöjen, skick och praxis fordrar ihålligt arbete, för att motverka den förhärskande synden, så att den ej förgiftar atmosfären, som de studerande andas in. Alla skolor bör placeras på så betryggande avstånd, att blicken vilar på naturens ting, i stället för på hopträngda hus. Det ständigt skiftande sceneriet tillfredsställer smaken, och styr fantasin. Här har vi en levande lärare, som hela tiden undervisar. rätt

(322) Jag har haft många bekymmer för våra skolor. I verksamheten där är de unga männen knutna till de unga kvinnorna, och utför kvinnogöra. Det är nästan den enda sysselsättning, som går att ge dem under rådande omständigheter; men utifrån det ljus jag har fått, är det inte det slags utbildning, som de unga männen behöver. Därmed erhåller de inte den kunskap de har behov av, och som de bör ta med sig hem. Det bör finnas olika slags arbete tillgängligt för dem, så att de kan hålla kroppens krafter igång lika mycket som sinnets. Det bör finnas jord att odla. Det dröjer inte så länge, förrän lagar mot Söndagsarbete kommer att blir hårda, och därför bör ansträngningar göras, för att finna mark bortom städerna, där det går att odla frukt och grönsaker. Lantbruk kommer att öppna dörren till självunderhållning, och även andra yrken bör undervisas i. Detta verkligt allvarliga arbete kräver förståndets styrka, såväl som musklernas kraft. Det fordras arbetsmetoder och taktkänsla, för att odla frukt och grönsaker med framgång. Och flitens vana är en ack så viktig hjälp för de unga, till att motstå frestelse. rätt

(322) Här öppnas det ett område, som ger fritt utlopp åt deras slumrande krafter, som, om de inte kommer till användning i nyttigt arbete, blir en källa till ständiga bekymmer för dem själva och deras lärare. (323) Det går att anpassa olika former av arbete åt olika personer. Men bearbetningen av jorden är en särskild välsignelse för medarbetaren. Det råder omfattande brist på förståndigt folk, som kan odla jorden, som gör det grundligt. Denna kunskap utgör inget hinder för nödvändig utbildning i företagande, utan blir till nytta inom varje område. Skall markytan förbättras, kräver det tankeverksamhet och förstånd. Detta stärker inte endast musklerna, utan också studieförmågan, eftersom både hjärnan och musklerna kommer till användning. Vi bör lära de unga, att älska arbetet på landet och att fröjda sig över, att använda marken. Hoppet om, att främja Guds sak i detta land, innefattar skapandet av en ny moralisk smak för arbetets glädje, som förvandlar sinne och karaktär. rätt

(323) Det har framburits falskt vittnesbörd om markens tillstånd, som skulle ge god avkastning genom ordentlig bearbetning. De inskränkta planerna, det försiktiga arbetet, ointresset för, att framforska odlingsmetoder, kräver i högsta grad snar bättring. Folk måste lära sig, att tålmodigt arbete uträttar underverk. Det förekommer mycket knorrande över den magra jorden, men läste människor Gamla Testamentet, skulle de se, att Herren visste mycket bättre, än de gör om ordentligt lantbruk. Efter att ha varit odlad i flera år, och ha gett jordägaren rikedomar, skulle jorden ges vila, och så skulle nya grödor sättas. Vi kan lära oss mycket av Gamla Testamentet angående arbetsfrågan. Bara människor ville följa Kristi anvisningar om, att minnas de fattiga, och tillfredsställa deras behov, vilken plats skulle världen inte bli! rätt

(323) Håll alltid Guds härlighet för blicken, och i fall skörden sviktar, förlora inte modet, utan försök igen; men kom ihåg, att Ni inte kommer att inhösta något, med mindre jorden är tillräckligt förberedd för sådden. Försummelse på denna punkt ger felslagna skördar. rätt

(323) Skolan, som upprättas i Australien, bör lyfta frågan om flit, och tydligt visa, att kroppsarbete ingår i Guds plan för varje människa, och (324) att Hans välsignelse följer i dess spår. Skolorna upprättade av dem, som lär ut och utövar sanningen för denna tid, bör kännetecknas av fräsch och ny uppmuntran till allt slags praktiskt arbete. Lärarna kommer att prövas hårt, men ett stort och ädelt mål har uppnåtts, när de studerande förstår, att kärleken till Gud inte bara skall uppenbaras i hjärta, sinne och själv, utan jämväl genom det dugliga och kloka bruket av deras krafter. Då minskar antalet frestelser, ty från dem kommer ett ljus att stråla ut mitt ibland världens felaktiga teorier och nutida skick. Deras inflytande kommer att rätta till den falska uppfattningen, att ovetande är adelsmannens kännetecken. rätt

(324) Gud kommer att bli ärad, om människor från andra länder, som har vunnit förståndsmässig kunskap om lantbruk, besöker detta land, och med föreskrift och exempel lär folk, hur jorden skall uppodlas, så att den kan ge sina stora rikedomar. Det är behov av folk, som utbildar andra i att plöja, och använda jordbruksredskap. Vilka vill vara missionärer, genom att utföra detta arbete, och undervisa de unga om rätta metoder, ja, alla, som är villiga och tillräckligt ödmjuka, för att lära sig? I fall vissa inte önskar bättre idéer från Er, förmedla då läxorna i stillhet, genom att visa, vad som går att göra, för att åstadkomma fruktodlingar och så korn; låt skörden vittna om de rätta arbetsmetoderna. Ge grannen ett tips vid tillfälle, odla Er egen mark, så kommer detta att undervisa andra. rätt

(324) En del har gett uttryck för, att vår skola skall ligga i staden, för att vår verksamhet skall bli inflytelserik, och att låge den på landet, skulle vårt inflytande gå om intet i städerna; men detta är nödvändigtvis inte sant. rätt

(324) De unga, som går på vår skola för första gången, är oförberedda på, att likt ljus skinande i mörkret påverka hela städer. De kommer inte att fungera som ljusspridare, förrän mörkret från deras felaktiga uppfostran har skingrats. I framtiden kommer vår skola inte att vara densamma, som (325) den varit tidigare. Ibland de studerande har det funnits pålitliga och erfarna individer, som har gripit tillfället till ytterligare kunskap, till att uträtta ett förståndigt arbete för Guds sak. Dessa har utgjort en hjälp på skolan, ty de har bringat jämvikt där; men i framtiden kommer skolan mest att befolkas av dem, som behöver få sina personlighetsdrag förvandlade, och som mår väl av tålmodigt arbete för dem; dessa kommer att ha mycket att lägga av med och mycket nytt att lära. Det kommer att ta tid, att utveckla den sanna missionsandan, och ju längre bort de är från städerna och de överväldigande frestelserna där, desto enklare för dem, att vinna sann kunskap och utveckla en välbalanserad personlighet. rätt

(325) Lantbrukare måste bli långt förståndigare rörande sitt arbete. De flesta gånger är det deras eget fel, om de inte ser markens löfte om avkastning. De bör hela tiden lära sig, hur de skall variera jordens rikedomar. Så långt som möjligt bör folk lära sig, att förlita sig på de grödor de kan få från jorden. Inom alla delar av detta slags arbete kan de utbilda sinnet till, att arbeta för de själars frälsning, som Kristus dött för. ”Ty vi är Guds medarbetare, och ni är en Guds åker, en Guds byggnad.” {Första Korintierbrevet 3:9.} Måtte lärarna på vår skola ta med sig sina studerande ut i trädgårdar och på fält, och undervisa dem om, hur jorden skall bearbetas på bästa sätt. Det skulle vara bra, om predikanter sysselsatta med ord och undervisning skulle gå ut på fälten och använda en del av dagen till kroppsarbete tillsammans med de studerande. De bör göra som Kristus gjorde, ge lärdomar från naturen, som åskådliggör Bibelns sanning. Både lärare och studerande skulle få en högst sund erfarenhet av andliga angelägenheter, liksom mycket större tankeskärpa och renare hjärtan, till att tolka de eviga mysterierna med, än de gör, när de hela tiden studerar böcker, och anstränger hjärnan, utan att belasta musklerna. Gud har gett män och kvinnor förnuftsförmågor, och Han önskar, att de skall bruka förnuftet, till att använda sitt fysiska maskineri. Frågan må ställas: (326) Hur kan han få visdom till, att hålla i plogen och driva oxen? – Genom att söka den som silver, och leta efter den som efter dolda rikedomar. ”Ty hans Gud har undervisat honom och lärt honom det rätta sättet.” ”Också detta kommer från HERREN Sebaot, underbar i råd och stor i vishet.” {Jesaja 28:26; vers 29.} rätt

(326) Han, som undervisade Adam och Eva i Eden i trädgårdens skötsel, kommer att instruera människor också i dag. Det finns visdom åt honom, som håller i plogen, och sår säden. Jorden har sina dolda rikedomar, och Herren önskar, att tusentals och tiotusentals skall arbeta med jorden, som nu är hopgyttrade i städerna, där de söker, att tjäna en liten penning. Ofta omsätts dock inte den lilla penningen till bröd, utan hamnar i spritserveringarnas kassaapparater, för att köpa det, som ödelägger förståndet hos personer danade till Guds avbilder. De, som flyttar med sina familjer ut på landet, placerar dem därmed, där det förekommer färre frestelser. Barn, som är tillsammans med föräldrar, som älskar och vördar Gud, är på varje sätt i mycket bättre stånd till, att lära sig om den Store Läraren, som är all vishets källsprång. De har mycket bättre förutsättningar för, att göra sig passande för Himmelens rike. Sänd barnen till skolor i staden, där alla slags frestelser väntar och drar dem till sig samt gör dem urartade, så blir arbetet med karaktärens utveckling tio gånger svårare för både föräldrar och barn. rätt

(326) Det är meningen, att marken skall förmås att ge avkastning; men utan Guds välsignelse händer inget. I begynnelsen betraktade Gud hela Sitt skapelseverk, och förklarade det vara synnerligen gott. Förbannelsen, som vilar över jorden, är en följd av synd. Men skall denna förbannelse bli än större på grund av mera synd? Ovetandet orsakar skada. De slöa tjänarna förvärrar det onda med sina makliga arbetsvanor. Många vägrar, att tjäna sitt bröd i sitt anletes svett, och de undviker, att odla marken. Men jorden döljer på välsignelser i sitt sköte åt dem, som har modet och viljan samt uthålligheten (327) till, att samla ihop dess rikedomar. Fäder och mödrar, som har ett stycke mark och ett bra hem, är kungar och drottningar. rätt

(327) Många lantmän har inte fått tillräckligt stort utbyte av sina jordar, eftersom de har sett arbetet som en förnedrande syssla; de uppfattar inte dess välsignelse för dem själva och deras familjer. Allt de kan se, är träldomens brännmärke. Deras fruktodlingar försummas, sådden sker ej i rätt tid, och mullen bearbetas endast ytligt. Många försummar sina gårdar, för att de skall iaktta helgdagar och satsa på hästar samt hålla vad; pengarna försvinner till underhållning, lotterier och lathet, och så säger de, att de inte gör någon förtjänst på, att odla jorden och dra nytta av sina gårdsbruk; men hade de mera pengar, skulle utfallet bli detsamma. – Special Testimonies on Education, februari, 1894. rätt

nästa kapitel