Marana tha. Vår Herre, kom! kapitel 46. Från sida 54 | ren sida tillbaka |
(54) Då skall himmelriket liknas vid tio jungfrur som tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. Fem av dem var oförståndiga och fem var förståndiga. - Matt 25: 1-2 rätt (54) Vi får inte slå oss till ro med den tanken, att eftersom vi är medlemmar av församlingen, så är vi frälsta, trots att vi inte ger något bevis för, att vi är lika vår förebild Kristus, och håller fast vid våra gamla vanor och väver vidare på den vävnad som våra liv består av med trådar världsliga idéer och seder. De tio jungfrurna vakar på aftonen till denna jords världshistoria. Alla hävdar att de är kristna. Alla har fått en kallelse, ett namn, en lampa. Alla påstår, att de utför Guds gårning. Alla förefaller att vänta på hans ankomst. De fem saknar emellertid något. De fem kommer att bli överraskade, forfärade och stå utanför bröllopssalen. {RH 31. okt.1899} rätt (54) Vi omtalas antingen som kloka eller som oförståndiga jungfrur. Det är många, som inte kommer att sitta kvar vid Jesu fötter och lära av honom. De känner inte hans vägar, de är inte förberedda på hans ankomst. De har gett sken av att de väntar på sin Herre. De har inte vakat och bett med en tro, som är verksam i kärlek och renar själen. De har levt ett sorglöst liv. De har hört och uppskattat sanningen, men de har inte tillämpat den i sitt vardagsliv. Nådens olja ger inte deras lampor näring, och de är inte beredda för att gå in till Lammets bröllopsmåltid. {RH 31. okt. 1899} rätt (54) Var inte som de oförståndiga jungfrur, som tar det för självklarhet, att Guds löften gäller dem, trots att de inte följer Kristi bud. Han sade nämligen: ”Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig.” (Luk. 9:23) rätt (54) När vi består prövningen under Guds luttrande reningsprocess, när den brinnande ugnen förtär slagget och det fina guldet i den renade karaktären blir synlig, måste vi ändå alltid säga med Paulus: ”Inte som om jag redan har gripit det eller redan har nått det målet, men jag jagar efter att gripa det, eftersom jag själv har blivit gripen av Kristus Jesus. Bröder jag menar inte att jag redan har gripit det, men ett gör, jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus. {RH 31. okt. 1899} rätt |