Dolda Skatter

(103)Detta kapitel bygger på Matteus 13:44.
”Himmelriket är likt en skatt som är gömd i en åker. En man finner den och gömmer den, och i sin glädje går han och säljer allt vad han äger och köper den åkern.” rätt

(103)I gammal tid var det vanligt, att folk dolde sina skatter i jorden. Det var gott om tjuvar och rövare. Och närhelst det inträffade en förändring inom den härskande makten, drabbades de med stora egendomar av hård beskattning. I tillägg riskerade landet ständigt, att invaderas av plundrande härar. Således strävade de välbesuttna efter, att behålla sin rikedom, genom att gömma den, och jorden ansågs som ett säkert gömställe. Men ofta glömde man, var gömstället låg; döden slukade ägaren, fängelse eller landsflykt skulle komma att skilja honom och skatten åt, och medlen han hade gjort så mycket, för att bevara, tillföll den lycklige upphittaren. På Kristi tid var det inte ovanligt, att upptäcka gamla mynt, guld- och silversmycken i den obrukade marken. rätt

(103) En man arrenderar en åker för sådd, och när oxen plöjer i jorden, kommer den nedgrävda rikedomen fram. Hans familj och grannar tycker, att han beter sig som en vanvetting. När de betraktar åkern, ser de inget värde i den försummade jorden. Dock vet mannen, vad han gör; och när han har säkrat sig egendomsrätten till åkern, letar han överallt i den, för att finna den skatt, som han har förvärvat. rätt

(104)Liknelsen åskådliggör värdet på den himmelska skatten, och arbetet med, att säkra sig denna. Han, som fann skatten i marken, var beredd till vilka som helst uppoffringar, liksom till oförtröttligt arbete, för att göra den dolda skatten sin. Således räknar upphittaren av den himmelska skatten, att offret inte är för stort och för dyrbart, för att vinna sanningens skatt. rätt

(104)Liknelsen med åkern innehållande skatten, står för de Heliga Skrifterna. Och evangeliet är skatten. I sig själv är jorden inte lika uppblandad med ådror av guld eller fylld med dyrbarheter, som Guds ord är. rätt

(104)Hur då dold?
Det sägs, att evangeliets rikedomar är dolda. De, som menar sig vara kloka, som är uppblåsta av tom filosofi, förstår icke återlösningsplanens skönhet, kraft och hemlighet. Många har ögon, men de ser inte; de har öron, men de hör inte; de har förstånd, men de uppfattar inte den dolda skatten. rätt

(104)En person kan ha gått över stället med den dolda skatten. Av trötthet kan han ha satt sig, att vila vid foten på ett träd, utan att veta om de dolda rikedomarna vid dess rötter. Så var det med judarna. Sanningen betroddes åt det hebréiska folket som en gyllene rikedom. Den judiska hushållningen bar prägel av Himmelen, och infördes av Kristus Själv. Frälsningens stora sanningar höljdes i bilder och symboler. Likväl kände inte judarna igen Messias, då Han kom, trots att symbolerna pekade ut Honom. Guds ord hade lagts i deras händer; men de traditioner, som hade ärvts från släkte till släkte, och människors uttolkning av Skriften, skymde sanningen för dem, sådan den är i Jesus. Den andliga betydelsen av de Heliga Skrifterna gick förlorad. All kunskaps skattkammare stod öppen för dem, men det visste de ej. rätt

(105)Gud döljer inte Sin sanning för människorna. Genom sitt eget handlande ställer de hinder i vägen för sig själva. Kristus gav det judiska folket övertygande bevis på, att Han var Messias; men Hans lära krävde avgjord ändring av deras liv. De insåg, att om de skulle ta emot Kristus, måste de ge upp de seder och traditioner de värnade om, liksom sin själviska och ogudaktiga livsstil. Det krävde ett offer, för att få den oföränderliga, eviga sanningen. Därför ville de inte kännas vid Guds mest avgörande bevis för, att de skulle satsa all tro på Kristus. De bekände sig till, att tro på de gammaltestamentliga Skrifterna, ändå vägrade de, att godta vittnesbördet däri om Kristi liv och karaktär. De var rädda för, att bli överbevisade och tvungna till, att ge upp sina förutfattade meningar. Evangeliets skatt, Vägen, Sanningen och Livet, var ibland dem, men de avvisade den största gåva, som Himmelen kunde skänka. rätt

(105) ”Ändå var det många, även bland medlemmarna i Stora rådet, som trodde på honom”, läser vi. ”Men för fariseernas skull ville de inte bekänna det, för att de inte skulle bli uteslutna ur synagogan.” – Johannes 12:42. De blev överbevisade; de trodde, att Jesus var Guds Son; men det stämde inte överens med deras äregiriga önskningar, att bekänna sig till Honom. De fick inte den tro, som skulle ha säkrat dem den himmelska skatten. De sökte efter världsliga skatter. rätt

(106)Även i dag söker människor ivrigt efter jordiska rikedomar. Deras sinnen är fyllda av äregiriga tankar. För att uppnå världslig rikedom, ära eller makt, sätter de människors seder, traditioner och krav över Guds krav. För dem är Hans ords rikedomar dolda. rätt

(106) ”En oandlig människa tar inte emot det som tillhör Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det, eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt.” – Första Korintierbrevet 2:14. rätt

( 106) ”Är vårt evangelium dolt, så är det dolt för dem som går förlorade. Ty den här tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet om Kristi härlighet – han som är Guds avbild.” – Andra Korintierbrevet 4:3, 4. rätt

(106)Skattens Värde
Frälsaren var medveten om människornas upptagenhet av vinning och att de härigenom förlorade de eviga realiteterna ur sikte. Han påtog Sig, att rätta till detta onda. Han försökte, att bryta den förblindande förtrollning, som lamslog deras liv. Han höjde rösten och ropade: ”Ty vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men tar skada till sin själ? Eller vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ?” – Matteus 16:26. Han presenterade den ädlare världen för fallna människor, som de hade förlorat ur sikte, för att de skulle skönja den eviga verkligheten. Han tog med dem till oändlighetens tröskel, som var översvämmad av Guds obeskrivliga härlighet, och visade dem skatten där. rätt

(107)Värdet av denna skatt övergår det för guld eller silver. Rikedomarna i jordens gruvor kan inte jämföras med det. rätt

(107) ”Djupet säger: ”Hon är inte i mig”, havet säger: ”Hon finns inte hos mig.” Man kan inte köpa henne för guld, inte väga upp silver för att förvärva henne. Hon kan ej köpas med guld från Ofir eller med dyrbar onyx och safir. Guld och glas kan inte jämföras med henne, hon kan inte bytas ut mot guldkärl, koraller och kristall må inte nämnas. Att äga vishet är mer värt än pärlor.” – Job 28:14-18. rätt

(107)Denna är den skatt, som finns i Skrifterna. Bibeln är Guds stora lärobok, Hans stora undervisare. Grunden till all sann vetenskap innesluts i Bibeln. Alla kunskapsgrenar går att finna, genom att utforska Guds ord. Och framför allt annat innehåller Ordet vetenskapen framför alla vetenskaper, frälsningens vetenskap. Bibeln är en outsinlig källa med Kristi rikedomar. rätt

(107)Den verkligt höga utbildningen fås, genom att studera och lyda Guds ord. Men när Guds ord läggs undan till förmån för böcker, som inte leder till Gud och himmelriket, utgör den erhållna utbildningen en förvanskning av ordet utbildning. rätt

(107)I naturen förekommer det förunderliga sanningar. Jorden, haven och himlen kryllar av sanning. De är våra lärare. Naturen låter höra sin stämma i form av lärdomar med himmelsk visdom och evig sanning. Men den fallna människan vill inte förstå dylikt. Synden har fördunklat hennes klarsyn, och hon mäktar inte, att förklara naturen, utan att sätta den över Gud. De riktiga lärdomarna gör inget intryck på dem, som förkastar Guds ord. För dem är naturens lära så förvanskad, att den vänder tankarna bort från Skaparen. rätt

(107)Många anser mänsklig visdom överträffa den gudomlige Lärarens vishet, och Guds lärdom ses som gammal, inaktuell och ovidkommande. De, som har livats upp av den Helige Ande, ser dock ej så på den. De skådar ovärderlig rikedom, och vill sälja allt, för att köpa marken den ligger i. I stället för böcker med erkänt stora författares gissningar, väljer de Hans ord, som är den störste författare och den främste lärare, som världen någonsin har känt, som gav Sitt liv för oss, för att vi genom Honom kan få evigt liv. rätt

(108)Följden av, att försumma Skatten
Satan bearbetar människors tänkande, får dem till att tro, att man kan vinna fantastisk kunskap utan Gud. Han ledde Adam och Eva till, att betvivla Guds ord genom ett bedrägligt resonemang, och ersatte Ordet med en teori förande till olydnad. Och det hårklyveri han använde sig av i Edens Lustgård, använder han sig av i dag. Lärare, som blandar hedniska tankegångar med den utbildning de levererar, sår tankegods i de ungas sinnen, som åstadkommer tvivel på Gud och överträdelse av Hans lag. De förstår inte, vad de gör. De medger blott en smula av utfallet av sitt verk. rätt

(108)En studerande kan ta sig igenom hela skolvärlden i dag. Han kan bruka alla krafter på, att vinna kunskaper. Men känner han inte till Gud, lyder han inte de lagar, som står över honom och därmed förstör han sig själv. Genom felaktiga levnadsvanor mister han uppfattningen om sitt rätta värde. Han mister självbehärskningen. Han kan inte tänka klart om sådant, som närmast angår honom. Han blir rastlös och behandlar sin tankevärld och kropp oförståndigt. Han förlikar sig med en osund livsstil. Han blir ej lycklig; för när han inte uppammar rena och hälsosamma grundsatser, hamnar hans vanor under ett inflytande, som ödelägger hans frid. Studieåren blir förspillda, ty han har ramponerat sig själv. Han har missbrukat sina fysiska och mentala krafter, och kroppens tempel är fördärvat. Han är förstörd för detta och för det kommande livet. Genom att inhösta jordiska kunskaper, trodde han sig få en skatt, men då han lade undan sin Bibel, offrade han en skatt, som är mera värd, än allting annat. rätt

(109)Att söka efter Skatten
Guds ord skall vara vårt studium. Vi skall uppfostra våra barn enligt de sanningar, som ligger däri. Det är en outtömlig skatt; men människor finner inte denna rikedom, eftersom de inte letar efter den, tills den är i deras ägo. Alltför många låter sig nöja med en förmodan om sanningen. Trots sitt ytliga studium, tror de sig äga det väsentliga. De tar andras utsagor för sanning, är för makliga till, att arbeta flitigt och allvarligt, såsom Ordet uppmanar till – att gräva, som efter en dold skatt. Men människors påfund är inte bara opålitliga, de är också farliga; ty de sätter människor på den plats, som borde vara Guds. De sätter människors utsagor där, varest det borde vara ett ”Så säger Herren”. rätt

(110) Kristus är sanningen. Hans ord är sanning, och de besitter en djupare innebörd, än de tycks ha vid ytligt betraktande. Och alla Kristi utsagor har större värde, än de ödmjuka orden ger sken av. Men ett av den Helige Ande format tänkande ser dessa utsagors värde. Ett sådant sinne upptäcker sanningens kostbara pärlor, fastän de är nedgrävda skatter. rätt

(110)Mänskliga teorier och spekulationer medför aldrig förståelse av Guds ord. De, som tror sig förstå filosofi, menar att deras förklaringar är nödvändiga, för att öppna upp kunskapens rikedomar, och hindra kättare från, att komma in i kyrkan. Men det är dessa förklaringar, som har medfört falska teorier och kätterier. Människor har arbetat förtvivlat på, att förklara sin syn på förmodat komplicerade Skriftställen; men ofta har deras ansträngningar förmörkat det, som de har försökt, att klargöra. rätt

(110)Präster och fariséer ansåg att de, som lärare, uträttade stora saker, genom att foga sina egna utläggningar till Guds ord, men Kristus sade om dem: ”ni inte förstår Skrifterna och inte heller Guds makt”. – Markus 12:24. Han anklagade dem för, att göra sig skyldiga till detta: ”de läror de förkunnar är människobud.” – Markus 7:7. Fastän de undervisade om Guds uttalanden, fastän de förmodades att förstå Hans ord, var de inte ordets görare. Satan hade förblindat deras ögon, så att de inte förstod Ordets sanna betydelse. rätt

(110)Detta gör sig många skyldiga till i vår tid. Många församlingar felar härvidlag. Det är fara för – stor fara – att nutidens förmodat kloka personer kommer att upprepa de judiska ledarnas erfarenhet. De feltolkar de gudomliga utsagorna, och själva blir de förvirrade och omsluts av mörker på grund av, att de har missförstått Guds sanning. rätt

(111)Skrifterna behöver inte läsas i ljuset från traditionernas dimma eller människors spekulationer. Vi kunde lika gärna försöka, att sprida ljus över solen med en ficklampa, som att förklara Skriften med människors tradition eller fantasi. Guds Heliga Ord behöver inte skenet från jordiska facklor, för att dess härligheter skall bli synliga. Ordet är ljus i sig självt – Guds härlighet uppenbarad, och vid sidan därav är allt annat ljus bara dis och dimma. rätt

(111)Dock måste det studeras allvarligt och undersökas ingående. En entydig, klar insikt om sanningen är aldrig lönen för slöhet. Ingen jordisk välsignelse uppnås utan allvarligt, tålmodigt och uthålligt arbete. Om människor önskar sig framgång i förvärvslivet, måste de drivas av stark vilja, och tro, att de kommer att uppnå något. Och vi kan heller inte förvänta oss andlig kunskap utan tungt slit. De, som vill hitta sanningens skatter, måste gräva efter dem, såsom gruvarbetaren gräver efter dolda rikedomar i jorden. Inget halvhjärtat och likgiltigt arbete är till nytta. Det är väsentligt för unga och äldre, att de inte bara läser Guds ord, utan studerar det uppriktigt och allvarligt, ber och söker efter sanningen, som efter dolda skatter. De, som gör detta, kommer att belönas, ty Kristus kommer att underlätta förståelsen. rätt

(111)Vår frälsning beror på kunskap om sanningen, som ingår i Skrifterna. Det är Guds vilja, att vi besitter denna. Leta, o leta, i den dyrbara Bibeln med hungrande hjärta! Undersök Guds ord liksom gruvarbetaren undersöker jorden efter guldådror. Ge aldrig upp sökandet, förrän Du har förvissat Dig om Ditt förhållande till Gud och Hans vilja angående Dig. Kristus tillkännagav: ”Och vad ni än ber om i mitt namn, skall jag göra, för att Fadern skall bli förhärligad i Sonen. Om ni ber om något i mitt namn, skall jag göra det.” – Johannes 14:13, 14. rätt

(112)Fromma och talangfulla personer uppfångar en glimt av evighetens verklighet, men ofta förstår de inte det hela, eftersom det synliga överskuggar den osynliga härligheten. Den, som framgångsrikt söker efter förborgade rikedomar, måste sträva högre, än denna världs ting. Vederbörande måste satsa all sin kärlek och alla sina förmågor på letandet. rätt

(112) Olydnad har stängt till dörren för väldigt mycket kunskap, som kunde ha inhämtats från Skrifterna. Förståelse betyder, att Guds bud hålls. Skriften är inte till för, att tillfredsställa människors fördomar och avund. Endast de, som ödmjukt söker efter kunskapen om sanningen, för att lyda sanningen, kommer att förstå sanningen. rätt

(112)Du må ställa frågan: Vad skall jag göra, för att bli frälst? Du måste lägga Dina förutfattade meningar, Dina nedärvda och uppammade tankar framför utforskandets port. Om Du utforskar Skrifterna, för att försvara Dina egna uppfattningar, kommer Du aldrig att nå fram till sanningen. Leta, för att erfara, vad Herren säger. I fall Du blir överbevisad under letandet, i fall Du upptäcker, att Dina omhuldade åsikter inte är i samklang med sanningen, uttyd då inte sanningen fel, för att den skall passa Din egen tro, utan finn Dig i det givna ljuset. Öppna sinne och hjärta, för att kunna uppfatta det fantastiska i Guds ord. rätt

(112)Tron på Kristus som världens Frälsare kräver ett upplyst förstånds erkännande. Förståndet skall styras av ett hjärta, som ser och sätter värde på den himmelska skatten. Denna tro hänger oskiljaktigt samman med syndaånger och karaktärsförvandling. Man måste ha tro till, att finna och ta till sig evangeliets skatt med allt, som därtill hör. rätt

(112) ”Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.’” – Johannes 3:3. Han kan gissa och fantisera, men utan trons öga kan han icke se skatten. Kristus gav Sitt liv, för att säkra oss denna ovärderliga rikedom; men sker det ingen förnyelse genom tro på Hans blod, finns det inget försoningsmedel för synder, ingen skatt åt någon förtappad själ. rätt

(113})Vi behöver den Helige Andes upplysning, för att kunna se sanningarna i Guds ord. De älskliga tingen i naturen ses ej, förrän solen har skingrat mörkret och översvämmar dem med ljus. Guds ords rikedomar framgår heller inte, förrän de uppenbaras genom de klara strålarna från Rättfärdighetens Sol. rätt

(113)Den Helige Ande, som har sänts ut från himmelen genom den oändliga kärlekens godhet, greppar Guds saker och ting och uppenbarar dem för varje själ, som obetingat tror på Kristus. Genom Hans kraft gör de för själens livsviktiga sanningarna intryck på vårt tänkande, och livets väg görs så tydlig, att ingen skall behöva gå fel. I det, att vi studerar Skrifterna, bör vi be om, att Guds Helige Andes ljus må skina på ordet, så vi kan se och uppskatta dess rikedomar. rätt

(113)Belöning för Letandet
Ingen skall tro, att den inte kan få ytterligare kunskap. Det mänskliga förståndets djup går att mäta; mänskliga författares verk går att få grepp om; men den högsta, djupaste, mest omfattande flygtur i fantasin går inte att jämföra med Guds intellekt. Det gudomliga överstiger oändligt mycket det vi kan fatta. Vi har blott uppfattat glansen från den gudomliga härlighetens kunskap och visdom; vi har, så att säga, bearbetat gruvans öppning, ehuru de rika guldådrorna ligger under ytan, och belönar den, som vill gräva efter dem. Spaden måste sänkas ändå djupare i gruvan, och belöningen blir då en härlig skatt. För den med riktig tro, blir den gudomliga kunskapen till mänsklig kunskap. rätt

(114)Ingen kan söka i Skrifterna i Kristi anda, utan att bli belönad. När personen gärna låter sig undervisas som ett litet barn, när vederbörande helt underordnar sig Gud, finner han eller hon sanningen i Hans ord. Om bara människor vill vara lydiga, kommer de att förstå planen för Guds regering. Den himmelska världen kommer att öppna sin nåds och härlighets kamrar för granskning. På det hela taget, kommer människorna att bli helt nya, ty när de utforskar sanningens gruva, förädlas deras liv. Återlösningens mysterium, Kristi mänskoblivande, Hans försoningsoffer, förblir inte otydliga för oss, såsom de är nu. De inte bara förstås, utan uppskattas betydligt mera. rätt

(114)I Sin bön till Fadern, gav Kristus världen en lärdom, som borde ingraveras i sinne och själ: ”Detta är evigt liv”, sade Han, ”att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.” – Johannes 17:3. Detta är sann utbildning. Den bibringar kraft! Den erfarenhetsmässiga kunskapen om Gud och Jesus Kristus, som Han har sänt, förvandlar människan till Guds avbild. Den ger människan herravälde över sig själv, och bringar den lägre naturens samlade ingivelser och lidelser under den högre naturens kontroll. Den, som det här går att säga om, görs till en Guds son eller dotter och arvinge till himmelriket. Härigenom försätts personen i gemenskap med den Allsmäktiges sinnelag, och öppnar universums stora rikedomar för vederbörande. rätt

(114)Detta är den kunskap man får av, att rannsaka och utforska Guds ord. Och denna skatt kan varje själ finna, som vill ge allt, för att få den. rätt

(114) ”ja, om du ropar efter insikt och höjer din röst för att kalla på klokheten, om du söker efter den som efter silver och letar efter den som efter en skatt, då skall du förstå HERRENS fruktan och finna kunskapen om Gud.” – Ordspråksboken 2:3-5. rätt

nästa kapitel