bibelkommentar Band 4 kapitel 8. Från sida 1177ren sida tillbaka

Sakarja

(1177)

Kapitel 2

6-9. En föga uppmärksammad vädjan – [Sakarja 2:6-9 anförs]. Hur tråkigt är det inte att tänka på, att denna rörande vädjan vann så litet gensvar! Hade den enträgna kallelsen till, att fly från Babylon hörsammats, hur annorlunda skulle det inte ha blivit för judarna på Mordokais och Esters prövande tid! rätt

(1177)Herrens avsikter för oss har alltid varit desamma. Han vill utgjuta över människornas barn rikedomarna hos ett evigt arv. Hans rike är ett evigt rike. När de, som väljer att bli lydiga undersåtar åt den Högste, slutligen blir frälsta i härlighetens rike, har Guds syfte för mänskligheten uppfyllts (The Review and Herald, den 26. december, 1907). rätt

(1177)

Kapitel 3

1. Samma verk i dag – Josua beskrivs som vädjande till Ängeln. Är vi upptagna med samma verk? Stiger våra böner upp till Gud i levande tro? Öppnar vi hjärteporten för Jesus, och stänger vi till den hermetiskt för Satan? Vinner vi dagligen mera ljus, och större kraft, så att vi kan stå upprätta i Kristi rättfärdighet? Tömmer vi våra hjärtan på all själviskhet, och renar vi dem, för att ta emot särlaregnet från himmelen? rätt

(1178)Nu är tiden inne för oss, att bekänna och överge våra synder, så att de forslas iväg till domen och utplånas där (The Review and Herald, den 19. november, 1908). rätt

(1178)1-3. Lögnaktig anklagare – De, som ärar Gud och håller Hans bud, utsätts för Satans anklagelser. Fienden verkar med full kraft, för att leda människor till synd. Sedan gör han gällande, att på grund av deras begångna synder skall han ha rätt till, att utöva sin helvetiska grymhet mot dem i deras egenskap av hans egna undersåtar. Angående detta verk har Sakarja skrivit: ”Sedan lät han mig se översteprästen Josua” – en bild på de människor, som håller Guds bud – ”stå inför HERRENS ängel, och Satan stod vid hans högra sida för att anklaga honom.” rätt

(1178)Kristus är vår Överstepräst. Satan står framför Honom natt och dag som brödernas anklagare. Med sin mästerliga förmåga målar han upp varje motbjudande karaktärsdrag som tillräckligt skäl till, att Kristus skulle dra bort Sitt beskydd, varigenom Satan skulle få fritt fram, för att trakassera och döda dem, som han har fått att synda. Dock har Kristus åstadkommit försoning för varje syndare. Uppfattar vi genom tron vår Sakförares ord: ”’HERREN skall straffa dig, Satan. Ja, HERREN skall straffa dig, han som har utvalt Jerusalem. Är då inte denne en brand ryckt ur elden?’” rätt

(1178)”Josua var klädd i orena kläder”. På det här viset framstår syndare inför fienden, som med sin mästerliga, knipsluga förmåga har kommit dem att vandra bort från förbundet med Gud. Fienden iför dem, som han överväldigat med sina frestelser, syndens och skammens klädnad, och sedan förklarar han, att det är orättvist, att Kristus skall vara deras Ljus, deras Försvarare (Manuskript 125, 1901). rätt

(1178)4. Självupptagenhet kommer sig av okunskap – All självupphöjelse och självbeundran är en följd av ovetande om Gud och om Jesus Kristus, som Han har sänt. Hur raskt avlider inte självupptagenheten, när vi betraktar den makalösa tjusningen hos Kristi sinnelag! Heligheten hos Hans karaktär återspeglas av alla, som tjänar Honom i ande och i sanning. rätt

(1178)Om vi behöver rengöra talorganen, om vi inser vår fattigdom, och går till Gud med krossade hjärtan, skall Herren avlägsna varje orenhet. Han skall säga till Sin ängel: ”’Tag av honom de orena kläderna”, och iför honom ”högtidskläder” (The Review and Herald, den 22. december, 1896). rätt

(1178)4, 5. Byte av kläder – Stackars, syndångrande dödliga, hör Jesu ord, och tro på det Ni hör: ”Och ängeln sade [som svar på Satans anklagelse] och sade till dem [änglarna] som stod inför honom [för att fullgöra Hans befallning]: ’Tag av honom de orena kläderna.” Jag skall utplåna hans överträdelser. Jag skall dölja hans synder. Jag skall gottskriva honom Min rättfärdighet. ”’Se, jag har tagit din missgärning från dig, och jag skall klä dig i högtidskläder.’” rätt

(1178)De orena kläderna tas av honom; ty Kristus säger: ”jag har tagit din missgärning från dig.” Överträdelsen blir överförd till den oskyldige, den rene, till Guds helige Son; och människan i fråga, som inte alls förtjänar detta, står inför Herren renad från all orättfärdighet, och iförd Kristi tillräknade rättfärdighet. Oh, vilket klädbyte är inte detta! rätt

(1178)Och Kristus uträttar mer, än detta för dem: [Sakarja 3:5 anförs]. rätt

(1178)Det här är den ära, som Gud tilldelar dem höljda i Kristi rättfärdighets klädnad. Hur kan människor, med uppmuntran som denna, fortsätta i synden? Hur kan de såra Kristi hjärta (Manuskript 125, 1901)? rätt

(1178)4-7. En erfarenhet, som åter inträffar – [Sakarja 3:4-7 anförs]. Den, som var iförd de orena kläderna, är en bild på dem, som har begått överträdelser, men som har så fullständigt ångrat sina synder, att Herren, som förlåter alla ångrade synder, blivit nöjd. Satan söker, att utmåla dem, som verkligen ångrat sina synder, i värsta tänkbara ljus. Och de, som fortsätter med sina fula ovanor, manas av Satan till, att fresta och reta den, som har ångrat sig.... rätt

(1178)Människor, som har syndat av hela hjärtat, och som aldrig har bekänt sina brott, försöker att skandalisera dem, som Satan har försökt, att locka i fördärvet, men som har ångrat sig och ödmjukat sig inför Gud, genom att bekänna sina synder inför den syndaförlåtande Frälsaren, som gett dem tillgivelse. Människor, som inte har ångrat sina synder, och inte har erhållit tillgivelse, frestar och retar de verkligt botfärdiga, de upprepar sina felaktiga handlingar mot sådana, som står främmande för dylikt. De anklagar och fördömer de ångerfulla, som om de själva vore utan skuld. rätt

(1179)Det har visats mig, att den i tredje kapitlet av Sakarja nedtecknade erfarenheten nu upprepas, och att det kommer att fortsätta så länge, som människor – vilka hävdar sig vara fläckfria – vägrar att ödmjuka sina hjärtan och bekänna sina överträdelser (Brev 360, 1906). rätt

(1179)

Kapitel 4

6. Se EGW:s anmärkning om Andra Konungaboken 2:11-15. rätt

(1179)6, 7, 10. Påtagen makt är inte lika med Guds styrka – Det här kapitlet är fullt av uppmuntran för dem, som uträttar Herrens verk i dessa yttersta tider. Serubbabel hade begett sig till Jerusalem, för att bygga Herrens hus. Men han kringrändes av vanskligheter. Hans motståndare ”gjorde judarna modfällda så att de avskräcktes från att bygga vidare”, ”och hindrade dem med våld och makt” {Esra 4:4, 23}. Men Herren ingrep å deras vägnar, varpå huset blev färdigställt. [Sakarja 4:6, 7, 10 anförs.] rätt

(1179)Precis samma svårigheter, som skapades för att hindra återställandet och uppbyggnaden av Guds verk, de väldiga bergen med vanskligheter, som tornade upp sig i vägen för Serubbabel, kommer att drabba alla, som i dag är trogna mot Gud och mot Hans verk. Många mänskliga påhitt används, för att förverkliga planer i enlighet med tankar och vilja hos människor, genom vilka Gud inte verkar. Men det är inte skrävlande ord, eller en rad ceremonier, som visar, att Herren verkar genom Sitt folk. En persons självpåtagna makt avgör inte den här frågan. De, som opponerar sig mot Herrens verk, må till en tid hindra det, men samme Ande, som har väglett Herrens medarbetare hela tiden hittills, kommer att göra det även i dag. ”Inte genom styrka, inte genom kraft, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot.” ... rätt

(1179)Herren vill, att varje själ skall hämta styrka hos Honom. Han vill, att vi skall blicka hän till Honom, och ta emot Hans vägledning (The Review and Herald, den 16. Maj, 1899). rätt

(1179)11-14 (Matteusevangeliet 25:1-13). Olja renar själen – Vi behöver alla studera som aldrig förr liknelsen om de tio jungfrurna. Fem av dem var förståndiga, övriga var oförståndiga. De kloka jungfrurna tog med sig olja i kärlen till sina lampor. Det här är den heliga oljan vi finner omskriven hos Sakarja [Sakarja 4:11-14 anförs]. Denna bild är av största vikt för dem, som säger sig känna till sanningen. Men om vi inte lever ut sanningen, har vi inte fått någon olja, som de två guldrören utgjuter. Oljan rinner ned i kärl redo för oljan. Det är den Helige Ande i hjärtan, som verkar genom kärlek och renar själen.... rätt

(1179)Satan verkar med all sin helvetiska förmåga, för att släcka ljuset, som borde flamma kraftigt i själen och avtecknas i goda gärningar. Guds ord till Sakarja visar, varifrån den heliga, gyllene oljan kommer, och dess strålande ljus, som Herren tänder i själens kamrar, skänker sitt sken genom goda gärningar i världen. Satan kommer att verka, för att släcka ljuset, som Gud har åt varje själ, genom att skugga stigen, på det att han måtte fånga in varje stråle av himmelskt sken. Han vet med sig, att hans tid är knapp. Guds folk måste klänga sig fast vid Honom, eljest hamnar de på avvägar. Om de älskar sina nedärvda och uppammade karaktärsdrag, som skämmer ut Kristus – samtidigt som de bekänner sig vara Hans lärjungar – är de som mannen, som anslöt till evangeliefesten, utan att vara iförd bröllopsdräkten, och som de oförståndiga jungfrurna utan oljan i kärlen till sina lampor. Vi måste hålla oss nära det, som Gud säger är sant, fastän hela världen må resa sig upp emot detta (Manuskript 140, 1901). rätt

(1179)Olja förmedlad genom budskap – [Sakarja 4:1-3, 11-14 anförs]. Genom de heliga väsendena, som omger tronen, upprätthåller Herren ständigt Sitt samband med världens invånare. Den gyllene oljan är en bild på nåden, som Gud fortlöpande tömmer i de troendes lampor. Vore det inte för den heliga oljan, som töms ut från himmelen i form av budskapen från Guds Ande, skulle ondskans krafter helt kontrollera människorna. Gud blir vanärad, när vi inte tar till oss budskapen Han sänder till oss. På så vis vägrar vi, att ta emot den gyllene oljan, som Han gärna skulle hälla i våra själar, för att vi skulle ha ord att förmedla till dem, som sitter i mörker (The Review and Herald, den 3. februari, 1903). rätt

(1180)Ordet tar budbärarnas hjärtan i besittning – [Sakarja 4:11-14 anförs]. Dessa töms i guldskålarna, vilka avbildar hjärtana åt Guds levande budbärare. Dessa har med sig Herrens Ord till människorna i form av varningar och förmaningar. Liksom den gyllene oljan, måste Ordet också komma från de två olivträden, som står hos hela jordens Herre. Härmed avses dopet i den Helige Ande med eld. På så sätt öppnas icke troende individers själar för omvändelse. Själens behov kan bara tillfredsställas genom Guds Helige Andes verkande. Människan förmår icke på egen hand, att uppfylla hjärtats önskemål (Manuskript 109, 1897). rätt

(1180)12 (Jesaja 58:8). För att ständigt kunna ta emot, måste man ständigt dela ut – Förmågan, att ta emot den heliga oljan från de två olivträden, som tömmer sig, beror på, om mottagaren ger ifrån sig den heliga oljan i ord och handling, för att avhjälpa andra själars behov. Arbete, värdefullt, tillfredsställande arbete – att ständigt ta emot och ständigt dela ut! Förmågan, att ta emot bevaras endast genom att ge till nästan (Notebook Leaflets Nr. 12, sid. 3, 4). rätt

(1180)

Kapitel 8

7-13. Andlig återställelse kommer – Arbetet, som profeten Sakarja skriver om, är en bild på den andliga återställelse, som skall åstadkommas för Israel före tidens slut [Sakarja 8:9, 11-13, 7, 8 anförs] (Brev 42, 1912). rätt

(1180)

Kapitel 9

12-17. Ansvar för mörker – Mörkret i hednavärlden berodde på judafolkets försummelse, såsom framgår av nionde kapitlet i Sakarja. rätt

(1180)[Sakarja 9:12-17 anförs.] Hela världen omfattas i villkoren hos den stora förlösningsplanen (Manuskript 65, 1912). rätt

(1180)16 (Jesaja 53:11; Efésierbrevet 1:18). Kristi belöning – [Sakarja 9:16; Efésierbrevet 1:18; Jesaja 53:11 anförs]. Kristus betraktar Sitt folk i deras renhet och fulländning som lönen för Sina lidanden, Sin förödmjukelse och Sin kärlek samt som ett tillägg till Sin härlighet – Kristus det stora navet, varifrån strålar all härlighet (The Review and Herald, den 22. oktober, 1908). rätt

nästa kapitel