Hälsa för Hela Människan kapitel 13. Från sida 169. Från sida 201 i den engelska utgåva. | ren sida tillbaka |
(169)När allt som kan göras har gjorts för att hjälpa de fattiga att hjälpa sig själva, återstår fortfarande änkorna och de faderlösa, de gamla, de hjälplösa och de sjuka som alla behöver vår sympati och hjälp. Vi får aldrig försumma dessa människor. Gud har överlåtit dem åt sina förvaltares barmhärtighet, kärlek och ömma omsorg. rätt (169)Våra trosfränder (169)Kristus har på ett särskilt sätt gett sin församling ansvaret att ta hand om de behövande bland dess egna medlemmar. Han tillåter att hans fattiga barn finns i varje församling. De kommer alltid att finnas ibland oss, och han lägger på församlingens medlemmar ett personligt ansvar att sörja för deras behov. rätt (169)Liksom medlemmarna i en god familj tar hand om varandra, hjälper den som är sjuk, stödjer den som är svag, undervisar den som är okunnig och lär upp den som är oerfaren, borde de som är trosfränder ta hand om de behövande och hjälplösa ibland dem. Inte under några omständigheter får dessa människor försummas. rätt (170)Änkor och föräldralösa (170)"Gud i sin heliga boning är de faderlösas fader och (170)"Ty den som har skapat dig är din man, HERREN (170)"Lämna dina faderlösa, jag skall hålla dem vid liv, (170)Det är många fäder som, när de kallats att lämna sina kära, har dött i förtröstan på Guds löfte att han skall ta hand om dem. Herren försörjer änkan och den faderlöse, inte genom att göra ett underverk och sända manna från himlen, inte heller genom att sända korpar att föra mat till dem, utan genom att utföra ett underverk i människors hjärtan. Han driver ut själviskhet, och öppnar hjärtats fördämda källor så att Kristuslik kärlek kan strömma fram. Han överlämnar de lidande och sörjande till sina efterföljare som ett särskilt förtroendeansvar. De har det allra största anspråket på vår sympati. rätt (170)I hem försedda med livets bekvämligheter, i lådor och spannmålsmagasin fulla av överflödande skördar, i lager fyllda med textilvaror och i kassavalv där guld och silver lagts i förvar har Gud ordnat med medel för att försörja dessa behövande. Han kallar oss att vara förmedlare av hans rika gåvor. rätt (170)Det finns många änkor med barn som kämpar tappert för att bära sin dubbla börda, ofta långt utöver sin förmåga, för att kunna behålla sina små hos sig och ge dem vad de behöver. De har inte mycket tid över för att fostra och undervisa sina barn, och har små möjligheter att omge dem med goda inflytanden som skulle göra deras liv ljusare. Dessa änkor behöver uppmuntran, sympati och praktisk hjälp. rätt (171)Gud kallar oss att, så långt det är möjligt, ge barnen i sådana hem den omsorg de saknar därför att de inte har en far. I stället för att hålla dig på avstånd och klaga över deras fel och det besvär de kan ställa till med, hjälp dem på allt sätt du kan. Försök hjälpa den trötta modern som är nedtyngd av bekymmer. Lätta hennes bördor. rätt (171)Sedan har vi det stora antalet barn som helt gått miste om föräldrars vägledning och det goda inflytande som ett kristet hem kan ge. Kristna borde öppna sina hjärtan och hem för dessa hjälplösa barn. Det arbete som Gud överlämnat till dem som en personlig uppgift borde inte överlämnas till någon hjälporganisation eller till världens välgörenhet. Om barnen inte har några släktingar som kan ta hand om dem, borde församlingens medlemmar se till att de får ett hem. Han som skapade oss bestämde att vi skulle leva tillsammans i familjer, och ett barn utvecklas bäst i den kärleksfulla atmosfaren i ett kristet hem. rätt (171)Många som inte har egna barn kunde göra ett gott arbete genom att ta hand om andras barn. I stället för att sköta om husdjur och ge sin ömhet åt stumma djur, kunde de ta hand om små barn och forma deras karaktärer efter den gudomliga förebilden. Ge din kärlek till de hemlösa medlemmarna i den mänskliga familjen. Försök att uppfostra så många av dessa barn du kan till att älska och lyda Herren. Många skulle därigenom själva bli rikt välsignade. rätt (171)De gamla (172)De vilkas vitnande hår och sviktande gång visar att de närmar sig graven, borde, om det bara är möjligt, få stanna kvar bland vänner och i sådana förhållanden där de känner sig hemma. Låt dem få tillbe Gud bland dem som de har känt och älskat. Låt kärleksfulla och ömma händer få sköta om dem. rätt (172)Det borde räknas som en förmån för medlemmarna i varje familj att, närhelst de har möjlighet, hjälpa sina egna släktingar. När detta inte är möjligt övergår ansvaret till församlingen, som borde ta emot uppgiften både som en förmån och en skyldighet. Alla som har Kristi sinnelag kommer att visa öm hänsyn mot de svaga och gamla. rätt (172)Att ha en av dessa hjälplösa i hemmet ger dyrbara tillfällen att samarbeta med Kristus i hans barmhärtighetstjänst och att utveckla sådana karaktärsdrag som han har. Det ligger en välsignelse i att unga och gamla är tillsammans. De unga kan föra solsken in i de gamlas liv och hjärtan. För dem som håller på att förlora greppet om livet är kontakten med ungdomens hoppfullhet och livsglädje en välsignelse som de behöver. Och de unga kan få hjälp av de gamlas visdom och erfarenhet. Men framför allt behöver de lära sig att arbeta osjälviskt för andra. Att ha någon i hemmet som behöver förståelse, fördragsamhet och självuppoffrande kärlek skulle vara en ovärderlig välsignelse för många hushåll. Det skulle förljuva och förbättra familjelivet, och utveckla både i gamla och unga de Kristuslika egenskaper som skulle göra dem vackra med en gudomlig skönhet, och göra dem rika på himlens oförstörbara skatt. rätt (173)Ett karaktärsprov (173)Kristus prövar dem som bekänner sig vara hans efterföljare genom att föra in ibland dem hjälplösa och fattiga som är beroende av deras omsorg. Genom vår kärlek och vår omsorg om hans behövande barn visar vi äktheten i vår kärlek till honom. Att försumma dem är detsamma som att tillkännage att vi är falska lärjungar, främlingar för Kristus och hans kärlek. rätt (173)Hem för föräldralösa (173)För att sådana institutioner skall kunna ha största möjliga framgång, borde de upprättas så att de följer Guds plan för ett kristet hem så nära som möjligt. I stället för stora anstalter där man tar emot ett stort antal barn, borde det finnas små institutioner på olika platser. De borde inte placeras i eller nära någon tätort eller stor stad, utan på landet där det finns möjlighet att skaffa mark för odling, och där barnen kan komma i kontakt med naturen och dra nytta av praktiskt arbete. rätt (173)De som är ledare för sådana hem borde vara män och kvinnor som är godhjärtade, bildade, och självuppoffrande – män och kvinnor som har tagit på sig detta arbete av kärlek till Kristus, och som fostrar barnen för honom. Under en sådan vård kan många hemlösa och försummade barn förberedas till att bli nyttiga medlemmar i samhället, till ära för Kristus och till hjälp för andra. rätt (174)Sparsamhet och självförsakelse (174)Ingen kan utföra verklig välgörenhet utan självförsakelse. Bara om vi lever enkelt, självförsakande och mycket sparsamt kan vi utföra det arbete vi fått som Kristi representanter. Stolthet och världsliga ambitioner måste drivas ut ur våra hjärtan. I allt vårt arbete skall vi följa samma osjälviska principer som uppenbarades i Jesu liv. På väggarna i våra hem, på bilderna som hänger där, och på möblerna, borde vi läsa orden: "Skaffa de fattiga och hemlösa en boning." På våra garderober borde vi se skrivet, liksom med Guds finger: "Kläd den nakne." I matsalen och på bordet som är dukat med ett överflöd av mat, borde vi se texten: "Dela ditt bröd åt den hungrige." Jes 58:7. rätt (174)Tusentals möjligheter att vara till nytta står öppna framför oss. Ofta klagar vi på att vi har så knappt med resurser, men om kristna vore verkligt hängivna, skulle de kunna föröka sina resurser tusenfaldigt. Det är själviskhet och självtillfredsställelse som hindrar oss att vara till nytta. rätt (174)Hur mycket pengar används inte på sådant som inte är annat än avgudar, sådant som slukar tankar, tid och krafter som borde användas för bättre ändamål! Hur mycket pengar slösas inte på dyra hus och möbler, själviska nöjen, lyx och ohälsosam mat och skadliga njutningar! Hur mycket slösas inte på gåvor som inte är till någon nytta! I vår tid använder bekännande kristna mer, ja, många gånger mer, pengar på onödiga och ofta skadliga ting än de använder för att rädda människor från frestarens grepp. rätt (175)Många som bekänner sig vara kristna använder så mycket pengar till kläder att de inte har något över för andras behov. De tycker att de måste ha dyrbara smycken och dyra kläder, oavsett hur stora behoven är hos dem som har svårt att skaffa ens de enklaste kläder. rätt (175)Mina systrar, om ni klär er i överensstämmelse med Bibelns regler kommer ni att få så mycket över att ni kan hjälpa era fattigare systrar. Ni kommer då att få, inte bara medel, utan också tid, vilket oftast är det största behovet. Det finns många som ni skulle kunna hjälpa genom era förslag, er finkänslighet och er skicklighet. Visa dem hur man kan klä sig enkelt men ändå smakfullt. Många kvinnor håller sig borta från Guds hus därför att deras sjabbiga, illasittande kläder skiljer ut sig så markant från vad andra har på sig. Många känsliga människor upplever detta som en bitter förödmjukelse och orättvisa. Och på grund av detta är det många som börjar tvivla på religionen och förhärdar sina bjärtan inför evangeliet. rätt (175)Kristus ber oss: "Samla ihop de stycken som har blivit över, så att inget blir förstört." Joh 6:12. Medan tusentals människor dör varje dag på grund av svält, blodsutgjutelser, eldsvådor och farsoter är det en plikt för varje mänsklighetens vän att se till att inget slösas bort, och att inget används i onödan som skulle kunna användas för att hjälpa en människa. rätt (175)Det är fel att slösa vår tid, och fel att slösa våra tankar. Vi förlorar varje ögonblick som används för själviska ändamål. Om vi värdesatte och använde varje stund rätt, skulle vi ha tid med allt vi behöver göra för oss själva och för världen. Varje kristen borde vända sig till Gud för att få råd om hur han skall använda sina pengar, sin tid, sina krafter och de möjligheter han får. rätt (176) "Om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den." Jak 1:5. rätt (176)"Ge så skall ni få" (176) "Den som blundar drabbas av mycken förbannelse", men "den som ger åt den fattige skall inget sakna". Ords 28:27. rätt (176) "Ge, och ni skall få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall Gud ge er i famnen." Luk 6:38. rätt |