29. oktober - En krona till varje helig

(310) Salig är den som håller ut i prövningen, ty när han har bestått sitt prov skall han få livets krona, som Gud har lovat dem som älskar honom. - Jak 1: 12. rätt

(310)Därefter såg jag ett mycket stort antal änglar bringa härliga kronor från staden - en krona åt var och en av de heliga, med vars och ens namn skrivet på kronan. Då Jesus bad om kronorna, överräckte änglarna dem åt honom, och med sin egen högra hand satte Jesus kronorna på de heligas huvuden. På liknande sätt hämtade änglarna harporna, och Jesus räckte även dessa åt de heliga. De ledande änglarna slog an första tonen, varpå var och en höjde sin röst i tacksam, glad lovsång, och varje hand rörde sig med färdighet över harpans strängar, frambringande melodisk musik i rika, fullkomliga toner . . . rätt

(310)Inne i staden fanns allt, som kunde glädja ögat. Överallt var prakt och härlighet. Jesus betraktade därpå sina återlösta heliga; deras ansikten lyste av härlighet, och i det han fäste sina kärleksfulla ögon på dem, sade han med sin fylliga, melodiska stämma: "Jag ser det, som min själ ansträngt sig för, och är nöjd. Denna fullhet av härlighet tillhör er i all evighet. Era sorger är slut. Där skall ej mer finnas död, ej heller sorg, ej heller rop, inte heller någon smärta!” . . . rätt

(310)Därefter såg jag Jesus föra sitt folk till livets träd, . . . På livets träd fanns den härligaste frukt, av vilken de heliga kunde njuta fritt. I staden stod en övermåttan härlig tron, varifrån utgick livets vatten, klar som kristall. På varje sida av denna flod stod livets träd, och på flodens stränder stod andra vackra träd, som bar frukt . . . rätt

(310)Språket är allt för torftigt för att beskriva himmelen. Då detta skådespel rullas upp för min syn, förstummas jag av förvåning. överväldigad av den underbara prakten och den utomordentliga härligheten lägger jag ner pennan och utbrister: ”0, vilken kärlek! Vilken underbar kärlek!” Det mest upphöjda språk förmår inte att beskriva himmelens härlighet eller den frälsande kärlekens oändliga djup. {Adventbudskapet 365 - 366} rätt