Marana tha. Vår Herre, kom! kapitel 321. Från sida 329ren sida tillbaka

17. november - En stor skara av alla folkslag

(329) Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folkslag och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i händerna. - Upp 7: 9. rätt

(329)Alla klasser, alla folkslag och stammar och folk och tungomål kommer att stå inför Guds och Lammets tron iförda fläckfria kläder och med juvelbesatta kronor på huvudet. Ängeln sade, att det är de, som har kommit ur den stora nöden och har tvättat sina kläder och gjort dem vita, medan andra som älskade lusten mer än Gud, de njutningslystna och olydiga, har förlorat båda världarna. De har inget av det, som hör detta livet till, och inte heller det eviga livet. rätt

(329)Denna triumferande skara med segersånger och kronor och harpor har varit med i de jordiska svårigheternas glödande ugn, när den var helt överhettad. De kommer från den yttersta fattigdom, svält och tortyr, från djup självförnekelse och bittra besvikelser. Se på dem nu som segervinnare, där de inte längre är de eländiga, nedtyngda av bekymmer, förödmjukade och hatade av alla människor för Kristi skull. Se på deras himmelska kläder, så vita och skinande rena, ja, dyrbarare än någon kungadräkt. Se i tron på deras juvelbesatta kronor; aldrig har ett sådant diadem prytt någon jordisk monarks panna. rätt

(329)Lyssna till deras stämmor, när de högt sjunger hosianna och svingar segerpalmen. Härlig musik fyller himlen, när de sjunger dessa strofer: ”Värdigt, värdigt är Lammet, som blev slaktat och uppstod igen för evigt!” ”´Frälsningen tillhör vår Gud, som sitter på tronen, och Lammet´! Och alla änglar stod runt omkring tronen och kring de äldste och de fyra väsendena, och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud och sade: ”Amen! Lovet och äran, visheten och tacksägelsen, äran, makten och väldet tillhör vår Gud i evigheternas evigheter. Amen”.« (Upp 7:10-12.) rätt

(329)Ja, på den dagen skall det visa sig, att de rättfärdiga var kloka, och de syndiga och olydiga var oförståndiga . . . Skam och evigt förakt blir deras öde. De, som har varit Kristi medarbetare, kommer att stå nära Guds tron, vitklädda, iförda den eviga rättfärdighetens klädnad. {IHP 371} rätt