19. April - Att förvandla våra ständiga Klagomål till Lov och Pris

(116)"Må de tacka HERREN för hans nåd, för hans underbara gärningar mot människors barn." Psaltaren 107:8. rätt

(116) Vi är på väg till Himmelen, och vi borde visa de mest tilldragande sidorna hos vår tro. Vi borde inte tåga framåt som en samling sörjande krymplingar, som suckar och jämrar sig hela vägen till vår Faders hus. rätt

(116) Dessa så kallade kristna, som jämt och ständigt knotar, och som tycks mena, att det är syndigt att vara lycklig och visa andra ett glatt anlete, saknar trons verkliga egenskaper. De, som betraktar naturens skönhet på samma sätt, som de skulle betrakta en död bild eller målning; som hellre vill se på vissna blad, än plocka de ljuvliga blomstren; som finner en sorglig glädje i allt, som är trist i det, vilket naturens värld säger dem; som inte kan se något skönt i dalar täckta av levande grönt, och storslagna berg med den vackraste vegetation; som stänger igen sinnena för den glada röst, som ljuder till dem genom naturen. . . - dessa människor är icke i Kristus! rätt

(116) Tänk, om vi kunde förändra detta sakernas tillstånd! ... Tänk, om just Du skulle försöka, att räkna upp alla Dina välsignelser! Du har tänkt så litet på dem, och de har alltid varit där, att Du blir bitter, när det kommer motgång eller sorg, eftersom Du tycker, att Gud är orättvis. Du minns bara inte, hur föga tacksamhet Du har visat för alla Guds välsignelser. Du har inte förtjänat dem, men eftersom de har sköljt över Dig dag efter dag och år efter år, har Du betraktat dem som självklara och ansett, att det varit Din rätt, att erhålla alla fördelar och inte ge något i gengäld. ... Guds välsignelser är flera, än håren på Ditt huvud, flera, än sandkornen på stranden. Du skall tänka på Hans kärlek och Hans omsorg om oss, och måtte det ingjuta i Dig en kärlek, som prövningar inte kan avbryta, och som sorger inte kan släcka och knäcka. rätt

(116) Om vi blott kunde se de många faror, som de heliga änglarna dagligen bevarar oss ifrån, i stället för att beklaga oss över våra prövningar och olyckor, skulle vi alltid tala om Guds barmhärtighet. rätt

nästa kapitel