22. februari – Varför Kristus fördröjer sin ankomst

(61) Men det säger jag er, bröder: Tiden är kort. - 1 Kor 7: 29, rätt

(61) I änglarnas budskap till människorna framställs tiden som mycket kort. Så har det alltid framställts för mig. Det är sant, att det har dragit ut på tiden längre än vi förväntade oss under budskapets första tid. Vår Frälsare kom inte så fort, som vi hade hoppats. Men har då Herren svikit sitt ord? Aldrig! Vi måste komma ihåg, att både Guds löften och Guds varningar har getts på vissa villkor. rätt

(61) Gud hade anförtrott sitt folk ett uppdrag att utföra på Jorden. Den tredje ängelns budskap skulle förkunnas, de troendes uppmärksamhet skulle riktas mot den himmelska helgedom, dit Kristus hade gått in för att skipa försoning för sitt folk. Sabbatsreformen skulle föras vidare. Förvanskningen av Guds lag skulle rättas till. Budskapet skulle förkunnas med hög röst, så att alla Jordens invånare skulle kunna höra varningarna. Guds barn måste rena sina själar genom att lyda Guds lag och vara beredda att stå felfria inför hans åsyn, när han kommer. rätt

(61) Om adventisterna efter den stora besvikelsen år 1844 hade hållit fast vid sin tro och stått eniga om att gå framåt på den väg som Gud i sin försyn hade visat dem och om de hade tagit emot den tredje ängelns budskap och i den Helige Andes kraft förkunnat det för världen, ... då skulle Herren kraftigt ha verkat tillsammans med deres ansträngningar. Verket skulle ha avslutats och Kristus skulle redan ha kommit för att hämta sitt folk hem till deras lön. rätt

(61) Men under den period med tvivel och osäkerhet, som följde efter besvikelsen, var det många av dem som bekänt sig tro på Jesu ankomst, som övergav sin tro. . . . Därigenom försenades Guds verk och världen lämnades i mörker. . . . rätt

(61)Otro, knotande och uppror stängde det gamla Israel ute från Kanaans land i fyrtio år. Samma synder har försenat det nya Israels ingång i det himmelska Kanaan. Inte vid något av tillfällena har Guds löften slagit fel. Det är otron, världsligheten, ohelgande och striderna mellan dem, som bekänner sig vara Guds folk, som har hållit oss kvar i denna syndiga, sorgliga världen under så många år. {1SM 67-69} rätt

nästa kapitel