23. December - Vi skall ärva Riket

(363)"Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse." Matteusevangeliet 25:34. rätt

(363) Varje kärlekshandling mot Guds folk kommer att gengäldas, som om den hade gjorts mot Honom Själv. rätt

(363) På den stora räkenskapsdagen framställer inte Kristus för människorna det stora, som Han har gjort för dem, genom att ge Sitt liv, för att frälsa dem. Han visar dem det trofasta arbete, som de har gjort för Honom. Hur överväldigande kärleksfullt är inte detta! Han nämner rent av hedningarnas gärningar, de, som inte har haft någon klar förståelse av Herrens lag, men som har gjort just de ting, som lagen kräver, därför att de har aktat på den röst, som talat till dem genom naturens värld. När den Helige Ande ingjuter Kristi Ande i den ociviliserades hjärta, och han gör något gott mot Guds tjänare, är framkallandet av hjärtats vänlighet i motsats till hans natur och i strid mot hans uppfostran. Guds nåd har genom att påverka den förmörkade själen mjukat upp det vilda sinnet, som inte har lärt sig människors visdom. . . . . rätt

(363) Gud ingjuter Sin nåd i hedningens hjärta, så att han hjälper missionären med de förnödenheter han behöver, innan han ens har hört eller förstått sanningens och livets ord. Se skaran, som har samlat sig kring Guds tjänare, för att skada honom! Men Herren påverkar måhända en persons hjärta och själ, så att han går i förbön för Guds tjänare; och när krigarrådet har beslutat, att tillintetgöra den kristnes liv, ändrar denne hednings medling beslutet, och så skonas hans liv. Vilken kärlek förlänas inte denne hedning på grund av denna enda handling! Till en sådan säger Kristus på domens dag: "Jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig." "Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse." {Verserna 35-37, 34.} rätt

nästa kapitel