| Guds Söner och Döttrar kapitel 296. Från sida 303 | ren sida tillbaka |
(303)"Saliga är de ödmjuka, de skall ärva jorden." Matteusevangeliet 5:5. rätt (303) Vid flera tillfällen talade Kristus med en myndighet, som kom Hans ord att drabba med oemotståndlig kraft och med en överväldigande förnimmelse av den talandes storhet, och människor krympte ihop till intet i jämförelse med Honom, som talade. De blev djupt berörda; deras själar blev betagna av, att Han upprepade den Allra Högstes befallningar. Då Han uppmanade världen att lyssna, blev de som trollbundna, och deras själar kände sig överbevisade. Varje ord trängde sig på, och åhörarna trodde och tog emot de ord, som de inte förmådde att stå emot. Varje ord, som Han sade, verkade för åhörarna att vara livet från Gud. Han gav dem bevis för, att Han var världens ljus och församlingens överhuvud, som hävdade sig vara dem alla överlägsen. rätt (303) Men för Jesus är ödmjukhet ibland de mest utmärkande karaktärsdragen i Hans rike. Hans eget liv demonstrerade, vilken underbar egenskap ödmjukhet är, när den är äkta.. . . rätt (303) Det ligger i människans natur, att hävda sin identitet och slåss för sin rätt, men om vi lärt oss något av Jesus, gör vi det inte på ett sätt, som inkräktar på andra. Vi behöver inte höja vår röst över andras. Jaget är underkastat den Helige Ande. Vi kämpar inte, för att få de flesta och bästa fördelarna. . . . . Så småningom har det gått upp för oss, att vi nått allra högst, när vi slagit oss ner vid Jesu fötter. rätt (303) Däremot är den ödmjukhet, som är frukten av gemenskap med Jesus, rätta nyckeln till välsignelse. "Ty Herren har behag till sitt folk, han smyckar de ödmjuka med frälsning." {Psaltaren 149:4} . . . . Det var självhävdelse, som ledde till, att synd kom in i världen och förorsakade, att våra första föräldrar miste herraväldet över den vackra jord, som var deras land. Det var genom att avstå från, att hävda Sig Själv, som Jesus återköpte det, som gått förlorat. Jesus vill, att vi skall följa Hans väg till seger och när vi i ödmjukhet inte litar på något vi själva åstadkommit, utan bara på Hans frälsning, kan vi bli Hans medarvingar den gången, när "de ödmjuka skall besitta landet". rätt |