| Guds Söner och Döttrar kapitel 236. Från sida 243 | ren sida tillbaka |
(243)"Nåd och sanning skall där mötas, rättfärdighet och frid kyssas." Psaltaren 85:11. rätt (243) Rättfärdigheten och Barmhärtigheten stod långt ifrån varandra, ja, mot varandra, och åtskilda av en stor avgrund. Vår Herre och Frälsare höljde Sin gudomlighet i mänsklig natur och gestalt och utvecklade till människors gagn en personlighet, som var utan fläck eller lyte. Han reste Sitt kors mitt emellan Himmelen och jorden, och gjorde det till föremål för en uppmärksamhet, som nådde båda sidor, så att det drog både Rättfärdigheten och Barmhärtigheten över svalget. ... Där såg de en, som var Gud lik, påta Sig straffet för all orättfärdighet och synd. Rättfärdigheten var fullt ut tillfreds, och den böjde sig i aktning vid korset och sade: Det är nog! rätt (243) Genom det offer, som bringades för vår skull, hamnade vi i ett gynnsamt läge. Syndaren, som genom Kristi makt dras bort från syndens förbundskrafter, närmar sig det resta korset och kastar sig ned för det. Så blir han en ny skapelse i Kristus Jesus. Syndaren blir därmed renad och luttrad eller skärad. Han erhåller ett nytt hjärta. Heligheten ser, att den inte kan kräva mera. Frälsargärningen medförde följder, som det är vanskligt för människor att göra sig ett begrepp om. Det skulle meddelas de personer, som eftersträvade likhet med den himmelska Förebilden, ett förråd av himmelska skatter och en storslagen kraft, som skulle ge dem en högre plats, än de änglar, som inte hade fallit. Striden var utkämpad, segern var vunnen. Kampen mellan synd och rättfärdighet härliggjorde Himmelens Herre och stadfäste Guds helighet, barmhärtighet, godhet och visdom inför det frälsta mänskosläktet, inför de icke fallna världarna, inför hela hären av onda arbetare, från den störste till den minste. rätt (243) Kristus på korset var det redskap, med vars hjälp förbarmande och sanning möttes, och rättfärdighet och frid kysste varandra. rätt (243) Denna gåvas storhet bestod i, att skaffa människor ett ämne för tacksägelse och lovprisning, som skulle bestå under alla evigheter. rätt |