| Grundsatser för Kristen Utbildning kapitel 46. Från sida 373 | ren sida tillbaka |
(373)(373) Det får inte vidtas åtgärder, för att sänka utbildningsstandarden på vår skola i Battle Creek. De studerande bör anstränga sina mentala krafter, alla förmågor bör nå den högsta möjliga utveckling. Många studerande har kommit till skolan med endast delvis utformade intellektuella vanor, som utgör ett hinder för dem. Svårast att hantera, är det rutinmässiga arbetet, i stället för eftertänksamma, beslutsamma ansträngningar i arbetet, där personen bemästrar vanskligheterna, och griper tag i de principer, som är grunden för varje övervägande. Genom Kristi nåd ligger det inom deras kraft, att förändra denna rutinmässiga vana, och det är i deras eget intresse och för deras framtida nyttighet rätt, att styra de mentala färdigheterna, och öva upp dem till, att verka för den klokaste Lärare, vars kraft de åberopar sig av i tro. Detta ger dem framgång i deras intellektuella arbete, och är i överensstämmelse med Guds lagar. Envar studerande bör känna sig stå under Guds ledning, för att erhålla särskild upplärning, personlig utbildning. Vidare bör han erkänna Herrens krav på honom, att göra sitt yttersta, så att han också kan undervisa andra. Lathet, apati, felaktigheter skall fruktas, och att binda fast sig vid rutiner, är lika förkastligt. rätt (373) Jag hoppas, att ingen får intrycket av mina nedskrivna ord, att skolans standard på något vis skall sänkas. Det bör utföras ihärdig och grundlig utbildning på vår skola, och för att säkra detta, måste den visdom, som kommer från Gud, sättas i högsätet. Kristi religion godkänner aldrig fysisk eller mental lathet. rätt (373) Vi har Daniel och hans vänners exempel framför oss, som nyttjade de bästa tillfällen till utbildning i Babylons salar. Då de ansattes av dem, som betvivlade både deras tro och kunskap, kunde de (374) ange skälen till det hopp de ägde, och även klara av provet på kunskap i all lärdom och visdom. Det visade sig nämligen, att Daniel också ägde förstånd rörande alla syner och drömmar, vilket visade hans levande förbindelse med all visdoms Gud. ”Han fann att de i alla frågor som krävde vishet och förstånd var tio gånger klokare än någon annan av de spåmän och besvärjare som fanns i hela hans rike.” {Danielsboken 1:20.} Vi har fått Daniels historia som en förmaning till oss, som står inför världens slut. ”HERREN umgås förtroligt med dem som fruktar honom”. {Psaltaren 25:14.} Daniel stod i nära förbindelse med Gud. Då påbudet utgick från en vred och hetsig kung om, att alla Babylons kloka män skulle utrotas, blev Daniel och hans vänner uppsökta, för att slås ihjäl. Då svarade Daniel, utan hämndlystnad, men ”med kloka och förståndiga ord”, översten för kungens drabanter eller livvakt, som hade gått åstad, för att avrätta Babylons kloka män. Daniel frågade: ”’Varför har kungen utfärdat denna stränga befallning?’” Han inställde sig för kungen, bad om tid, och hans tro på Gud kom honom att säga, att han skulle visa kungen uttydningen. ”Sedan gick Daniel hem och talade om för sina vänner Hananja, Misael och Asarja vad som höll på att hända. Han uppmanade dem att be himmelens Gud om förbarmande, så att denna hemlighet blev uppenbarad för att Daniel och hans vänner inte skulle dödas tillsammans med de övriga vise i Babel. Då uppenbarades hemligheten för Daniel i en syn om natten, och Daniel prisade himmelens Gud”. (Läs Danielsboken 2:20-28.) Här fick Daniel veta uttydningen. rätt (374) Dessa hebréiska studerandes grundliga flit under Guds upplärning blev rikligt belönad. Då de ansträngde sig ihärdigt, för att få kunskap, gav Herren dem himmelsk visdom. Kunskapen, som de fick, var dem till stor tjänst, då de råkade i bryderier. Herren, Himmelens Gud, avhjälper ej de brister, som beror på mental och andlig passivitet. När mänskliga varelser använder sina förmågor, till att vinna (375) kunskaper, till att bli djupt tänkande personer; när de, som de största vittnen för Gud och sanningen, säkrat livsviktiga lärdomar om själens frälsning, så att Himmelens Gud får ära som den Högste, kommer rent av domare och kungar i domsalar och i riksdagar samt rådsförsamlingar att bli medvetna om, att den Gud, som har gjort himlarna och jorden, är den ende sanne och levande Guden, kristendomens upphovsman, all sannings källa, som införde den sjunde dagens vila, då världens grundvalar lades, då morgonstjärnorna sjöng tillsammans, och alla Guds söner jublade av glädje. Hela naturen kommer att bära sitt vittnesbörd, såsom avsett är, för att åskådliggöra Guds Ord. rätt (375) Naturen och det andliga skall kombineras i våra skolors studier. Jordbruksarbete åskådliggör bibliska lärdomar. De lagar, som jorden lyder, uppenbarar, att den står under den allsmäktige Gudens omvårdnad. Samma principer gäller i den andliga och naturliga världen. Åtskiljs Gud och Hans visdom från kunskapsinhämtandet, får man en förlamad och ensidig utbildning. Det innebär död för alla frälsande egenskaper, som ger människor kraft, så att de inte uppnår odödlighet genom tro på Kristus. Naturens upphovsman är Bibelns upphovsman. Skapelse och kristendom har en Gud. Alla, som satsar på kunskapers tillägnande, bör sätta upp de högsta mål för framtida framsteg. Låt dem göra framsteg så fort, som de kan; låt deras studieområde vara lika brett, som de har krafter till, varvid de gör Gud till sin visdom, och klänger sig fast vid Honom, som äger oändlig kunskap, som kan uppenbara de tidens hemligheter, som kan lösa de vanskligaste svårigheter för människor, som tror på Honom. Det är ju endast Han, som har evigt liv, och bor i ett ljus, som ingen människa kan närma sig. Ett levande vittne för Kristus, som följer i Hans fotspår, för att lära känna Herren, skall veta, att hans uppgång är så viss som morgonrodnadens. {Jämför Hosea 6:3.} ”. . . det människan sår skall hon också skörda.” {Galaterbrevet 6:7.} Genom allvar och (376) flit, visande ordentlig omsorg för kroppen, där personen lägger ned all tankekraft, för att få kunskap och visdom i andliga ting, kan varje själ vara fullständig i Kristus, som är ett felfritt mönster för fullkomliga människor. rätt (376) Den, som väljer olydnad mot Guds lag, avgör sitt framtida öde, han sår i köttet, och förtjänar syndens lön, vilken är evigt fördärv, det motsatta till evigt liv. Underordnar man sig Gud, är lydnad mot Hans okränkbara lag ofrånkomlig. ”Detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.” {Johannesevangeliet 17:3.} Den här kunskapen är så värdefull, att inget språk kan beskriva den. Kunskapen är av högsta värde för världen, och lika vidsträckt som evigheten. ”Så säger HERREN: Den vise skall inte berömma sig av sin vishet, den starke inte av sin styrka och den rike inte av sin rikedom. Den som vill berömma sig, han skall berömma sig av att han har insikt och känner mig: Att jag är HERREN, som verkar med nåd, rätt och rättfärdighet på jorden. Ty däri har jag min glädje, säger HERREN.” {Jeremia 9:23-24.} rätt (376) När vi siktar in oss på en låg standard, uppnår vi endast en låg standard. Vi anbefaller varje studerande böckernas Bok som det högsta studium för det mänskliga förståndet, som nödvändig utbildning för detta liv. Dock tänker jag mig inte någon nedjustering av undervisningsstandarden i det rent akademiska. Det ljus, som dessa ämnen fått, är klart, och får på inget vis ignoreras. Men om Guds Ord, som ger ljus, och förstås av enkla människor, hade hälsats välkommet som sinnets och själstemplets rådgivare, vägledare och instruktör, skulle personen ha levat av varje ord, som kommer ur Guds mun. Då hade det inte förelegat något behov av tillrättavisning på grund av de studerandes avfall, sedan Guds välsignelse hade kommit i så rikt mått igenom det gudomliga, klara ljuset till dem. Ljuset var ägnat, att tända Himmelens heliga eld på deras altaren. Många har låtit nöjen ta överhanden. Så förhöll det sig ej med (377) Daniel, då han erhöll den utbildning, som uppenbarade den himmelska visdomens herravälde över all visdom och de högsta skolors kunskap i Babylons stolta salar. Gud öppnar människors förståelse på ett märkbart sätt, om Hans Ord släpps in i den studerandes praktiska liv, och Bibeln erkänns som den dyrbara och förunderliga bok den är. Inget får komma mellan denna bok och den studerande, som om detta vore viktigare; ty den förmedlar den visdom, som krävs i vardagen, för att göra människor kloka för tid och evighet. Gud uppenbaras i naturen; Gud uppenbaras i Hans Ord. Bibeln är den mest fantastiska av alla berättelser, för den är Guds produkt, den kommer inte från begränsade människors tankar. Den för oss tillbaka genom århundradena till alltings begynnelse, där tiders och sceners historia visas, som eljest aldrig skulle vara känd. Den uppenbarar Guds ära, med Hans förutseende arbete för en fallen världs frälsning. Om den tas emot, visar den evangeliets mäktiga kraft på ett enkelt språk. Om denna kraft skulle tas emot, skulle den bryta de länkar, som håller människor bundna till Satans triumfvagn. rätt (377) Det ljus, som skiner från de heliga sidorna, i klara och härliga strålar, visar oss Gud, den levande Guden, som framställs i Hans regerings lagar, i världens skapelse, i de himlar, som Han har smyckat. Hans kraft erkänns som det enda medlet, till att återlösa en hel värld från den fördärvande övertro, som är så vanärande för Gud och människor. Varje Bibelstuderande, som inte bara blir väl förtrogen med den uppenbarade sanningen, genom förståndets utbildning, utan också dess förvandlande kraft på hjärta och sinnelag, uppvisar Guds karaktär för vår värld i ett välordnat liv och vördsamt uppträdande. När Ordet öppnas, ger det ljus. {Jämför Psaltaren 119:130.} Tankarna vidgas, upphöjs och förädlas. Men många har utfört handlingar, som inte stämmer överens med insikten om sanningen och det makalösa ljus, varigenom Guds Ande har stigit ned på ett så markant sätt i hjärtan i Battle Creek. Stor synd och förlust beror på, att man inte (378) har vandrat i Himmelens ljus. Genom att hänge sig åt nöjen, bollspel, boxningskamper, har man förklarat för världen, att Kristus inte har varit deras ledare härvidlag. Allt detta har påkallat varningar från Gud. Det, som tynger mig nu, är att gå till överdrift åt det andra hållet. Det behövs ej, ty om Bibeln görs till vägledare, rådgivare, kommer den att utöva ett inflytande i sinne och hjärta på den icke omvände. Dess studium lämnar, mer än något annat studium, efter sig ett gudomligt avtryck. Det vidgar den studerandes tänkande, det skänker honom nya impulser och frisk livskraft. Det gör förståndet mera effektivt, genom att sätta personen i kontakt med stora och vidsträckta sanningar. Det verkar alltid, drar, det är ett verksamt redskap, till att omvända själen. I fall människosinnet förtvinas och blir svagt och ineffektivt, är det för att det endast får lov till, att syssla med alldagliga ting. rätt (378) Gud kan och kommer att uträtta ett stort arbete för varje mänskligt väsen, som öppnar hjärtat för Guds Ord, och släpper in det i själstemplet samt stöter bort alla avgudar. När sinne och hjärta väcks, tar de emot Guds viljas uppenbarade, fantastiska uppenbarelser. Den själ, som omvänds, görs starkare till, att stå emot det onda. Vid Bibelstudiet äter en omvänd själ av Guds Sons kött och dricker Hans blod, som Han Själv tolkar som, att ta emot och göra Hans ord, vilket är ande och liv. Ordet blev kött, och tog Sin boning ibland oss, hos dem, som tar emot Guds Ords heliga föreskrifter. Världens Frälsare har lämnat efter Sig ett heligt och rent exempel för alla människor. Det upplyser, lyfter upp och för odödlighet till alla, som åtlyder det gudomliga kravet. Detta är orsaken till, att jag skrivit till Er, som jag har gjort. Gud förbjude, att fel skulle begås, för att mina ord till Er har missförståtts, på grund av bristfälligt omdöme. Jag har inte kunnat göra annat, än känna glädje över, att studerande kunnat träda fram från studiet av livets ord med sina sinnen utvidgade, upphöjda, förädlade (379) och med sina slumrande krafter väckta till akademiska studier med större skarpsinne, för att bli lika lärda som Daniel, med målet, att utveckla och använda alla krafter till Guds ära. Nå, det ankommer på varje studerande, att lära sig av Gud, som ger visdom, och lära sig det allra viktigaste, ty alla är kandidater till evigt liv. rätt (379) Herren Gud kom ned till vår värld iförd mänsklig skepnad, så att Han i Sitt eget liv kunde avgöra den mystiska striden mellan Kristus och Satan. Han vållade mörkrets makter obehag. Hela denna berättelse säger till människorna: Jag, Er ställföreträdare och garant, har tagit på Mig Er natur, och visat Er, att varje son och dotter till Adam har förmånen, att bli delaktig i gudomlig natur, samt kan, genom Kristus, greppa odödligheten. De, som är kandidater till denna stora välsignelse, bör visa fördelarna hos samvaron med Herren i alla handlingar, genom Hans uppenbarade sanning och genom Hans Helige Andes helgelse. Detta skänker flykt åt vederbörandes tankar, fäster dem vid heliga ting, sätter personerna i stånd till, att fatta sanningen, vars inverkan leder till hjärtats, själens och sinnelagets helgande. rätt (379) De, som äger denna erfarenhet, tar inte sin tillflykt till nöjen, som uppslukar allt annat och leder individen vilse, varigenom avslöjas, att själen inte har ätit och druckit av det eviga livets ord. När en del av de studerande avviker från enkel gudsvördnad, försvagas karaktären och den mentala livskraften. Deras akademiska framsteg bromsas upp, fastän de kunde växa till som Guds Ords hörare och görare inom sina lärdomsområden, i likhet med Daniel. Ägde de rena sinnen, skulle de vara skarpa tänkare. Alla förståndsgåvor skulle skärpas. Låt Bibeln vara själens enda näringskälla åt folk, ty den är det bästa och mest effektiva (380) medlet till, att höja och stärka förståndet. - Special Testimonies on Education {Särskilda (380) Vittnesbörd om Utbildning, den 22. april, 1895. rätt (380)För vidare studium |