13. september - Ingen märker när nådetiden närmar sig sitt slut

(264) Om tider och stunder, bröder, behöver vi inte skriva till er. Ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten. - 1 Tess 5: 1- 2. rätt

(264)De rättfärdiga och de gudlösa lever ännu på jorden i sitt dödliga tillstånd, människorna planterar och bygger, äter och dricker utan att veta, att det sista, oåterkalleliga domsbeslutet redan har fallit i helgedomen därovan. När Noa hade gått in i arken, strax innan floden kom, stängde Gud in honom och stängde de ogudaktiga ute; men i sju dagar fortsatte människorna sina sorglösa, nöjeslystna liv och hånade varningarna om den kommande domen utan att veta, att deras öde var avgjort. ”Så skall det också vara vid Människosonens ankomst” säger Frälsaren. Stilla och obemärkt som en tjuv vid midnatt kommer den avgörande timmen, som fastställer varje människas öde och i vilken varje människas nådeerbjudande till syndiga människor definitivt dras tillbaka. {RH 9. nov. 1905} rätt

(264)Människorna blir snabbt invaggade i en ödesdiger trygghet för att väckas först genom utgjutandet av Guds vrede. {ST 8. dec. 1909} rätt

(264)I samband med domen kommer Herren vid tidens slut att gå omkring på jorden, och de fruktansvärda plågorna kommer då att börja falla. Då skall de, som tidigare har föraktat Guds ord eller tagit lätt på det, att skynda från hav till hav och flacka från nord till öst, de skall löpa hit och dit för att söka efter Herrens ord, men inte kunna finna det. ... Guds tjänare kommer att ha utfört sin sista gärning, sänt upp sin sista bön och fällt sina sista bittra tårar över en upprorisk församling och ett ogudaktigt folk. {MS 1, 1857} rätt

(264)Jesus skådade ner genom tiderna och fäste blicken på vår tid. Då sade han: ”Tänk om du i dag hade förstått, också du, vad som ger dig verklig frid. Men nu är det fördolt för dina ögon.” Luk. 19:42 Det är fortfarande din dag, du Guds församling, som han har anförtrott sin lag. Men denna trons och prövningens dag håller på att närma sig sitt slut. Solen sjunker fort. Skall den, månntro, gå ned, utan att du vet, ”vad som ger dig verklig frid”? Måste den oåterkalleliga domen fällas: ”Men nu är det fördolt för dina ögon”? (Luk 19, 42) {Brev 58, 1887} rätt