Andra Konungaboken

(1036)

Kapitel 1

(1036)3. Finns det ingen Gud i Israel? – Gud är Er rådgivare, och vi riskerar ständigt att visa Gud bristande tillit, när vi söker råd och vägledning från personer, som inte håller sig till Gud, och som är så tomma på visdom härvidlag, att de genom sitt omdömes bruk sinkar verket. De erkänner inte Guds oändliga vishet. Vi skall kännas vid Gud under alla våra rådsmöten, och när vi ber Honom om något, skall vi tro, att vi får det. Om Ni förlitar Er på personer, som ej älskar Gud och lyder Hans bud, kommer Ni förvisso att hamna i betydande svårigheter. De, som inte har band till Gud, är knutna till Guds fiende, och fienden verkar genom dem, för att leda oss in på olämpliga spår. Vi ärar inte Gud, när vi avviker från den ende sanne Guden, för att fråga guden i Ekron till råds. Frågan ställs: Är det därför att det inte finns någon Gud i Israel som ni går och frågar Baal-Sebub, guden i Ekron (Manuskript 41, 1894)? rätt

(1036)

Kapitel 2

(1036)De, som inte tillåts att vila i stilla ro, utan ständigt måste vara på resande fot, varvid de slår upp sitt tält den ena kvällen på ett ställe och den andra kvällen på ett annat ställe, kommer ihåg, att Herren leder dem, och att Han härigenom bidrar till deras fulländade sinnelag. I samband med alla förändringar, som vi nödgas vidta, skall vi hålla Gud för vår följeslagare, vår grundval (The Review and Herald, den 2. Maj, 1907). rätt

(1036)1-8. Våra profetskolor – Strax innan Elia togs upp till himmelen, besökte han profetskolorna, och instruerade studenterna angående de viktigaste detaljerna i deras utbildning. De lärdom han bibringat dem vid tidigare besök, upprepade han, för att i de ungas sinnen mejsla in vikten av, att låta enkelheten prägla varje enskildhet hos deras utbildning. Det var endast på detta sätt, som de kunde formas enligt det himmelska mönstret, och gå åstad som Herrens sändebud. Om de sköts på det av Gud önskade sättet, kommer våra skolor i dessa budskapets avslutande dagar att utföra ett verk liknande det, som uträttades på profetskolorna (The Review and Herald, den 24. oktober, 1907). rätt

(1037)9. Länkar man sig till den Helige Ande, skördar man framgång – Framgången för Elias verksamhet berodde inte på några nedärvda egenskaper hos honom, utan på hans underkastelse för den Helige Ande, som hade getts åt honom såsom den kommer att ges åt alla, som utövar levande tro på Gud. I sin avsaknad av perfektion äger människan förmånen, att länka sig till Gud genom Jesus Kristus (Manuskript 148, 1899). rätt

(1037)9, 15. Kraft förenad med ömsint förbarmande – Elisa mottog en dubbel tilldelning av den anda, som hade vilat över Elia. I honom förenades kraften hos Elias anda med Kristi Andes vänlighet, nåd och ömsinta förbarmande (Brev 93, 1902). rätt

(1037)11-15 (Sakarja 4:6). Avvikelse olämpliggör för tjänst – Hädanefter stod Elisa i Elias ställe. Han blev kallad till denna högsta äreställning, eftersom han hade varit trofast rörande ett fåtal angelägenheter. Denna fråga inställde sig i hans sinne: Är jag lämplig för en dylik ställning? Men han lät inte tvivlet slå rot. Den viktigaste kvalifikationen för vilken som helst person i förtroendeställning är, att obetingat lyda Herrens Ord. Elisa kunde gärna ta resonemangsförmågan i bruk, då det gällde varje annan fråga, förutom den, kring vilket det inte borde resoneras. Han förväntades att lyda Herrens Ord alla gånger och på alla platser. Elisa hade satt sin hand till plogen, och han tänkte inte blicka tillbaka. Han uppenbarade sin beslutsamhet och avgjorda förtröstan på Gud. rätt

(1037)Den här lärdomen behöver vi studera nogsamt. Vi får icke på minsta vis avvika från vår trohetsed. Vi bör inte låta några skyldigheter, som Gud lägger på våra axlar, få oss att trotsa Honom. Guds Ord skall vara vår rådgivare. Gud väljer endast ut dem, som visar Honom fullkomlig lydnad i allting. Herrens efterföljare skall bestämt och rakt på sak lyda Hans anvisningar. Varje avvikelse, för att följa människors anvisningar och planer, gör dem opålitliga i Hans ögon. Även om de måste vandra, som Hanok gjorde – ensamma med Gud – måste Hans barn skilja sig från dem, som ej lyder Honom, som visar sig sakna ett levande förhållande till Honom. Herren Gud är lik en härskara; och alla Hans tjänstgörande inser innebörden av Hans ord till Serubbabel: ”Inte genom styrka, inte genom kraft, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot” (The Youth’s Instructor, den 28. april, 1898). rätt

(1037)15. Lärdomar från Elia och Elisa – Historien om Elia och Elisa behöver tecknas med klara penndrag, så att vårt folk förstår betydelsen av det reformarbete, som skall utföras i denna tidsålder. Oh, att vårt folk ägde försäkran om, att deras fötter vilade på den trygga grunden! rätt

(1037)De lärdomar, som går att dra från Elias och Elisas livsverk, betyder mycket för alla, som eftersträvar att få män och kvinnor att luta sig emot den eviga Klippan. Medarbetarna måste ödmjuka sina egna hjärtan, om Guds avsikter skall gå upp för dem; de måste själva anstränga sig i ordets rätta bemärkelse, om de skall förmå andra att gå in igenom den trånga porten. Framläggandet av sanningen måste ske med nåd och med kraft för dem, som är i behov av ljus och upphöjelse (Brev 30, 1912). rätt

(1037)

Kapitel 4

(1037)

Kapitel 6

(1038)

Kapitel 8

(1038)

Kapitel 10

(1038)

Kapitel 15

(1038)

Kapitel 20

(1038)

Kapitel 22

(1038)13. Se EGW:s anmärkning om Andra Krönikeboken 34:21. rätt

(1038)14. Se EGW:s anmärkning om Andra Krönikeboken 34:22. rätt

(1038)

Kapitel 23

(1038)Aptit och lidelse höll snabbt på att vinna herraväldet över folkets förstånd och omdöme, ja, det gick så långt, att de inte förstod, att Guds straff skulle utdelas på grund av deras fördärvade handlande. Josia, den ungdomlige reformatorn, lät i sin gudsfruktan riva de världsliga helgedomarna och vämjeliga avgudarna uppförda för hednisk tillbedjan, samt altarna byggda för offer till hedniska gudar. Likväl syntes det fortfarande på Kristi tid minnesmärken över den israelitiske kungens och hans folks tragiska avfall (The Health Reformer, april, 1878). rätt

(1038)Boken en allierad i bättringsverket – I sin egenskap av kung ankom det på Josia, att inom den judiska nationen förverkliga principerna, som lärdes ut i förbundsboken. Detta eftersträvade han att göra med all noggrannhet. I själva förbundsboken fann han en kunskapsskatt, en mäktig allierad i bättringsverket (The General Conference Bulletin, den 1. april, 1903). rätt

(1039)2 (Andra Krönikeboken 34:30). Josias åsikt om sin förnämligaste ställning – Att läsa ur förbundsboken, som innehöll ett ”Så säger Herren”, betraktade Josia som den högsta ställning han kunde uppnå.... Det finaste arbetet för furstar i Israel – för läkare, för lärare vid våra skolor, liksom för våra predikanter och dem i förtroendeställning vid Herrens inrättningar – är, att ta det ansvar, som åvilar dem, nämligen att spika fast Skrifterna i folkets sinne, att använda sin gudagivna förmåga, att genom sitt inflytande betona sanningen ”Att frukta HERREN är början till vishet”. När Israels ledare utbreder kunskapen om Skrifterna inom rikets gränser, gynnar de andlig hälsa; ty Guds Ord är ett löv från livets träd (Manuskript 14, 1903). rätt

(1039)10. Inga barn behöver offras till Milkom – Religion i hemmet – vad kan den åstadkomma? Jo, den utför just det arbete, som Gud avsett skulle göras i varje familj. Barn uppfostras i Herrens tukt och förmaning. De blir utbildade och uppövade, fast inte för att älska världen, utan för att bli medlemmar av Herrens familj. De blir inte offrade till Milkom. Föräldrar blir villiga undersåtar åt Kristus. Både far och mor helgar sig till uppgiften, att rätt fostra de barn, som de fått. De bestämmer sig entydigt för, att verka i Guds kärlek med största ömsinthet och medlidsamhet, för att frälsa själarna under deras vägledning. De låter sig inte uppslukas av världens seder. De går inte på fester, konserter, danser, de varken anordnar eller bevistar högtider, ty så gör hedningarna (Notebook Leaflets No. 29, s. 2). rätt

(1039)13, 14 (Första Konungaboken 11:4-8). Minnesmärken över avfall – Godhet allena är sann storhet. Var och en efterlämnar ett gott eller ont arv. På Oljebergets södra kulle fanns minnesstenarna efter Salomos avfall. Väldiga avgudar, fult formade trä- och stenbumlingar syntes ovanför lundarna med myrten- och olivträd. Josia, den unge reformatorn, slog i sin religiösa nitiskhet sönder bilderna av Astarte och Kemosh samt Milkom, men de sönderslagna bitarna och massorna av ruiner låg kvar mitt emot Moriaberget, där Guds tempel stod. Då främlingar längre fram i tiden frågade ”Vad innebär de här ruinerna mitt emot Herrens tempel?”, fick de svaret ”Där ligger Salomos Lagöverträdelses Berg, där han uppförde altaren för avgudadyrkan, för att göra sina hedniska hustrur nöjda” (Brev 8b, 1891). rätt

(1039)29, 30 (Andra Konungaboken 22:19, 20; Andra Krönikeboken 34:26-33; 35:20-24). Josias misstag – De, som inte tar emot Guds Ord som försäkran, skall inte vänta sig någon undsättning genom människors vishet; ty utan Guds inverkan är mänsklig visdom som havets vågor, vilka piskas av vinden och häver sig. Kristi ord lyder ”Han skall föra Er in i hela sanningen.” Förkasta inte det spridda ljuset. rätt

(1039)Läs historien om Josia. Han hade utfört ett gott verk. Under hans regentskap slogs avgudadyrkan ned, ja, den tycktes vara utrotad. Templet öppnades på nytt och djuroffren återupptogs. Hans verk hade utförts väl. rätt

(1039)Men till sist dog han i strid. Varför? – Därför att han inte lyssnade till de utfärdade förmaningarna.... [Andra Krönikeboken 34:26-33; 35:20-24 anförs.] rätt

(1039)Eftersom Josia dog i strid, vem tänker då inte anklaga Gud för att ha svikit Sitt ord om, att Josia skulle hamna i graven i frid? Herren befallde inte Josia, att förklara krig mot kungen över Egypten. Då Herren beordrade kungen av Egypten, att nu var tiden inne att tjäna Honom genom krig, och sändebuden sade åt Josia, att inte bekriga Neko, gladdes Josia utan tvivel över, att Herren inte hade tilltalat honom personligen. Att vända hem med hären skulle ha varit förödmjukande, så han fortsatte. Och på grund härav dödades han i strid, en strid han inte skulle ha gett sig in i. Den man, som hade hedrats så mycket av Herren, brydde sig inte om Herrens ord. Herren hade talat till hans fördel, förutsagt en fin framtid för honom; och så blev Josia självsäker, samt struntade i förmaningen. Han trotsade Guds ord, och valde att gå sin egen väg, varför Gud inte kunde skydda honom mot verkningarna av hans handling. rätt

(1039)I vår egen tid väljer människor att följa sina egna önskningar och sin egen vilja. Bör det förvåna oss, att det förekommer så mycken andlig blindhet? (Manuskript 163, 1903). rätt

(1040)

Kapitel 24

(1040)Herrens utvalda folk visade sig vara opålitliga. De lade i dagen sin själviskhet, sitt stämplande, sin vanära. Men ibland Israels barn fanns det kristna fosterlandsvänner, som var principfasta som stål, och Herren betraktade dessa män med stort gillande. De här var personer, som inte skulle komma att fördärvas genom själviskhet, som inte skulle komma att ärra Guds verk, genom att lita till felaktiga tillvägagångssätt och bruk. Nej, de var män, som skulle komma att ära Gud till varje pris. De måste lida med de skyldiga, men genom Guds försyn utgjorde deras fångenskap i Babylon medlet, varigenom de skulle hamna i strålkastarljuset, och deras föredöme med ofläckad rättskaffenhet strålar av himmelens lyster (The Review and Herald, den 2. Maj, 1899). rätt

(1040)17-20 (Andra Konungaboken 25:7; Andra Krönikeboken 36:11-13; Jeremia 27:12-22; 39:4-7). Sedekia vägrade att ta emot Guds beskydd – Sedekia upplystes ingående genom profeten Jeremia om, hur han skulle klara sig undan de olyckor han säkert skulle drabbas av, om han inte ändrade sig och tjänade Herren. Olyckorna kom, därför att han inte lade sig, genom lydnad, under Guds beskydd. Med utstuckna ögon fördes han kedjad till fångenskapen i Babylon. rätt

(1040)Vilken tragisk och hemsk varning är inte detta till dem, som förhärdar sig mot tillrättavisning, och som vägrar att ödmjuka sig i syndaånger, så att Gud kan frälsa dem! (Brev 281, 1905). rätt

(1040)

Kapitel 25