Marana tha. Vår Herre, kom! kapitel 237. Från sida 245 | ren sida tillbaka |
(245)Då skall du fröjda dig i HERREN, och jag skall föra dig fram över landets höjder och låta dig njuta av din fader Jakobs arvedel. Så har HERRENS mun talat. - Jes 58: 14. rätt (245)På sabbaten hade vi en vidunderligt angenäm tid. . . . Vi kunde inte låta bli att glädjas och upphöja Gud för hans stora godhet mot oss. ... Jag rycktes bort i en vision. ... rätt (245)Jag såg, att vi erkände och förstod endast en litan del sabbatens betydelse jämfört med vad vi redan borde ha förstått och känt till om dess betydelse och härlighet. Jag såg, att vi ännu inte förstod, vad det innebar att färdas över landets höjder och njuta av vår fader Jakobs arvedel. Men när hugsvalelsens och särlaregnets tid kommer från Herrens ansikte och hans krafts härlighet, då kommer vi att erfara, vad det vill säga att njuta av Jakobs arvedel och att färdas över landets höjder. Då skall vi tydligare inse sabbatens innebörd och härlighet. Men vi skall inte se den i hela dess härlighet och fulla betydelse, förrän Guds röst förkunnar hans fredspakt med oss och pärleportarna till det nya Jerusalem öppnas och svängs tillbaka på sina lysande gångjärn och den älsklige Jesu glada, fröjdefulla stämma, skönare än någon musik som ljöd i de dödligas öron, bjuder oss att gå in. [Jag såg,] att vi var fullt berättigade att gå in i staden, eftersom vi hade hållit Guds bud och himlen, den förunderliga himlen, är vårt hem. {Brev 3, 1851} rätt (245)Jesus öppnade stentavlorna och jag såg de tio buden som Gud hade skrivit på tavlorna med sitt finger. På den ena tavlan fanns fyra bud skrivna och på den andra sex. De fyra buden på den första tavlan sken starkare än de andra sex. Men det fjärde budet, sabbatsbudet, överglänste dem alla. Sabbaten blev särskilt avskild att hållas för att ära Guds namn. Det heliga sabbatsbudet var underbart att skåda - det omstrålades av ett härligt ljus. Jag såg att sabbatsbudet inte blev fastspikat vid korset. Hade det blivit det så skulle också de andra nio buden ha blivit det. Vi skulle då haft frihet att bryta mot alla buden, likaväl som att bryta mot det fjärde budet. . . . . rätt (245)Jag såg att den heliga sabbaten är och skall förbli det som skiljer Guds sanna Israel från de otroende. Sabbaten är det stora ämne som skall förena Guds kära, väntande heligas hjärtan. {Adventbudskapet 17} rätt |