I den store Läkarens fotspår kapitel 27. Från sida 354.     Från sida 337 i den engelska utgåva.ren sida tillbaka

Rusdryckstrafik och rusdrycksförbud.

(354) "Ve den, som gifver sin nästa att dricka." rätt

(354)Ve den, som uppbygger sitt hus med orättrådighet och sina salar med orätt. . . och som säger: Jag vill bygga mig ett stort hus och rymliga salar, och som låter hugga fönster däruppå och panelar det med ceder och målar det med cinober! Är du väl konung, därför att du täflar om cederträ?.. Men dina ögon och ditt hjärta äro icke riktade på något annat än på egen vinning och på att utgjuta oskyldigt blod och på att utöfva våld och förtryck."! rätt

(354)Krögarens arbete.
Skriften skildrar deras arbete, hvilka tillreda och för sälja berusande drycker. Deras yrke innebär stöld. För de penningar de mottaga, gifva de ingen ersattning; hvarje krona de lägga till sin vinst har tvärtom bragt forbannelse öfver den, som utgifvit den. rätt

(354)Med frikostig hand har Gud utdelat sina välsignelser åt människorna. Hur litet fattigdom och elände skulle det ej finnas i världen, om hans gåfvor förståndigt används! Det är människornas ondska, som förvandlat hans valgärningar till förbannelse. Det är genom lystnad efter penningar och njutning, som den säd och de frukter, hvilka afsetts till vårt uppehälle, förvandlas till fördärfbringande gift. rätt

(355)Hvarje år förtäras en oerhörd mängd berusande drycker. Miljontals kronor utgifvas för att bereda elände, fattigdom, sjukdom, förnedring, vällust, brott och död. För egen vinnings skull räcker krögaren åt sina offer en dryck, som fördärfvar själ och kropp och bringar fattigdom och elände öfver drinkarens familj. Hans utpressningar sluta ej ens med offrets död. Han beröfvar änkan all egendom och gör barnen till tiggare. Han tvekar ej att afhända den utblottade familjen lifvets nödtorft för att därmed taga betalt för familjefaderns spriträkning. De lidande barnens klagan, den utpinade hustruns tårar tjäna endast till att ytterligare uppreta honom. Hvad kommer det honom vid, om dessa lidande svälta? Hvad kommer det honom vid, om de drifvas till förnedring och undergång? Han blir rik genom det lilla de äga, hvilka han bringar till ruin. rätt

(355)Bordeller och andra lastens hålor, brottmålsdomstolar, fängelser, fattighus, dårhus och sjukhus, alla dessa fyllas till stor del genom krögarens arbete. Liksom Uppenbarelse bokens mystiska Babylon drifver han handel med "trälar och människosjälar". Bakom krögaren står den mäktige själafienden, och hvarje medel, som möjligen kan uppletas, användes för att bringa människor under hans välde. I staden och på landsbygden, på järnvägstågen och de stora ångbåtarna, på affärsplatser och i nöjets salar, i apoteken, ja t. o. m. på det heliga nattvardsbordet i kyrkan äro hans snaror utlagda. Intet lämnas ogjordt för att väcka och nära begäret efter rusdrycker. Vid nästan hvarje gathörn finns en krog, som med sitt strålande ljus, sin värme och trefnad inbjuder arbetaren, den rike flanören och den intet ondt anande ynglingen. rätt

(355)Vid måltider såväl i privata familjer som å modärna restauranger serveras åt damer omtyckta drycker under något' välklingande namn, hvilka dock äro verkligt berusande. För sjuka- och svaga rekommenderar man vissa droppar, som till stor del bestå af alkohol. För att väcka alkoholbegäret hos små barn använder man alkohol i konditorivaror, hvilka säljas i butikerna, och genom att gifva barnen sådana, lockar krögaren dem till sig. rätt

(356)Dag efter dag, månad efter månad, år efter år fortsättes detta arbete. Fäder, makar och bröder, nationens stöd, stolthet och framtidshopp komma ständigt till krögarens håla för att återvända eländiga och fördärfvade. rätt

(356)Ännu värre är den förbannelse, som hotar hemmets innersta, i det äfven kvinnorna alltmer hemfalla åt dryckenskapen. I många hem utsättas små oskyldiga och hjälplösa barn hvarje dag för fara genom druckna mödrars vanvård, misshandel och use1het. Söner och döttrar uppväxa under inflytande af detta fruktansvärda onda. Finnes för dem någon annan framtidsutsikt än att sjunka ännu lägre än föräldrarna? rätt

(356)Från de s. k. kristna länderna föres förbannelsen öfver till hednaländerna. Stackars okunniga vi1dar 1äras att använda rusdrycker. Till och med bland hedningarna finnas intelligenta personer, som förstå, att a1koho1en är ett gift, och som utdöma den. Men förgäfves hafva de sökt skydda sitt 1and från dess förhärjningar. Civiliserade nationer formligen påtvinga hedningarna tobak, sprit och opium. Vildarnas otyglade lidelser, upphetsade genom spriten, föra dem ned i förut okändt elände, och det blir ett nästan hopplöst företag att sända missionärer till sådana länder. rätt

(356)Genom beröring med människor, som bort lära dem känna Gud, föras hedningarna in i laster, som ödelägga hela stammar och raser, och följden b1ifver, att världens ociviliserade fo1k hata de civiliserade nationerna. rätt

(356)Kyrkans ansvar.
Alkoholtrafiken är en makt i vädden; den har på sin sida penningens, vanans och begärets förenade styrka. Dess makt gör sig gällande äfven inom kyrkan. Människor, hvilkas förmögenhet direkt eller indirekt förvärfvats genom sprithandeln, äro "goda och trogna, församlingsmedlemmar. Många af dem gifva rikligt till allmänna barmhärtighetsinrättningar samt understödja kyrkliga företag och bidraga till prästernas underhåll. De bidraga till att befästa vördnaden för rikedomen. Församlingar, som upptaga sådana medlemmar, understödja i själfva verket rusdryckshandeln. Alltför ofta har prästen ej mod att framhålla det rätta. Han förklarar icke för sina åhörare, hvad Gud har sagt om krögarens arbete. Att tala öppet skulle vara att såra församlingen, att offra sin popularitet, att förlora sin lön. Men öfver kyrkans dorn står Guds. Han, som åt den första mördaren sade: "Din broders b10ds röst ropar till mig ifrån jorden", skall icke på sitt altare mottaga krögarens gåfvor. Hans vrede är upptänd mot dem, som söka dölja sitt brott bakom gifmildhet. Deras penningar äro bestänkta med blod, förbannelse hvilar öfver dem. rätt

(358) "Hvad skall jag med edra många offer? . .. säger Herren . . .
När I kommen för att visa eder inför mitt ansikte,
hvem begär väl af eder, att I skolen nedtrampa mina gårdar?
Bringen icke vidare fram fåfänglig offergåfva!
Rökverk är för mig en styggelse. . .
Och om I utsträcken edra händer,
vill jag gömmt mina ögon för eder,
och om I än mycket bedjen, vill jag icke höra däruppå.
Edra händer äro fulla af blod." rätt

(358)Drinkaren äger förutsättningar för något bättre. Han är utrustad med anlag, med hvilka han skulle ära Gud och hjälpa sin nästa, men hans medmänniskor hafva lagt en snara för hans själ och begagnat sig af hans förnedring. De ha lefvat i öfverflöd, under det att de stackars plundrade offren lefvat i fattigdom och elände. Men Gud skall ställa den människa till ansvar, som bidrager till att påskynda drinkarens undergång. Den, som härskar i himmelen, har ej förlorat ur sikte dryckenskapens första orsak eller sista verkan. Den, som har omsorg om sparfvarna och kläder gräset på marken, skall ej förbise dem, som hafva blifvit skapade till hans egen afbild och köpta med hans eget blod, eller lämna deras rop obeaktadt. Gud lägger märke till all den ondska, som ständigt skapar elände och brott. rätt

(358)Världen och kyrkan kunna hylla den man, som vunnit sin rikedom genom människosjälens förnedring. De kunna le mot den, genom hvilken människor steg för steg ledas fram på brottets och förnedringens bana. Men Gud märker allt och bedömer allt rättvist. Krögaren kan af världen anses som en god affärsman, men Herren säger: "Ve honom!" Han skall ställas till ansvar för den hopplöshet, det elände, det lidande, som drabbat världen genom spriten; han skall svara för det oändliga lidande, som mödrar och barn fått utstå, hvilka lidit brist på mat, kläder och skydd och som måst begrafva allt hopp och all glädje. Han skall stå till ansvar för de.. själar, som han sändt in i evigheten oförberedda. Och de, som hjälpa krögaren i hans arbete, äro delaktiga i hans skuld. Till dem säger Gud: "Edra händer äro fulla af blod." rätt

(359)Utskänkningsrättigheter.
Monopol på spritförsäljning förordas af många såsom ett medel att begränsa det onda. Men beviljandet af monopol ställer sprithandeln under lagens skydd. Regeringen erkänner därmed dess berättigande, och sålunda tilltager det onda, som den förklarar sig vilja inskränka. Legaliserade brännerier och vinfabriker uppstå rundt omkring i landet, och rusdryckshandlaren bedrifver sitt yrke invid våra egna dörrar. rätt

(359)Ofta förbjudes han att sälja berusande drycker till person, som redan är drucken eller känd som oförbätterlig drinkare. Men arbetet på att förstöra ungdomen pågår oafbrutet, och därpå beror i själfva verket sprithandteringens bestånd. Ungdomen förledes steg för steg, tills förtärandet af sprit blir en vana och en törst väckes, som till hvarje pris måste stillas. Det skulle vara mindre skadligt att lämna sprit åt en oförbätterlig drinkare, hvilkens undergång i de flesta fall redan är gifven, än att tillåta blomman af ungdomen att lockas i fördärfvet. rätt

(359)Genom att sprithandteringen sanktioneras, utsättas de, som sträfva efter förbättring, för ständig frestelse. Man har upprättat anstalter för att hjälpa spritens offer att besegra sitt begär. Detta är ett ädelt verk. Men så länge lagen tillåter försäljning af berusande drycker, så länge kunna alkoholisthemmen ej göra stor nytta. Drinkarna kunna ej alltid vistas där. De måste återvända till sin plats i samhället. Deras begär efter berusande drycker är blott försvagadt, men har ej helt och hållet upphört, och de falla lätt offer för de frestelser, som öfverallt möta dem, rätt

(360) Personer, som äga ilskna djur och som med kännedom om deras natur likväl låta dem hafva sin frihet, göras genom lagen ansvariga för det onda djuren kunna åstadkomma. I de Jagar Gud gaf Israels barn föreskref han, att om ett djur, som var kändt för att vara farligt, orsakade en människas död, skulle ägaren med sitt lif umgälla sin vårdslöshet eller illvilja. Enligt samma grunder borde den regering, som gifver en person rättighet att utöfva krogrörelse, äfven göras ansvarig för följderna af hans verksamhet. Och om det är ett brott värdt dödsstraff att låta ett farligt djur ha sin frihet, hur mycket större brott är det icke att sanktionera spritförsäljningen? rätt

(360)Man lämnar spriträttigheter under förebärande af att de äro en inkomstkälla för staten. Men hur stor blir väl denna inkomst i jämförelse med de oerhörda utgifterna för de brottslingar, dårar och fattighjon, som äro en följd af rusdryckstrafiken? rätt

(360)En man, som är under rusets inflytande, begår ett brott och föres inför domstol. De, som legaliserat sprithandteringen, tvingas nu att skåda frukterna af sitt verk. De ha gifvit rättighet att sälja en dryck, som gör en normal man till en dåre, och nu äro de nödsakade att sända honom till fängelset eller galgen, under det att hans hustru och barn lämnas utblottade och falla samhället till last. rätt

(360)Om man endast tager i betraktande sakens finansiella sida, hvilken dårskap är det icke att tillåta en dylik handel! Men hvad kan uppväga förlusten af en människas förstånd, fördärfvandet af Guds beläte, barnens lidande och förnedring och slutligen den förbannelse, som skall öfvergå på ofödda släkten? rätt

(360)Rusdrycksförbud.
Den person, som hemfallit åt vanan att använda berusande drycker, är i ett förtvifladt läge. Hans hjärna fördärfvas, hans viljekraft försvagas och det är omöjligt för honom att tygla sitt begär. Böner och föreställningar hjälpa intet. Om han en gång fattat sitt beslut att afstå från spriten, drifves han att återigen fatta glaset, så snart han kommit in på en krog. Och så snart han smakat den berusande drycken, blir hans viljekraft totalt förlamad och hvarje tanke på följderna försvinner; han glömmer sin olyckliga hustru och bryr sig ej längre om, att hans barn äro hungriga och nakna. Genom rättigheten att tillverka och försälja starka drycker har lagen skänkt sitt bifall till denna människosjäls fördärf och vägrat att förebygga en verksamhet, som sprider elände öfverallt i världen. rätt

(361)Måste nu detta tillstånd alltjämt fortsätta? Måste människor ständigt utstå en svår kamp för att segra, under det att frestelserna få ligga fritt i deras väg? Måste dryckenskapens förbannelse ständigt hvila öfver den civiliserade världen? Skall den hvarje år fortsätta att som en förtärande eld sköfla tusentals lyckliga hem? När ett fartyg lider skeppsbrott vid kusten, stå ej människorna som likgiltiga åskådare. De våga sitt lif för att söka rädda män och kvinnor från en graf i vattnet. Huru mycket viktigare vore det ej att söka rädda människor undan drinkarens öde! rätt

(361)Det är ej endast drinkaren och hans familj, som skadas genom krogrörelsen, ej heller är en ökad skattebörda det enda onda, som denna bereder samhället. Vi äro alla länkar i mänsklighetens kedja. Det onda, som drabbar en medlem af det stora broderskapet, är fördärfbringande för alla. rätt

(361)Mången, som af kärlek till penningar eller bekvämlighet helst ej velat ha något att göra med de sträfvanden, som gå ut på att begränsa rusdryckshandeln, har alltför sent insett, att denna haft åtskilligt att skaffa äfven med honom. Han har fått se sina egna barn förvillade och förstörda. Laglösheten florerar, äganderätten hotas, lifvet är osäkert, olyckshändelser till lands och sjös mångdubblas. Sjukdomar, som uppkommit i lastens nästen, finna väg till förnäma och ansedda hem. Laster, som uppammats hos brottets och liderlighetens barn, angripa söner och döttrar af förfinade och bildade hem. Och det finns ingen människa, hvars intressen ej hotas af rusdryckerna. Hvar och en bör därför för sin egen välfärd arbeta på att bortskaffa dem. rätt

(362)Af alla de inrättningar, som endast ha att skaffa med timliga intressen, böra de ställen, där lag stiftas och skipas, i första rummet vara fria från dryckenskapens förbannelse. Regering, riksdagsmän, domare, män, som bestämma och handhafva ett lands lagar, som förfoga öfver sina medmänniskors lif, goda rykte och ägodelar, dessa böra vara strängt nyktra. Endast på detta sätt kan deras förstånd vara klart nog att skilja mellan rätt och orätt. Endast på detta sätt kunna de vinna fasthet i grundsatser och vishet till att fälla rättvisa domar. Men hur är det i verkligheten? Hur många af dessa män ha ej fått sina hjärnor omtöcknade och sina rättsbegrepp förvirrade genom starka drycker? Hur många förtryckande lagar stiftas ej, hnr många oskyldiga personer dömas ej till döden till följd af bristande rättvisa hos på starka drycker begifna lagstiftare, vittnen och advokater, ja, t. o. m. domar_! Många finnas, som älska att dricka vin och som äro skickliga att blanda starka drycker, som "kalla det onda godt och det goda ondb', som "rättfärdiga de onda för att få belöning och beröfva den rättfärdige hans belöning". Om sådana säger Gud: rätt

(362) "Ve dem!
Såsom eldens tunga förtär halm
och hö hopsjunker i lågan,
så skall deras rot murkna
och deras blomma förflyga såsom stoft,
emedan de hafva föraktat Herren Sebaots lag
och förkastat Israels Heliges ord. rätt

(362)Guds ära, nationens bestånd, samhällets, hemmets och individens välfärd kräfva, att all möjlig möda göres för att komma människorna att inse, hvilket fördärf dryckenskapen medför. Snart skola vi få se dess verkningar ännu förfärligare än hittills. Hvem vill deltaga i ett kraftigt arbete för att hämma förstörelseverket? Ännu har striden knappast börjat. Må vi bilda en arme för att hindra trafiken med giftiga drycker, som göra människor till dårar! Må den fara, som medföljer sprithandteringen, klargöras för alla, så att en allmän mening bildas för spritens afskaffande! Må man gifva de förslafvade människorna ett tillfälle att komma ur träldomen! Må folkets röst fordra af lagstiftarne, att de göra ett slut på denna nesliga handel! rätt

(362) "Befria de till döden fällda
och rädda dem, som stappla fram till bödelsbänken.
Ty om du säger: Si, vi visste ingenting därom,
skall icke han, som pröfvar hjärtan, märka sådant,
och han, som bevarar ditt lif, veta det?"
Och "hvad vill du säga, när han hemsöker dig?" rätt

nästa kapitel