Marana tha. Vår Herre, kom! kapitel 162. Från sida 170 | ren sida tillbaka |
(170)Och jag såg en annan ängel flyga högst uppe på himlen. Han hade ett evigt evangelium att förkunna för dem som bor på jorden, för alla folk och stammar och språk och folkslag. Han sade med hög röst: ”Frukta Gud och ge honom äran, ty stunden för hans dom har kommit. Tillbe honom som har skapat himlen och jorden, havet och vattenkällorna.” - Upp 14: 6- 7. rätt (170)Därför blev vi, vid början av nödens tid, fyllda av den Helige Ande och gick ut för att förkunna sabbaten mera fullständigt. {Adventbudskapet 17} rätt (170)”Början av nödens tid”, som här omnämns, syftar inte på den tid då plågorna börjar utgjutas, utan på en kort tid innan de faller. Jesus är då fortfarande kvar i helgedomen. Men vid den tid då frälsningsverket är avslutat drabbas jorden av svåra tider och nationerna kommer att vredgas. Dock hålls de tillbaka så att de inte hindrar den tredje ängelns budskap. Vid den tiden skall Herren sända ”särlaregnet”, eller vederkvickelsen, för att ge kraft åt den tredje ängelns höga rop och förbereda de heliga att bestå under den tid då de sju sista plågorna skall utgjutas. {BM 107. 108} rätt (170) [Ängeln i Upp 14] framhåller ett budskap som skall förkunnas för världen, strax före Kristi ankomst på himmelens skyar. ... Strax före denna tid skall folks uppmärksamhet sedan riktas mot den lag som finns nedlagd i förbundsarken…. rätt (170)De inser, att de har hållit den första veckodagen helig i stället för den sjunde dagen, som Gud har helgat och befallt att hålla som sabbat. Men de har en ärlig önskan om att göra Guds vilja och börjar granska Skrifterna för att finna orsaken till förändringen. Eftersom de inte finner någon grund i Skriften för denna sedvänja, infinner sig frågan: ”Skall vi acceptera en sanning, som har blivit impopulär, och lyda Guds bud, eller skall vi i fortsättningen följa världen och lyda människors bud? Med uppslagna biblar gråter och ber de och jämför skriftställe med skriftställe, tills de överbevisade om sanningen samvetsgrant ansluter sig till dem som håller Guds bud. {ST 5. maj 1887} rätt |