I den store Läkarens fotspår kapitel 25. Från sida 335. Från sida 318 i den engelska utgåva. | ren sida tillbaka |
(335)Eder återhållsamhet vare kunnig för alla människor. rätt (335)Icke alla de, som säga sig ifra för reform i fråga om dieten, äro verkliga reformvänner. Många personer nöja sig med att endast undvika vissa ohälsosamma födoämnen. De ha ingen klar inblick i hälsans lagar. Deras bord tyngas alltjämt af skadliga läckerheter och äro långt ifrån mönster af kristlig måtta och återhållsamhet. rätt (335)Andra gå till motsatt ytterlighet i sin önskan att gifva ett godt föredöme. För somliga är det omöjligt att erhålla den önskade födan, men i stället för att nyttja sådant, som bäst kunde fylla bristen, nöja de sig med mycket mager kost. Deras föda innehåller ej de beståndsdelar, som fordras för att bilda godt blod. Deras hälsa lider, deras arbetsduglighet förminskas, och genom sitt exempel bli de snarare t.nl skada än gagn för en reform med hänsyn till dieten. rätt (335)Andra tro, att valet och tillagningen af maten är af föga vikt, enär en enkel diet befordrar hälsan. Några inskränka sig till en mycket mager diet utan den omväxling, som kroppen behöfver, och hälsan blir lidande. rätt (335)De, som endast ha en ytlig kännedom om principerna för en hälsoreform, äro ofta de mest gensträfviga, ej blott då det gäller att själfva tillämpa sina åsikter, utan äfven med hänsyn till att meddela dem åt sina närmaste och sina grannar. Deras missriktade reformsträfvan, som yttrar sig i deras egen ohälsa och försök att tvinga sina ideer på andra, gifva många en falsk föreställning om den dietiska reformen och komma dem att helt och hållet förkasta densamma. rätt (336)De, som förstå hälsans lagar och ha fasta grundsatser, undvika dessa båda motsatser: hängifvenhet åt njutningsbegäret och ensidig inskränkning De välja sin föda med tanke på kroppens bästa och ej blott för njutningsbegärets tillfredsställande. De söka att vårda alla sina krafter för att på bästa sätt kunna tjäna Gud och nästan. De låta förnuft och samvete råda öfver begäret och belönas med kroppslig och andlig hälsa. De söka ej påtvinga andra sina åsikter, men deras exempel talar kraftigare än ord till förmån för deras principer. Dessa personer utöfva ett godt och vidsträckt inflytande. rätt (336)Man bör använda sitt sunda förnuft, äfven då det gäller _ietreform. Ämnet bör studeras djupt och grundligt, och ingen bör klandra andra därför, att deras bruk ej i allt öfverensstämma med hans eget. Det är omöjligt att uppställa en oföränderlig lag för alla, och ingen bör tro sig vara en ofelbar domare öfver andra. Alla människor kunna ej använda samma födoämnen. Maträtter, som äro smakliga och hälsosamma för en person, kunna vara osmakliga, ja, skadliga för en annan. Några kunna ej använda mjölk, under det andra må väl däraf. En del personer kunna ej smälta ärter och bönor, under det andra finna dem förträffliga. Grofva grynrätter äro lämplig föda för somliga, medan andra ej kunna förtära dem. rätt (337)Personer, som bo på nyuppodlade eller karga trakter, där frukt och nötter äro sällsynta, böra ej utesluta mjölk och ägg från sin kost. Personer med godt hull och starka animaliska drifter böra undvika stimulerande födoämnen. I familjer, där barnen ha sinnliga böjelser, bör man i synnerhet undvika att använda ägg. Men personer, hvilkas blodberedande organ äro svaga, böra ej helt och hållet afstå från mjölk och ägg, i synnerhet om andra lämpliga födoämnen ej kunna erhållas. Emellertid bör man nogsamt tillse, att man erhåller mjölk och ägg från friska, välfödda och välskötta djur. Äggen böra kokas så, att de bli så lättsmälta som möjligt. rätt (337)Man bör så småningom utsträcka den dietiska reformen. Allt efter som djursjukdomarna tilltaga, blir det allt farligare att använda mjölk och ägg. Man bör söka e;sätta denna föda med annan god och billig mat. Undervisning borde öfverallt gifvas folket om hur maten skall så mycket som möjligt kunna lagas utan mjölk och ägg och likval blifva närande och smaklig. rätt (338)Bruket att endast äta två mål om dagen har vanligen befunnits vara välgörande för hälsan, men under vissa omständigheter kan man behöfva en tredje måltid. Denna bör likväl i så fall vara mycket lätt och bestå af synnerligen lättsmält föda. Skorpor eller torrt bröd, frukt och cerealkaffe (hälsokaffe) äro lämpligaste rätter för aftonmål tiden. rätt (338)Många gå i ständig ängslan för att deras föda skall verka skadligt, hur enkel och sund den än är. Till dessa vill jag säga: Tänk icke, att .den mat du äter skall skada dig' tänk icke alls på den. At i enlighet med dm öfvertygglse och var fullkomligt lugn, sedan du bedit Herren välsigna maten, att den måtte stärka din kropp. rätt (339)Vi böra visserligen afhålla oss från sådana födoämnen, som oroa magen och skada hälsan, men på samma gång ihågkomma, att en alltför tarflig diet medför blodbrist. De svåraste sjukdomar kunna komma däral. Organismen får ej tillräcklig näring, och följden häraf blir dålig matsmältning och allmän svaghet. De, som föra en dylik diet, äro ej alltid tvingade därtill genom fattigdom, utan välja den på grund af okunnighet, likgiltighet eller oriktiga föreställningar om hvad en dietreform innebär. Gud äras icke därigenom, att kroppen vanvårdas eller missbrukas och sålunda blir olämplig i hans tjänst. Att ha omsorg om kroppen genom att förse den med på en gång närande och stärkande föda är en af husmoderns förnämsta plikter. Det är mycket bättre att ha billiga kläder och möbler än att knappa in på maten. Många husmödrar inskränka de dagliga hushållsutgifterna för familjen för att kunna rikligare undfängna sina gäster. Detta är mycket oklokt. Större enkelhet borde råda i fråga om gästernas förplägnad och familjens behof sättas i första rummet. rätt (340)Oförståndigt handhafvande af ekonomien och konstlade seder förhindra ofta utöfvandet af gästfrihet, där detta vore af nöden och kunde lända till välsignelse. Våra dagliga måltider borde vara sådana, att älven en oväntad gäst kunde deltaga däri, utan att husmodern behöfde vidtaga några ytterligare anstalter. rätt (340)Alla böra förstå att välja lämplig föda och att själfva kunna tillaga den. Såväl män som kvinnor böra ha insikt i konsten att laga enkel, hälsosam föda. Deras verksamhet förlägges ofta till platser, där det är svårt att erhålla lämplig föda, och då kan deras kunskap i matlagning vara dem till stor nytta. rätt (340)Var noggrann i afseende på dieten, studera orsak och verkan, öfva dig i själfbehärskning och låt förståndet regera smaken! Öfveransträng ej magen med för mycken mat, men beröfva dig ej heller den närande och smakliga föda, som hälsan kräfver! rätt (340)Några trångbröstade s. k. reformvän ner halva gjort mycken skada med hänsyn till hälsoreform. De, som ifra för en förbättrad diet, böra minnas, att omdömet om deras reform ansluter sig först och främst till den kost de ha på eget bord. De böra tillämpa sina åsikter så, att de ej stöta bort uppriktiga personer i stället för att hos dem väcka intresse för sin sak. En stor mängd människor äro motståndare till hvarje reform, hur förnuftig den än må vara, så snart den vill sätta gränser för njutningsbegäret. De följa sin smak i stället för förnuftet och hälsans lagar. Sådana människor anse alla dem, som bryta med gamla vanor och äro förespråkare för en reform, såsom öfverdrifna, hur konsekventa de än äro. För att aflägsna all grund till kritik böra reformvännerna icke sträfva efter att vara så olika andra som möjligt, utan att skilja sig blott i det, som studér mot deras principer. rätt (341)Då hälsoreformens förespråkare göra sig skyldiga till öfverdrifter, kan man ej förundra sig öfver, att själfva reformen förkastas af dem, som anse dessa personer såsom representanter för densamma. Dessa ytterligheter åstadkomma ofta på kort tid större skada, än som kan godtgöras genom ett lifslångt konsekvent lefnadssätt. rätt (341)Hälsoreformen är grundad på principer, som äro djupa och vådtgae_de, och vi böra ej förhindra dess framgång genom inskränkta åsikter och bruk. Men ingen bör låta motstånd, åtlöje eller önskan att behaga andra komma honom att afvika från de rätta ideerna eller att mindre beakta dem. De, som följa rätta grundsatser böra vara bestämda och målmedvetna i striden för det rätta men bara i all sin vandel ådagalägga sann måttlighet samt ett mildt, ädelmodigt och kristligt sinnelag. rätt |