Att driva ett Hälsohem

(163)Ett ädelt Verk
Ledandet av våra hälsohem inbegriper mycket. De, som är knutna till dem, har ett ädelt verk att utföra, och korrekta principer skall nogsamt upprätthållas. Medarbetarna skall sträva efter grundandet och stöttandet av Guds verk enligt Hans riktlinjer, samt efter spridandet av principerna för sann måttfullhet i mat, dryck och klädsel. Att förläna kunskap av detta slag och vetande om Guds frälsande nåd och förbarmande, är det mest ärofyllda, ädla verk, vari sjundedags-adventister kan delta. Härigenom hedrar de Gud, och främjar sina egna intressen i detta liv och för det framtida, eviga livet. Deras goda föredöme bidrar till frälsandet av själar, för vilka Kristus offrade livet. rätt

(163)En hög Standard
På våra hälsohem måste vi försöka, att åstadkomma en hög standard. Banéret för sanning, godhet och duglighet måste ständigt lyftas. De underbara frukterna från evangeliets träd skall framgå av fullständig hängivenhet, av helgade liv. Varje äkta medarbetare åt Mästaren skall vara som en stad byggd på en höjd, som ej går att dölja. Läkarna och föreståndarna vid våra medicinska inrättningar måste vara på sin vakt; annars kommer de förvisso att förneka principerna för sanning och rättfärdighet, vilka upphöjer himmelens Herre. Gud måste bo i deras hjärtan, eljest kommer de att föregå med ett exempel för andra, som kommer att vara till deras skada. rätt

(163)De kommer att känna sig frestade till, att tillgodose ohelgade personers smak och vanor, genom att införa nyheter, och då drar Gud undan Sin välsignelse från verket. Kom alltid ihåg, att i Guds ögon är ett ödmjukt och beskedligt hjärta av sant värde, ty det pryder en sansad och stillsam ande, som Han sätter högt pris på. Gud kan välsigna de ödmjuka och beskedliga. Han kan använda dem som ärade redskap, för att välsigna andra; ty de ärar Honom, som all storhet och makt tillhör. rätt

(164)Takt och påhittighet kommer att krävas. Det är nödvändigt, att ständigt vara på alerten, för att bemöta fördom och besegra vanskligheter. Med mindre denna inställning får råda, kommer svärdet att blixtra på våra institutioner, frid kommer ej att råda. Medarbetarna kommer ständigt i beröring med andra, som också bör på tunga bördor; och alla behöver gudomlig upplysning. De behöver uppvisa Kristi osjälviska, kärleksfulla anda. De kommer att utsättas för prövning. Deras tro och kärlek, tålamod och konsekventa uppträdande kommer att sättas på prov; men Gud är deras Hjälp. – Manuskript 162, 1897. rätt

(164)En Föreståndares nödvändiga Kvalifikationer
Våra hälsoinrättningar är bara av värde enligt Herrens åsikt, när Han får leda deras skötsel. I fall Hans planer och uträkningar betraktas som underlägsna människors, betraktar Han dessa institutioner av inget högre värde, än dem upprättade och styrda av världsliga personer. Gud kan inte ge Sitt godkännande till någon institution, med mindre den lär ut de levande principerna hos Hans lag och noga följer dessa påbud med sina gärningar. Mot de institutioner, som inte sköts enligt Hans lag, uttalar Han denna dom: ”Underkända; vägda i helgedomens vågskål och funnen för lätta.” rätt

(164)Den, som förestår en del av Guds verk, skall vara intelligent, kunna leda en stor institution framgångsrikt, vara saktmodig, äga Kristi förbarmande och i allt kunna tygla sig själv. Endast den, vars hjärta har förvandlats genom Kristi nåd, fungerar som en ledare skall. rätt

(164)De, som verkar som föreståndare och ansvarshavande vid våra hälsohem, skall inte ha världens handlingsprogram som ledstjärna; ty Guds tecken, såsom framgår av Andra Moseboken 31:12-17, skall lysa i all sin heltäckande innebörd och betydelse. Sabbatens rätta iakttagande av alla, som är kopplade till våra hälsohem, utövar ett omätligt inflytande för det goda. Varje medicinsk institution, som är inrättad av sjundedags-adventister, skall tydligt bära Guds sigill inför världen, utan att dölja fakta på något sätt. Vi skall vara talrör åt budskapet från den tredje ängeln, som flyger mitt på himlen med det eviga evangeliet att förkunna för världen. Vi skall hålla upp banéret, på vilket står ristat: ”Guds bud och Jesu tro”. [Se Sabbatens Hållande, Sektion 11.] rätt

(165)Användningen av Medel
Männen i ansvarsställning bör betrakta medlen de hanterar som Guds intäkter, och hantera dem ekonomiskt. När kassakistan är välfylld, skall de inte ta därur, för att investera i byggnad efter byggnad på platser, där det redan har rests minnesmärken över Gud. Hundratals andra orter är i behov av dessa pengar, för att även de skall kunna inrätta något, som står för sanningen. Alla delar av Herrens vingård skall bearbetas. rätt

(165)Rätten, att använda och fördela Herrens pengar, har ej överlåtits åt en persons omdöme. Redogörelse måste lämnas för varje utlagd krona. Guds medel skall användas vid rätt tillfällen och på rätt platser, för att vara till välsignelse, liksom en åskådliggörande undervisning om, hur Han verkar, i enlighet med principer för rättmätiga krav, rättvisa och rättfärdighet. rätt

(165)Ni är alla Bröder
Ingen skall påta sig rollen som härskare, som herre över sina medmänniskor, för att förverkliga sina naturliga impulser. Ingen enskilds röst och inflytande får någonsin bli den förhärskande makten. De, som förtrycker sina kollegor på våra institutioner, och som vägrar bättring i sättet, varpå de behandlar underlydande biträden, bör avskedas. Som ansvarshavande, skall de i stället utöva ett ädelt, förfinande inflytande för det rätta. Deras tilldelade makt gör det desto viktigare, att de utgör exempel på verklig kristendom. rätt

(165)Jag har ombetts av Herren att säga, att en persons ställning aldrig skänker vederbörande nåd, eller gör honom rättfärdig. ”Att frukta Herren är början till vishet”. {Ordspråksboken 9:10.} Somliga, som har anförtrotts ansvarsställningar, hyser tanken, att ens ställning är avsedd för jagets förhärligande. Ingen föreståndare skall inbilla sig, att allas tänkande måste vara likadant som hans, att allas viljor måste underordnas hans, och att alla tillvägagångssätt måste ge vika för hans. Större skada går ej att åsamka en institution, än att låta en sådan man stanna kvar på sin post, efter ordentlig prövning och undersökning. Det är en synd mot Gud, att låta otrogna förvaltare stanna kvar i ansvarsställningar; ty Herrens folk riskerar, att ledas vilse genom deras otrohet. – Manuskript 154, 1902. rätt

(166)Råd skall tacksamt tas emot
Ingen vid en institution, inte ens överuppsyningsmannen, skall nära tanken, att han kan fritt följa det egna omdömet i allt. Måtte ingen mena sig veta så mycket, att han inte har mera att lära. Med mindre vi ständigt undervisas av Kristus, och med mindre vi villigt tar emot råd och vinkar från våra syskon, kommer vårt verk att misslyckas; ty vi kommer att bli självrådiga, och med sådana individer kan inte Gud samarbeta.... rätt

(166)Rask till, att förnimma
Den person, som innehar befattningen som överuppsyningsman, måste vara modig och ärlig, redo, att ställa sig upp orädd till försvar för det, som han vet är riktigt. Han måste vara en, som snabbt blir varse saker och ser skillnad, en person, som rättar till felaktigheter med så litet gnissel som möjligt. Bristande urskiljningsförmåga, uraktlåtenhet att resonera från orsak till verkan, medför ofta på våra institutioner ett sakernas tillstånd, som är väldigt frustrerande för Gud. – Brev 30, 1887. rätt

(166)Onödiga Skulder
Till föreståndarna för samtliga våra hälsohem skulle jag vilja säga: Hopa inga stora skulder. Vidta inga onödiga åtgärder. Glöm Er önskan om all tänkbar utrustning. Låt bästa möjliga användning göras av färre hjälpmedel, än att ta på Er större skuld. Allt, som behövs, går att ordna med tids nog, men allt utstyr och tillbehör behöver inte skaffas med en gång. Låt förståndet, den lugna eftertanken och den sanna beräkningen styra handlandet. Om framgång utmärker våra inrättningar skapade för de sjukas vård, beror det på, att föreståndarna har nöjt sig med, att använda de mest grundläggande tingen, i stället för att sätta sig i allt större skuld. rätt

(166)Herren manar oss till, att uträtta ett arbete på många platser. Vi skall driva sanatorier, utan att försänka saken i ett moras av skuld. – Brev 140, 1906. rätt

(166)Inte med yttre Pompa
Våra läkare skulle visa Kristuslik enkelhet i alla delar av sitt arbete. I fall de är iförda himmelens rustning – Kristuslik ödmjukhet och saktmod – kommer de verkligen att skörda framgång. Men att rätta sig efter världen, för att vinna dess favör och erkännande, för med sig svaghet. Inga sådana eftergifter skall förekomma. Vårt hopp och vår styrka beror inte på det yttre. De, som menar sig bäst stå för sanningen med hjälp av extravagans i hus, möblemang, klädsel, utrustning, visar sig inte begripa sanningens förtjänst. De får inget riktigt grepp om Kristi evangelium. Gud blir vanärad, när de inom verket, som skall bidra till ett folks beredande, att klara sig igenom den väntande nödtiden, överger Honom till förmån för världens moden.... rätt

(167)Ni skall inte söka, att vinna den popularitet, som har fört andra långt bort från Kristi enkelhet. Gud skall vara Er Ledare. De, som är kristna, skall stå i Guds starkhet. De skall visa i sina liv den äkthet, som Gud ger Sina lydiga undersåtar. Dessa är trofasta mot Hans budord. De, som tror på sanningen, kommer aldrig att skämmas för Jesu Kristi evangelium. Sanningens grundregler skall genomsyra våra hälsoinstitutioner. Och när sedan de, som har rättat sig efter världens seder och moden, i sitt lidande uppsöker dessa inrättningar, skall de bli varse en enkelhet, som behagar deras sinnen. De kommer att känna den osynliga närvaron av himmelska änglar. – Manuskript 172, 1899. rätt

(167)Enkelt Möblemang
Mindre dyrt möblerade rum, än Du föredrar, är i överensstämmelse med det arbete, som Gud har gett oss att göra under dessa yttersta dagar. Ditt tänkande har ej formats och gestaltats genom en praktisk uppfattning om, vad det innebär, att vandra ödmjukt med Gud. Du ser till det yttre som nyckeln till personlig framgång. Det här är en irrsyn. Du försöker, att åstadkomma ett yttre sken, som inte alls passar det verk, som Gud har gett Dig att göra, och detta yttre sken skulle fordra stora utgifter att vidmakthålla. Vi kan inte gå med på, att möblera hälsohemmets rum enligt denna tidsålders avguderi, även om det skulle föra med sig ökad patienttillströmning. Kristet inflytande är mera värt, än så. rätt

(167)En önskan om ett behagligt, yttre sken är som ett frätande ont, som gnager på de vitala organen. Det yttre är en obarmhärtig tyrann. Du behöver akta Dig för Din böjelse för uppvisning och gästabud. Du misstar Dig, när Du tror, att Ni kommer att säkra Er flera patienter och därigenom ytterligare medel med ett flott yttre. Det onda, som detta vägval för med sig, har Du inte insett ännu, men de kommer att framträda, om Du inte är vaksam.... rätt

(168)Guds Väg är den bästa
Gud ser inte till ett praktfullt yttre, utan till hjärtat. Väl övervägda åtgärder måste göras. Inga extravaganta satsningar får göras. Det är inte för självförhärligande, som vi försöker, att bygga upp ett hälsohem, utan för att vi önskar, att förhärliga Gud och på rätt sätt stå för sanningen, vilken har framställts felaktigt. På den här institutionen är det meningen, att våra religiösa principer skall förstoras och upphöjas. De skall aldrig döljas. rätt

(168)Herrens sätt är alltid det bästa. Vi är trygga, medan vi följer Honom, som säger: ”lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat.” {Matteusevangeliet 11:29.} I fall Kristus, himmelens Majestät, är mild och ödmjuk i hjärtat, i hur mycket högre grad borde inte vi då vara det, som står under domen för vår olydnad! Inflytandet från våra läkare på hälsohemmet bör vara sådant, att det uppmuntrar till mildhet och hjärtats ödmjukhet. Människor skall inte upphöjas såsom varande storartade och märkvärdiga. Det är Gud, som skall upphöjas. – Brev 51, 1900. rätt

(168)Prövningarnas Välsignelse
I den kristnes erfarenhet tillåter Herren prövningar av olika slag, för att höja mäns och kvinnors leverne och göra dem till mera helgade tjänare. Utan dessa prövningar skulle det förekomma ett ständigt avfall från likheten med Kristus, och dessa personer skulle omformas av en anda av vetenskaplig, märkvärdig, mänsklig vishetslära. Därmed skulle de ledas till, att slå följe med Satans anhängare. rätt

(168)Genom Guds försyn utsätts varje sunt och storslaget företag för prövningar, för att utröna kvaliteten på och styrkan hos principerna åt dem, som bekläder ansvarsställningar och för att stöpa och bestyrka samt förverkliga den personliga, mänskliga karaktären efter Guds modell. Detta är den högsta formen av utbildning. rätt

(168)Karaktärens perfektion uppnås genom användningen av sinnets förmögenheter, i stunder av yttersta prövningar, genom lydnad för varje krav hos Guds lag. Personer i ansvarsställning skall vara redskap i Guds händer, för att gynna Hans ära; och genom att utföra sina plikter med yttersta trofasthet, kan de uppnå sinnelagets fullkomning. – Manuskript 85, 1906. rätt

(169)Sökes: Män med Urskiljningsförmåga
”Ni har”, sade vår Instruktör, ”nått ett vägskäl i verkets historia. Vem skall väljas ut till, att bära ansvar på hälsohemmet vid verksamhetens inledning? Härvidlag får inget misstag begås. Oprövade personer får icke sättas på ansvariga poster. Män och kvinnor, som förstår Herrens vilja, skall väljas – individer, som ser det nödvändiga verket och under bön kan utföra det, så att det förgångnas misstag och fel inte upprepas.” rätt

(169)”Den, som sätts att vara ekonomichef”, sade Han, ”måste dagligen låta sig ledas av Herren. Han innehar en väldigt viktig post och han måste äga de nödvändiga kvalifikationerna för yrket. Han bör inneha värdighet och kunskap, tillsammans med en klar uppfattning om, hur han skall använda sin myndighet. Kristus måste framgå av hans liv. Han måste vara en man, som kan förmedla religiös undervisning och utöva ett andligt inflytande. Han måste veta, hur man bemöter andras tänkande och tyckande, och han måste låta det egna sinnet kontrolleras av Anden. Från hans läppar skall det strömma visdom, i form av uppmuntrande ord till alla, som han har att göra med. Han måste känna till, hur man uppdagar och rättar till misstag. Han måste vara en person, som fungerar väl med kollegorna, en anpassningsbar individ. Han bör kunna uttala sig om de olika punkterna hos vår tro, när tillfälle yppas. Hans ord och handlingar bör uppenbara rättvisa, dom och kärlek till Gud.” rätt

(169)Han, som undervisade israeliterna från molnstoden och ledde dem genom ödemarken till det Utlovade Landet, är vår Ledare i dag. Vi står under gudomlig ledning, och om vi lyder Guds bud, kommer vi att vila tryggt och stilla och kommer att erhålla utmärkande tecken på Hans gillande. – Brev 325, 1904. rätt

(169)Återhållsamhet i Avgifter
På våra hälsohem måste åtgärder vidtas med tanke på alla samhällsskikt. Herren manar inte vårt folk till, att inrätta institutioner, där alla gäster äter och bor gratis, och där de unika punkterna hos vår tro skall hyssjas ned. Den uppgiften har Herren inte lagt på någon sjundedags-adventist. Att utföra den, vore missbruk av tid och medel. rätt

(170)Utrustning och behandling måste vara av sådan art, att patienter från de högre samhällsskikten låter sig lockas. Rum måste ställas i ordning för användning av dem, som är villiga, att betala för sig. Likväl skall läkarna inte sätta för stort värde på rika patienter, som orkar med höga priser; ej heller skall det förekomma svindlande utlägg med avsikt, att vinna allmänhetens välvilja. Avgifterna för behandling och inkvartering får inte vara så höga, att vi är ovilliga, att hålla oss till den enkla, hälsosamma mat, som är väsentlig för hälsan. Begär ett rimligt pris för erhållen behandling. Detta förhållningssätt kommer sunt resonerande personer att uppskatta. rätt

(170)Att sätta en taxa, som överstiger det skäliga, må överensstämma med världsliga läkares vana, men detta länder inte till Guds ära. Det ingår inte i Hans plan, och vinner ej Hans gillande. I stället kommer det att ha ett ogynnsamt inflytande på världen. Uttagandet av så höga priser kommer att innebära en rekyl, och kommer att föra med sig ett inflytande, som är väsensskilt från det väntade. Vidlyftiga priser skall aldrig tas ut. rätt

(170)Förändring krävs
Jag har getts i uppdrag, att tala till alla, som fungerar som läkare vid våra institutioner. En reform är påtalad, när det gäller ledandet av dessa inrättningar. De skall inte skötas, som världen skulle driva dem. Samtidigt som många inte har råd med avgiften för en behandling, avkrävs andra skyhöga priser för insatser, som snabbt är avklarade. Prislistan hos världsliga läkare skall inte gälla hos oss.... rätt

(170)Herren har utfärdat förmaningar och varningar på den här punkten. Han välsignar inget bedrägeri under något som helst skede vid affärstransaktioner. Den medicinska professionen bär på en tung portfölj innehållande orättvisa och godtyckliga pålagor; men skall vi kopiera deras synd? Vi är reformatorer. Vi förväntas följa en kurs, som står för det finaste hos människan, Kristi rena, upphöjda karaktär. När det stämmer in på oss, kommer vi att hålla oss till det strängt rättfärdiga i såväl det stora som i det lilla. Helgade hjärtan uppenbarar alltid helgade grundregler. – Manuskript 169, 1899. rätt

(171)Till en oerfaren Föreståndare
Du bör alltid försöka, att sätta Dig in i motpartens förhållande, och räkna ut, hur Du skulle känna under liknande omständigheter; gör sedan, som Du skulle vilja, att andra gjorde mot Dig, så att ingen skugga faller över sanningens dyrbara sak. Denna får ej skämmas ut för några kronors eller örens skull. Orsaka aldrig klagomål på sjundedags-adventister för snålhet. Annars hopar Ni bara förakt. Låt oss se till, att alla våra affärstransaktioner står i ett rent, fläckfritt ljus inför världen och våra trossyskon. Undvik gärningar av det slag, som fordrar förklaringar, för att alls framstå i fördelaktig dager. rätt

(171)Låt institutionen te sig för alla som en inrättning vigd åt medmänniskornas lycka och hälsa. Det är bättre, långt bättre, att stå ut med en del vanskligheter och förluster, än att bli krämare och orsaka upprörda känslor, och övertyga folk om, att de har utnyttjats och lurats. Då lämnar de institutionen i vredesmod. Inrättningens grundsatser och moraliska hållning måste styras i alla kontakter, med troende och icke troende, av storsinta, väl avgränsade principer för ädelhet och omtanke, i synnerhet mot de lidande. – Brev 26, 1888. rätt

(171)Hänsyn tagen till en skadad Medarbetare
När en ibland Er gör sig illa i tjänsten, såsom skedde för en tid sedan, behandla honom, som Du skulle vilja bli behandlad under likartade omständigheter. Visa Kristuslikt medlidande. Så gör Gud. Allt annat är ej sann rättvisa eller ädelhet. rätt

(171)Särskild omsorg borde ha visats i bemötandet av den, som hade skadat sig; han var nämligen en icke troende. Ni har all anledning, att tacka Er himmelske Fader för, att hans liv skonades. rätt

(171)I fall den skadade behöver tas till hälsohemmet, bör den utkrävda avgiften för behandlingen vara låg, om någon avgift alls bör tas ut. Och fundera också på, om inte rättvisan kräver, att han får ut sin lön under tiden han är borta från arbetet på grund av olyckan. rätt

(172)Under inga omständigheter skall en medarbetare utnyttjas; ty allting ligger öppet för Honom, som vi har att göra med. Han fordrar, att rättskaffenhet tronar i själen och visas i livet. – Brev 58, 1902. rätt

(172)Var snäll mot de Ringa
Önskan om, att till varje pris få igenom den egna viljan, tvärt emot kollegors omdöme, skall inte ges utrymme vid våra institutioner. ”... ni är alla bröder.” {Matteusevangeliet 23:8.} En anda av kärlek och ömsinthet skall förekomma. På våra hälsohem, ja, vid varje institution, är vänliga ord, en trevlig uppsyn, ett beskyddande uppträdande av stort värde. Det ligger något behagligt över umgänget mellan personer, som är verkligt artiga. Vilken kraft för det goda utgör inte en smula tillmötesgående i affärstransaktioner! Vilket återställande och upplyftande inflytande från sådant bemötande har på personer, som är fattiga och nedstämda, tryckta till marken av sjukdom och armod! Skall vi då undanhålla från dem den balsam, som sådana affärer för med sig? ... rätt

(172)De i ansvarsställning måste bemöta dem, vars omständigheter är allt annat, än behagliga. Slit och brist, utan hopp om en bättre morgondag, gör deras börda väldigt tung. Och när smärta och sjukdom läggs härtill, dignar de under bördan. Då skall givetvis inte Guds förvaltare vara hårda i sitt bemötande av vederbörande. Det vore ack så grymt. Måtte de klä sig med artighet som med en kappa. Måtte de vara vänliga och försonliga i sitt bemötande av de ringaste och fattigaste. Gud ser och lönar sådan hantering. – Brev 30, 1887. rätt

(172)Bevara den helgade Värdigheten
Jag har blivit tillsagd, att våra sanatorier skall befrias och renas från de personer, vars handlingssätt skämmer ut hälsohemmens okränkbara verksamhet. Våra hälsoinrättningar bör bevara en helgad värdighet. Anställ ingen, som saknar begrepp om sann värdighet. Anställ dem, som ger tecken på, att de anstränger sig, för att uppnå perfektionens standard, och vars leverne uppvisar likhet med det gudomliga. rätt

(173)Stor klokskap bör utövas, när män och kvinnor väljs som instruktörer på våra hälsohem. De skall inte bara kunna tala insiktsfullt om vetenskapliga ämnen, utan ha lärt sig, att stå under Guds Andes styre, och att lyda Kristi anvisningar. De bör vara i stånd till, att ge goda råd på ett vänligt och intelligent sätt. Irritation och utskällningar gagnar ingen, men enkla ord, sagda i en anda av vänlighet, åstadkommer varaktiga utfall till det goda. Herren bistår alla, som verkligen vill lära sig av Honom. rätt

(173)Riktiga intryck går ej att göra på de sjuka, när sanatoriefolket är tvära eller råa till sättet, eller när en anda av lättsinne råder, eller de låter sig dompteras av avund. Sådana medarbetare bör inte behållas på våra institutioner, ty fienden står alltid beredd, att reta dylika sinnen och genom deras inflytande driva bort själar från Kristus. Det vore betydligt bättre, att betala högre löner och säkra sig bra, förnuftiga medhjälpare till våra inrättningar, än att godta dem, som det inte går att disciplinera och lära upp. rätt

(173)Inflytandet från en skön Karaktär
Herren använder Sig av en angenäm läggning, en skön karaktär, för att bringa välsignelse till de sjuka. Sanningarna i Guds ord äger en helgande, förvandlande kraft. Om de tas emot i hjärtat och omsätts i praktisk handling, visar de sig vara en väldoft av liv till liv. Måtte de anställda vid våra institutioner vara sådana personer, som låter sanningens ljus stråla från sina dagliga ord och gärningar. Det är bara sådana, som Kristus godkänner som Sina medarbetare. rätt

(173)Jag uttrycker mig så här entydigt, för att alla skall förstå vikten av, att sudda ut ont inflytande från våra hälsohem, vilka har inrättats i syfte, att skänka helande och välsignelse åt lidande mänskliga varelser, som är dåliga till sinne och kropp. – Manuskript 69, 1909. rätt

(173)Erfarna Medarbetare behövs
Det är inte klokast, att knyta till våra hälsohem alltför många, som är oerfarna, som anländer som nybörjare, samtidigt som det föreligger brist på erfarna, effektiva medarbetare. Vi behöver flera husmoderliga kvinnor, liksom män med sunda och starka principer – rejäla karlar, som fruktar Gud och som bär sina bördor med eftertanke. Somliga kanske infinner sig och erbjuder sig, att arbeta till lägre lön, eftersom de trivs på ett sanatorium, eller för att de gärna vill lära sig; men det är inte tillrådigt, att bemanna en inrättning med till större delen oerfarna medhjälpare. rätt

(174)Om de rätta personerna verkar på våra hälsohem, och om alla ödmjukar sina hjärtan inför Gud, ehuru institutionen må kämpa med svåra skulder, kommer Herren att verka på så sätt, att skuldberget krymper, och själar omvänds till sanningen, eftersom de märker, att de anställda följer Herren i fotspåren och håller Hans bud. – Manuskript 57, 1909. rätt

(174)Helt hängiven Herren
Jag är väldigt angelägen om, att alla knutna till våra hälsohem skall vara personer, vars liv är alltigenom helgade åt Gud, fria från alla onda tilltag. Det är vissa, som tycks ha förlorat all insikt om våra inrättningars heliga karaktär och avsikten med deras grundande. Jag har fruktat väldeliga rörande frukterna av denna brist på andlighet och klar urskiljningsförmåga. Det föreligger ett stort behov av trofasthet mot principen. Herren manar unga män, att verka på våra hälsohem, som inte ger efter för frestelse. Våra unga sanatoriearbetares liv skall vara sådant, att det utövar en övertygande och omvändande kraft på dem, som inte har tagit emot budskapet för denna tid. rätt

(174)Våra sanatorier skall fungera på så sätt, att Gud äras och förhärligas. De skall inte bli till en snara. Med mindre de mänskliga redskapen står under den Helige Andes vägledning, kommer fienden att använda dem, för att förverkliga sina planer för Guds saks inbromsning och för deras egna själars ödeläggelse. Många har redan förlorat sin första kärlek till Bibelns väldiga, storslagna sanningar beträffande Kristi andra ankomst. – Manuskript 63, 1908. rätt

(174)Valet av Medarbetare
Stor försiktighet bör visas i valet av unga personer, som skall anställas vid våra sanatorier. De, som saknar kärlek till sanningen i själen, bör inte väljas. Kloka ord behöver talas till de sjuka. Inflytandet från varje medarbetare bör göra ett intryck på sinnen gynnsamt för Kristi Jesu religion. Ljus har getts om, att de unga, som väljs ut till medarbetare på våra hälsohem, skall ge prov på ingående hörsamhet i Kristi skola. – Brev 59, 1905. rätt

(175)Hälsohem och Utbildning
Utbildning skall vara ett av kännetecknen för varje hälsohem inrättat av sjundedags-adventister. Och sanatoriet skall ständigt utveckla och förfina verksamheten. De, som skall bekläda ansvarsställningar, skall tänka på sina ords och handlingars inflytande på medarbetarna. De skall verka för det andliga och fysiska välståndet åt dem, som ansluts till hälsohemmet. Ett betydligt mera omfattande och högstämt arbete skall utföras på den här punkten, än vad som hittills har varit fallet. rätt

(175)De, som innehar ansvarsställningar på ett sanatorium, antingen som föreståndare eller husmor, bör förnimma det väsentliga hos ansvaret vilande på dem, för att lära upp sina skyddslingar i, att uträtta sitt arbete grundligt och raskt. Om de är äkta kristna, kommer de att satsa helhjärtat på, att uppnå bästa utfall för lärjungarnas nuvarande och eviga välgång. De kommer ej att svika sitt heliga ansvar, genom att inlemma i undervisningen egna uppfattningar, som skorrar med undervisningen i Guds ord. rätt

(175)De, som tar hand om detta uppdrag, skall först vinna Kristuslikhet. De skall dagligen lära sig i Kristi skola. Sedan kommer de att äga visdom till, att bemöta människors sinnen. De kommer att veta, hur de stegvis skall ge sann kunskap åt dem, som kommer till institutionen, för att bereda sig på, att bli nyttiga i tjänsten för Gud. rätt

(175)Skall vara Utbildningscentra
Alla våra inrättningar skall vara utbildningscentra. Detta gäller i synnerhet våra hälsohem. Kloka råd måste ges till de unga. Prydlighet och noggrannhet måste fordras av dem. De skall läras snabba rörelser, när de arbetar. Långsamhet bör behandlas som en sjukdom, som måste kureras. rätt

(175)Varje institution bör ha visa uppsyningsmän för den inre och yttre verksamheten, på det, att biträdena går att tränas i, att akta sig för opraktiska, slöa vanor. Husmor bör välja ut ibland sina underlydande dem, som kan hjälpa henne med, att lära medhjälparna, att utföra sitt arbete ordentligt och noggrant. Långsamhet skall aldrig uppmuntras. Var och en bör försöka, att arbeta snabbt och samtidigt ordentligt och nogsamt. rätt

(176)Husmor skall visa moderlig omsorg om flickorna hon ansvarar för. Hon skall visa dem det kloka i, att varje månad lägga undan en del av lönen, genom att lägga något därav i händerna på pålitliga individer. Hon skall uppmuntra dem till prydlighet i klädseln, varvid hon lär dem, att denna alltid skall vara i ordning och passande. Hon skall avråda från fåfänga och överdåd i alla sammanhang. rätt

(176)Stoppa Slöseriet!
Den ekonomiskt ansvarige bör studera, hur mycket han kan spara, i stället för, hur mycket han kan lägga ut. Alla onödiga utgifter bör undvikas. Måtte medhjälparna förstå, att konsumtionen inte får överstiga produktionen. Slöseri på ett hälsohem är en allvarlig sak. Det är så många, som skall hantera de skilda verksamhetsområdena, och det är synnerligen viktigt, att de inser behovet av hushållning. Hushållning är en högst väsentlig vetenskap. Många slösar bort mycket, genom att inte spara in på småsaker. I många hushåll slösas lika mycket bort, som annars skulle föda en liten familj. Allt detta ingår i utbildningen, som skall ges på våra hälsohem. rätt

(176)Pengar är en behövlig skatt; strössla inte med den på sådana, som inte behöver den. Någon behöver ens villigt skänkta gåvor. Alltför ofta tänker inte de, som äger medel, på antalet hungriga, svältande i världen. Kanske de säger: ”Jag kan inte ge alla mat.” Men genom att ta fasta på Kristi lärdomar om hushållning, går det att ge en mat. Kanhända man förmår, att föda många, som hungrar efter bokstavlig mat. Dessutom kan man nära deras själar med livets bröd. ”'Samla ihop de stycken som har blivit över, så att inget blir förstört.'” {Johannesevangeliet 6:12.} De här orden uttalades av Honom, som hade universums samlade resurser till handa; med Sin mirakelverkande kraft tillhandahöll Han mat åt tusenden, men Han drog Sig inte för, att förmedla en läxa om hushållning. rätt

(176)Det gladlynta Tjänandets Anda
Medarbetarna på våra sanatorier skall utbildas till det verk, som de bäst passar för. Men när det uppstår ett nödläge, och hjälp behövs, skall ingen anställd säga: Det här är inte min avdelning. Den medhjälpare, som är av den uppfattningen, att han endast skall utföra det honom tilldelade arbetet, bör omgående avlägsna denna tanke ur sinnet. Han bör aldrig mena, att ett fel är begånget mot honom, när han i ett nödläge ombeds, att arbeta övertid. När extra insatser krävs, bör de anställda gärna assistera, i kristet saktmod, för då kommer de att erhålla en välsignelse. rätt

(177)Det kan tänkas, att somliga blir upproriska, när de ombeds att utföra enkla, vardagliga göromål. Men det är dessa plikter, som de bör känna till, hur de skall utföra. Det är trofasthet i det lilla, som gör oss beredda, att axla större ansvar. De framgångsrikaste slitvargarna är de, som glatt åtar sig arbetet med, att tjäna Gud i små saker. Varje människa skall använda sin livstråd, ja, den skall hon fläta in i väven, för att bidra till mönstrets fullbordande. De, som vill vara till nytta, kommer alltid att finna sysselsättning. De behöver inte ha långtråkigt.... rätt

(177)Ingen skall tillbringa tiden längtande efter, att uträtta det omöjliga, och glömma vanliga, vardagliga plikter i en önskan om, att göra något storartat. Pinne efter pinne, från den lägsta, måste man klättra uppför stegen – det må ske med smärtsam ansträngning. Men ihärdig satsning kröns med framgång, och de uppnådda framstegen är av stort värde för den, som verkligen söker seger.... rätt

(177)Genom sina handlingar visar de anställda på våra institutioner beskaffenheten hos sitt omdöme. De, som inleder sin tjänst på en institution i en anda av ovilja, att hjälpa till, som utför sina tilldelade uppgifter med en känsla av tvång, i surmulen underkastelse, som uppträder, som om de gladeligen skulle undfly slavgörat med de nödvändiga, dagliga rutiner, som någon måste sköta, är av föga hjälp på inrättningen. Mekanisk lydnad kan dölja upprorets pyrande eld, men det bara väntar på, att bryta ut när som helst mot varje hämsko. Sådana personers tjänst saknar frid och ljus samt kärlek. Atmosfären, som omger deras själar, avger ej skön blomdoft. Inflytandet från deras ord och gärningar uppfattas av andra, och skadar även dem, som gör sitt bästa på den post, som de har tilldelats. Självömkan bryter ned karaktären åt dem, som hänger sig däråt, och den utövar ett inflytande, som förstör andras lycka. rätt

(178)Ha Tålamod med de Felande!
Den, på vars lott faller ansvaret för sådana, skall aldrig fräsa eller skälla. Han bör ej ge efter för otålighet, eller mista självbehärskningen. Samtala med dem i enrum, och säg åt dem, att dylika uppträden inte kan tolereras, att de måste ha en ny anda. Säg åt dem, att underblåsa vanan med, att mena sig behöva medlidande, är det dummaste de kan göra. Be med dem; ge dem sedan deras uppgift, såsom Gud ger oss våra uppgifter. Han har gett varje person hans arbete, efter hans förmåga. {Se Matteusevangeliet 25:15.} rätt

(178)Om de här ungdomarna, efter att de har prövats ingående och tålmodigt, inte förändras, tala då klarspråk och förklara för dem, att de inte får stanna kvar vid institutionen. Låt dem ersättas av sådana, som inte belastar inrättningen.... rätt

(178)Träldomsgöra skall inte förekomma. Alla skall tjäna glatt och villigt. Dock möts de ungas utbildare på våra institutioner av en nackdel. Det är många, som har erhållit en bristfällig uppfostran i hemmet. Modern gör ofta sig till sina barns slavinna, och härigenom försummar hon sitt betydelsefullaste uppdrag – upplärandet av barnen till, att hjälpa sig själva, att lägga sig till med dessa vanor: Prydlighet, ordning och grundlighet i livets smärre angelägenheter.... rätt

(178)När barn som dessa uppnår åldern för plikt och ansvar, är de otyglade och odisciplinerade. Kanhända de skulle vilja gå en sköterskeutbildning på ett av våra hälsohem. Så infinner de sig, men deras bristande hemuppfostran gör deras tid på institutionen till en prövning för dem själva och för dem, som ansvarar för deras skolning. rätt

(178)Att besegra Föräldrars Försummelse
Måtte bortskämmandet från hemmet inte fortsätta på institutionen. Dessa stackars unga kommer att stå utan hopp – de har behandlats fel från och med barnaåren genom okloka eftergifter – i fall riktlinjerna från hemmet också får bestämma på inrättningen. Se till, att få ordning på dem med kloka och vänliga åtgärder, och när de tydligt försöker, att bättra sig, att bli sådana de borde vara, tala då uppmuntrande ord till dem. Förklara dock tydligt för dem, att de på institutionen inte kan följa kursen med jagets tillfredsställande från hemmet. Om de är villiga, att börja om från början, om de är villiga, att bemästra varje utmaning, kommer de att bli bättre.... rätt

(179)Föräldrarnas försummelse har gjort deras upplärning mycket svårare, än den annars skulle ha varit. Förbise inga slarvigt utförda uppgifter; men skyll inte dessa på dem och skäll inte. Därmed undanröjs nämligen ej vanskligheten, utan de blir bara förlägna och förlorar modet. Säg till dem på det vänligaste sätt, att det svunnas försummelse måste rådas bot på, eljest får de inte stanna kvar på inrättningen. Behovet av reform måste hållas fram för dem. De måste uppmuntras till, att ändra sina vanor till det bättre. rätt

(179)De, som håller med den, som orsakar allvarligt bryderi genom sin brist på bestämdhet, att han skall råda bot på sin dåliga uppfostran, behöver själva fostras. Visa dem, att det är deras skyldighet, att bispringa dem, som har så mycket att segra över. De med ansvarsbefattning på en institution kan ödelägga unga män och unga kvinnor för livet, genom att i onödan hålla med dem, klema bort dem och lyssna till deras klagomål. De, som gör så, visar sitt eget behov av reformation, innan de är redo, att på ett klokt sätt leda ett hälsohem eller en annan institution, där unga mottar utbildning. rätt

(179)Det här ingår i hälsomissionsarbetet, som skall göras vid våra sanatorier. Och oh, hur noga bör inte ledarna vara, att inte begå några misstag! De i förtroendeställning, som kommer med felaktiga råd, motverkar Herren Jesu arbete. rätt

(179)Ledares Ansvar
Oh, vilket arbete, som väntar dem, som bekläder ansvarsposter vid våra institutioner! Ett stort verk skall göras. Tungt ansvar skall axlas, och detta måste bäras av personer, som äger en levande erfarenhet av det, som hör till Gud och som dagligen söker Honom helhjärtat. Allvarsmättade är plikterna, som vilar på läkarna och föreståndarna vid våra hälsohem. De skall föregå med ett exempel, som anstår deras påstående, att de tror på sanningen.... rätt

(179)Min önskan är, att övertyga våra läkare och föreståndare om det väsentliga i, att teckna en så ren och rättfärdig bild av Gud, att världen skådar Honom i Hans skönhet. Jag önskar, att de så skall fyllas av Anden, som bodde i Honom, att världsliga riktlinjer saknar all kraft till, att distrahera dem från verket med, att för människor framställa de storartade, vidunderliga möjligheterna för varje själ, som tar emot och tror på Kristus. – Manuskript 27, 1902. rätt

(180)Varsam Bestraffning
Låt inte Er disciplin av andra färgas av en gnutta hårdhet. Förelägg inte de unga några stränga förbud. Det är dessa järnhårda regler och kommandon, som stundom får dem att mena, att de måste och skall göra det, som har förbjudits dem. När Ni förmanar eller bannar de unga, gör det då som de, som särskilt månar om dem. Låt dem förstå Er uppriktiga önskan om, att de skall få goda vitsord i himmelens böcker.... rätt

(180)Genom våra ord och handlingar i det här livet avgör vi alla vårt eviga öde; se därför noga till, att inte driva en frestad själ ut på fiendens slagfält. Reta inte de unga till vrede. Väck inte hos dem impulsen, att handla oöverlagt, genom orättvisa anklagelser och strängt bemötande. Det är ofta de, som borde veta, hur de skall hantera de unga, som driver bort dem från Gud med oöverlagda ord och ageranden. Gud antecknar sådan behandling av de unga som en synd mot Sig Själv. Bemöt de frestade på så sätt, att Ni drar dem till Er själva som vänner, vilka inte tänker felbedöma eller såra dem. rätt

(180)Maningarna, som Gud har utfärdat i Sitt ord, är oändligt bättre, än vilka tillrättavisningar Ni kan åstadkomma. Förmå de unga till, att inse det vara för deras eget bästa, att följa den av Herren för dem utstakade vägen. Säg åt dem, att de inte får synda, ty det sårar Återlösarens hjärta. Säg åt dem, att de bör frukta synden, ty syndens lön är döden. Försök, att vänligt och kärleksfullt ingjuta hos dem en uppriktig avsikt om, att uträtta varje plikt för Gud och nästan. Kom ihåg, att dessa ungas framtida erfarenhet kommer att påverkas av den undervisning Ni har gett dem. rätt

(180)När Ni strävar efter, att utbilda de unga i Er omsorg, utbildar Ni Er själva, Ni gör Er redo, att uträtta ett bättre verk för Mästaren. Därvid åvägabrings det i Era karaktärer en förbättring, som gör Er till trygga exempel för de frestade och prövade att följa. Genom att disciplinera andra, disciplinerar och lär Ni upp Er själva.... rätt

(181)Eftersträva, att imitera Kristus
Måtte de, som bekläds med ansvarspositioner, akta sig för, att med sina defekta sinnelag och okristliga temperament motverka Guds plan. Guds förhärligande och mänskors bästa skall vara det, som driver var och en till, att vara ett exempel på, vad människan kan bli tack vare Kristi nåd. Vederbörande skall helt och fullt förlita sig till Hans meriter, som utgav Sig som offergåva, för att stå mellan Gud och människan. Vars och ens strävanden, i vars hjärta nådens verk dagligen utförs, blir till en väldoft från liv till liv för alla, som personen vakar över. Därmed når han framgång i kampen för räddandet av själar, som står vid undergångens brant. Han leder dem till Överherden, som ensam förmår, att till det yttersta frälsa alla, som kommer till Honom. rätt

(181)De personer, som vägleder och undervisar de okunniga och de vilsefarande, är i stort behov av Kristi tålamod och kärlek. Deras tålamod prövas många gånger; deras skyddslingar kan verka vara trögfattade; det är inte lätt, att få dem till, att handla enligt sunda principer. Sanningen måste fås att starkt påverka dem, för att mjuka upp och dämpa deras hjärtans stridslust. Deras tänkta vägledare måste äga förmågan, att leda dem steg för steg, med insikt om, att de skall vädja till syndare, inte piska dem till, att försonas med Gud. rätt

(181)Kristus säger: Mina får hör Min röst, och de följer Mig bort ifrån syndens allfarvägar. Såsom Kristus verkade, skall Ni verka. Försök, i ömsinthet och kärlek, att föra de felande in på den rätta vägen. Härtill krävs stort tålamod och förbarmande, och ständigt uppvisande av Kristi förlåtande kärlek. Frälsarens barmhärtighet måste uppenbaras dagligen. Hans efterlämnade exempel måste följas. Han klädde Sin syndfria natur med vår syndiga natur, för att förstå, hur Han skulle kunna trösta de frestade. rätt

(181)Den, som utför det här verket, måste uppträda helhjärtat; ty det är ett arbete, som kräver allt hos personen. Den, som bara ser det som en födkrok, misslyckas skändligen.... rätt

(181)Alla fel och brister behöver inte påpekas för föreståndaren. När Ni ser en medarbetare fela, uppsök honom, och tala vänligt och ömsint med honom, visande en uppriktig önskan om hans välgång. I nio fall av tio blir Era försök framgångsrika. Ni kommer att frälsa en själ undan döden, och dölja en mängd av synder. – Brev 67, 1902. rätt

(182)I Stället för en Far
Alla våra inrättningar bör vara missionsinrättningar i ordets samtliga bemärkelser. Ingen verksamhet skall tillåtas, att hindra verket med själars räddning. Inom varje institution finns det missionsverksamhet att utföra. Alla, från föreståndaren ned till den enklaste anställde, bör känna ett ansvar för de icke omvända ibland sig. De bör göra allvarligt menade ansträngningar, för att vinna dem för Kristus. Tack vare sådana satsningar kommer många att vinnas åt Frälsaren och tjäna Gud troget och ärligt. Ett konsekvent, gudfruktigt liv, ett helgat uppförande, en orubblig redbarhet, ett gudaktigt exempel – dessa är de medel Gud använder, för att stämpla icke troendes hjärtan och samveten med övertygelse. rätt

(182)Mina bröder, Guds försyn har lett unga män, som inte har tagit emot Kristus som sin Frälsare, att förena sig med Er, i Er verksamhet. Ni har haft åratals erfarenhet av sanningen. Ni har egna barn. Ni borde veta, hur Ni på rätt sätt skall behandla dessa unga män, så att de dras närmare Frälsaren. Och ändå har Ni, efter vad jag har fått veta från Herren, gjort föga, för att vinna dem, för att visa dem kärlek och aktning. Om de blir omvända, kan Herren bruka dessa unga män i Sitt verk. Men vilka av Er, som är så mycket äldre, så mycket erfarnare, har förnummit i hjärtat en börda för deras frälsning? Kristus dog, för att frälsa dem. Har Ni visat dem Kristuslik ömsinthet? Talar Ni till dem, som om de vore värda att frälsas, eller stöter Ni dem ifrån Er? Har Ni visat Er hysa ett kärleksfullt, ömmande intresse för dem, eller har Ni, genom Er inställning mot dem, visat Er betrakta dem som inte värdiga Er uppmärksamhet? rätt

(182)Gud håller föreståndarna för Sina inrättningar ansvariga för, att de behandlar de unga anställda vid dessa inrättningar med artighet, aktning och faderlig vänlighet. De skall bemöta dem, såsom de själva önskar, att bli behandlade av Kristus. Herren har visat mig, att vi först och främst skall vara så vänliga mot de unga, så upptagna av deras angelägenheter, att de känner sig hemma i vår närhet. rätt

(183)Har Ni försökt, att vara osjälviska, varmhjärtade, så att Era ord och gärningar avger väldoft? Kan Era skyddslingar betrakta Er som äkta kristna? Ni är fäder. Tänker Ni fråga Er själva, om Ni skulle vilja, att Era barn behandlades så, som Ni har behandlat vissa av de unga, som Ni har fått på Er lott? Utifrån det ljus jag har fått, vet jag, att med mindre vissa ansvarshavande här blir omvända, kommer de aldrig att se himmelriket. Det smärtar mig att veta, att de i sitt leverne inte visar visdom, tro och kärlek till hotade själar. Det bemötande, som vissa unga har träffat på, har knappt gett dem en enda stråle varm, hjärtlig vänskap. De behöver en erfarenhet, som i allt skiljer sig från den erfarenhet de upplever i sitt umgänge med de personer, som borde känna Gud. rätt

(183)Arbetaren är värd sin Lön
Emellanåt har Ni ingett de anställda tankar på löneförhöjning, och sedan har Ni inte infriat löftet. Är detta att låta ljuset stråla klart i form av goda gärningar? Är en sådan tjänst godtagbar för Mästaren? Är det meningen, att detta slags verksamhet skall fortsätta på Guds institutioner, vilka inrättades med tanke på frälsningen av deras själar, som är knutna till dem? Ni skall gottgöra de löner, som Ni har länge undanhållit. Begrep Ni inte, att då Ni undanhöll dessa löner, att Ni inte handlade så, som Ni själva skulle vilja bli behandlade? Varför rättar bekännande kristna sig efter fiendens småaktighet? Han smickrar Er fåfänga. Han försöker, att förleda Er, att övertyga Er om, att Ni följer rätt kurs i Ert bemötande av andras sinnen. Dock kommer Ni att vara utan ursäkt, genom att låta Er bli bedragna av honom; Gud har nämligen stakat ut en rak väg för Er att följa.... rätt

(183)Kristus kom till denna värld, för att söka upp och rädda de förlorade. Då fariséerna anklagade Honom för, att äta med publikaner och syndare, svarade Han: ”jag har inte kommit för att kalla de [bekännande] rättfärdiga, utan syndare till omvändelse.” {Matteusevangeliet 9:13, Reformations-Bibeln. I Reformations-Bibelns förlaga, Karl XII:s Kyrko-Bibel, används uttrycket ”till bättring”. Övers. anm.} Han kom, för att frälsa, inte för att förstöra. Själar är väldigt dyrbara i Hans ögon; ty genom skapelse och återlösning är de Hans. Inser Ni ej, att Han håller Er ansvariga för frälsningen av dem, som Ni har att skaffa med? Förstår Ni, att Han kommer att kräva från Era händer de själar, som Ni inte har försökt att frälsa? Har Ni sökt, att övertrumfa fienden, som ständigt försöker, att leda de unga till att tro, att icke troendes vägval är riktigare, än vägvalet åt dem, som påstår sig tro på sanningen? rätt

(184)Med mindre föreståndare äger Guds kärlek i hjärtat, bör unga män och unga kvinnor aldrig föras inom räckhåll för deras inflytande.... rätt

(184)Facit i Himmelriket
Håll i minnet, att den store Mästerkonstnären dag för dag målar en bild av Era karaktärer. Era tankar, Era ord, Era handlingar, registreras i Hans uppteckningsbok, liksom dragen hos ett mänskoansikte överförs till målarduken av penselföraren. rätt

(184)Det är meningen, att vi skall vara Kristi ombud på jorden – rena, snälla, rättfärdiga och barmhärtiga, svämma över av medkänsla, visa osjälviskhet i ord och gärning. Girighet och habegär är laster, som Gud avskyr. De har sitt ursprung i själviskhet och synd, och de förstör varje verk, som de uppblandas med. Karaktärens kärvhet och opolerade yta är fläckar, som Skrifterna med bestämdhet säger vanärar Gud. rätt

(184)”Ert levnadssätt” – Ert lynne och Era vanor – ”skall vara fritt från girighet. Var nöjda med det ni har. Ty han har själv sagt: Jag skall inte överge eller lämna dig.” ”När ni nu har överflöd på allting, på tro, tal och kunskap, på hängivenhet och på den kärlek som vi har väckt hos er, så överflöda också i denna kärleksgärning” – den kristna frikostighetens kärleksgärning. ”Och glöm inte att göra gott och dela med er, ty sådana offer har Gud behag till.” {Hebréerbrevet 13:5, Reformations-Bibeln; Andra Korintierbrevet 8:7; Hebréerbrevet 13:16.} rätt

(184)”Rör inte vid något orent!”
Herrens ord till dem, som hör till Hans inrättningar, lyder: ”rena er, ni som bär HERRENS kärl.” {Jesaja 52:11.} Inom alla våra institutioner bör självupphöjelse bereda plats åt osjälvisk kärlek och arbete. Då kommer den gyllene oljan att strömma ur de två olivkvistarna ned i de gyllene rännorna, vilka kommer att tömma oljan i kärlen, som är klara att ta emot den. {Se Sakarja 4:12. Övers. anm.} Då kommer förvisso Kristi arbetares liv att visa de helgade sanningarna hos Hans ord. rätt

(184)Gudsvördnaden, förnimmelsen av Hans godhet, Hans helighet, kommer att cirkulera genom varje institution. En atmosfär av kärlek och frid kommer att genomsyra varje avdelning. Varje uttalat ord, varje utfört arbete, kommer att besitta ett inflytande, som motsvarar himmelens inflytande. Kristus kommer att bo kvar i människorna, och människorna i Kristus. Den oändlige Gudens karaktär kommer att framträda inom allt arbete, i stället för begränsade personers sinnelag. Det gudomliga inflytande, som heliga änglar ingjuter, kommer att göra intryck på personer, som kommer i beröring med de anställda, och från dessa medarbetare kommer det att strömma ut en väldoft, som kommer att nå fram till alla, som andas in den. Det utsökta tyget hos karaktären, som har åstadkommits genom Guds kraft, kommer att lysas upp och förhärligas genom himmelen, och kommer att tydligt ses av världen som ett vittne, vilket pekar ut den levande Gudens tron. rätt

(185)Då kommer verket att skrida framåt med fasthet och dubbel styrka. En ny effektivitet kommer att skänkas åt medarbetarna inom varje område. Människor kommer att bli upplysta om förlossningen från synd, som Messias har gjort möjlig genom Sitt offer. Det sista budskapet med varning och frälsning kommer att förmedlas med mäktig kraft. Jorden kommer att lysas upp av Guds härlighet, och vi kommer att få bevittna vår Herres och Frälsares snara ankomst, i kraft och härlighet. – Brev 58, 1902. rätt

(185)För vidare Studium
Placeringen av Hälsohem: Counsels on Health, sidorna 265-270 (Vittnesbörd för Församlingen, Band 7, sidorna 80-83; 85-89).
Hushållning rörande Byggnader och Utrustning: Counsels on Health, sidorna 274-279 (Vittnesbörd för Församlingen, Band 7, sidorna 90-94).
Operation: Counsels on Health, sidorna 280 (Vittnesbörd för Församlingen, Band 4, sidorna 571-573); Counsels on Health, sidorna 305, 319, 320.
Allmänna Råd rörande Institutioners Verksamhet: Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidorna 549-563.
Ej för Nöjeslystna: Counsels on Health, sidorna 271-276 (Vittnesbörd för Församlingen, Band 7, sidorna 95-97).
Vinst från Affärsverksamhet: Vittnesbörd för Församlingen, Band 3, sidorna 169.
Faran med världslig Vinning: Counsels on Health, sidorna 290, 291.
Hälsohem en Tillflyktsort för Medarbetare: Vittnesbörd för Församlingen, Band 7, sidorna 292-294.
Särskilda Arbetare för andlig Verksamhet på Hälsohem: Counsels on Health, sidorna 312, 313 (Vittnesbörd för Församlingen, Band 8, sidorna 143, 144); Counsels on Health, sidan 29 (Vittnesbörd för Församlingen, Band 7, sidan 75).
Plikter mot de Fattiga: Counsels on Health, sidorna 228-230 (Vittnesbörd för Församlingen, Band 4, sidorna 550-552).
Affärsmäns Redbarhet och Förmåga: Vittnesbörd för Församlingen, Band 7, sidorna 247-249.
Affärsverksamhet och Religion: Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidorna 422-429.
Rättvis Behandling av Medarbetare: Counsels on Health, sidorna 314, 315.
Förströelser på Hälsohem: Counsels on Health, sidorna 240, 244 (Vittnesbörd för Församlingen, Band 4, sidorna 577-579). rätt

nästa kapitel