26. oktober - Satan är bunden

(307) Och jag såg en ängel komma ner från himlen med nyckeln till avgrunden och en stor kedja i handen. Och han grep draken, den gamle ormen, det är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år. - Upp 20:1 - 2 rätt

(307)Uppenbarelseboken förutsäger Satans förvisning och det tillstånd av kaos och ödeläggelse som kommer att drabba jorden. Johannes förklarar att detta tillstånd skall fortsätta under tusen år. Efter det att profeten har framställt Herrens andra ankomst och de ogudaktigas tillintetgörande, säger han: ”Och jag såg en ängel komma ner från himlen med nyckeln till avgrunden och en stor kedja i handen. Och han grep draken, den gamle ormen, det är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år. Sedan kastade ängeln honom i avgrunden, stängde till den och förseglade den över honom, för att han inte länge skulle bedra folken, förrän de tusen åren har nått sitt slut. Därefter skall han släppas lös för en kort tid.” Upp 20:1 - 3 rätt

(307)Att uttrycket ”i avgrunden” avses jorden i ett tillstånd av förvirring och mörker är uppenbart av andra Bibel-texter. Om jordens tillstånd ”i begynnelsen” säger Bibeln att den ”var öde och tom, och mörker var över djupet.” (1 Mos 1:2) Profetian säger oss att den åtminstone delvis kommer att återgå till samma tillstånd. Profeten Jeremia säger om Herrens stora dag: ”Jag såg på jorden, och se, den var öde och tom, upp mot himlen och där fanns inget ljus. Jag såg på bergen, och se, de bävade och alla höjder vacklade. Jag såg mig om, och se, där fanns ingen människa och alla himlens fåglar hade flytt. Jag såg mig om, och se, det bördiga landet var en öken, alla dess städer ödelagda”. Jer 4:23-26 rätt

(307)Här skall Satan tillsammans med de onda änglarna ha sitt hem under tusen år. Han är begränsad till jorden och kan därför inte fresta och plåga andra världar som aldrig har syndat. På detta sätt är han bunden. Det finns ingen kvar på vilken han kan använda sin makt. Han är helt avskuren från att bedra och ödelägga, det som har varit hans uppgift och enda glädje i så många hundra år. {DSS 461 - 462} rätt