Marana tha. Vår Herre, kom!
1. januari - Jesu första ankomst

(9)Men när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, för att han skulle friköpa dem som stod under lagen, så att vi skulle få söners rätt. - Gal 4:4-5. rätt

(9) ”Frälsarens ankomst hade förutsagts i Eden. Då Adam och Eva först hörde löftet, såg de framåt mot att det snart skulle uppfyllas. Med glädje hälsade de sin förstfödde son välkommen. De hoppades att han skulle vara Befriaren. Men löftets uppfyllelse lät vänta på sig. De som först tog emot det, dog utan att ha fått se det uppfyllas. Från Hanoks dagar upprepades löftet genom profeter och patriarker. Hoppet om hans ankomst hölls levande, men ändå kom han inte. Daniels profetior uppenbarade tiden för Hans ankomst, men inte alla tolkade budskapet på rätt sätt. Århundrade efter århundrade gick och profeternas röster tystnade. Förtryckarens hand vilade tungt över Israel. Många var färdiga att utbrista: ”Tiden går och det blir ingenting av alla profetsynerna.” – Hes. 12:22 rätt

(9) Men liksom stjärnorna, som i sitt oändliga kretslopp går sina utstakade banor, visste Guds avsikter inte av någon brådska eller någon försening. Genom det stora mörkret och den rykande ugnens symboler hade Gud för Abraham uppenbarat Israels fångenskap i Egypten. Han hade förklarat att tiden för deras fångenskap skulle vara fyra hundra år. ”Sedan”, sade han, ”skall de dra ut med stora ägodelar.” – 1 Mos. 15:14. Mot dessa ord hade Faraos stolta rike och hela dess makt kämpat förgäves. ”Just den dag” som det gudomliga löftet hade fastställt, ”drog alla Herrens härskaror ut ur Egyptens land”. (2 Mos. 12:41.) På samma sätt hade det himmelska rådet fastställt tiden för Jesu ankomst. Då tidens stora klocka visade att tiden var inne, föddes Jesus i Betlehem. rätt

(9) ”När tiden var fullbordad sände Gud sin Son.” Försynen hade lett nationernas utveckling och de mänskliga impulsernas och inflytandenas strömningar så att världen var mogen för Befriarens ankomst.. . . rätt

(9) ”Då Satan fröjdade sig över, att han hade kunnat förvanska Guds bild i människornas sinnen, kom Jesus för att i människan återupprätta hennes Skapares bild. Ingen annan än Kristus kan förnya den karaktär som blivit raserad av synden. Han kom för att fördriva de onda andar som hade behärskat viljan. Han kom för att lyfta oss upp ur stoftet, för att omvandla den fördärvade karaktären till sitt gudomliga väsens avbild och för att försköna den med sin egen härlighet. - {Vändp 29 - 35.}” rätt

nästa kapitel