Marana tha. Vår Herre, kom! kapitel 343. Från sida 351 | ren sida tillbaka |
(351) Då nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva, medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst - den dag som får himlar att upplösas i eld och himlakroppar att smälta av hetta. Men nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor, väntar vi efter hans löfte. - 2 Pet 3: 11 - 13. rätt (351)De ogudaktigas fötter skola aldrig besmitta den nya jorden. Eld skall komma ned av himmelen från Gud och förtära dem - bränna upp dem med rot och grenar. Satan är roten, och hans barn äro grenarna. {Adventbudskapet 66} rätt (351)Samma eld från Gud som förtärde de ogudaktiga, renade hela jorden. De kluvna berg som brustit har smält av hettan och atmosfären och allt avfall på jorden förtärdes. Då blev får arvslott synlig i sin härlighet och skönhet, och vi ärvde hela den nya jorden. {ÅE 346} rätt (351) ”Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit. (Upp 21:1) Samma eld som förtär de ogudaktiga, renar jorden. Varje spår av förbannelse är nu borta. Inget evigt brinnande helvete skall påminna de återlösta om syndens fruktansvärda följder. {DSS 471} rätt (351)Havet skiljer vänner åt. Det är en barriär mellan oss och dem, som vi älskar. Våra förhållanden bryts upp av det vida, ofattbara havet. På den nya jorden skall det inte finnas något hav, och det skall inte förekomma att ”någon galär med åror” ror förbi där. I svunnen tid har många, som älskat och tjänat Gud, varit bundna med kedjor vid sina sittplatser i galärer, tvingade att tjäna grymma, hårdhjärtade personers syften. Herren har betraktat dem i deras lidande med medkänsla. Tacka Gud, för att det på den nya jorden inte kommer att vara några hårda strömmar, ingen uppslukande ocean, inga rastlösa, brusande vågor. {7BC 988} rätt (351)Allt det vackra i våra jordiska hem bör påminna oss om den kristallklara floden och de gröna markerna, de svajande träden och de levande vattenkällor, den strålande staden och de vitklädda sångarna, ja, våra himmelska hem, den värld av skönhet, som ingen konstnär kan skildra, ingen dödlig tunga beskriva. ”… vad ögat inte sett och örat inte hört, och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom.” 1 Kor. 2:9 {RH 11. juli 1882} rätt |