På bergssluttningen

(9)ÖVER 1400 år före Jesu födelse i Betlehem hade det israeliska folket samlats i Sikems natursköna dalgång. Där hade deras präster från bergssluttningarna på ömse sidor om dem utropat de välsignelser och förbannelser som skulle följa folket beroende på om de höll sig till Gud och hans lag eller inte (5 Mos 11). Gerissim, det berg välsignelserna kom från, blev så känt under namnet "Välsignelsens berg". Men det var inte på Gerissim som de ord uttalades som kom som en välsignelse för en värld i synd och bedrövelse. Israel kom till korta inför de höga ideal som ställdes upp för det. En annan än Josua måste leda Guds folk till trons sanna vila. Nu är det inte längre Gerissim som kallas saligprisningarnas berg utan ett annat berg vid Gennesarets sjö, där Jesus uttalade sina välsignelser inför lärjungarna och de stora folkmassorna. Låt oss i tankarna förflytta oss tillbaka till det tillfället och föreställa oss att vi sitter där på bergssluttningen tillsammans med Jesu lärjungar. Låt oss leva oss in i hur de tänkte och kände inför allt det de fick höra. När vi förstår vad Jesu ord betydde för dem som då hörde dem, ser vi dem genast i ett nytt ljus och kan få djupare lärdomar för oss själva. rätt

(9)Gamla testamentet hade talat om Messias, världens Frälsare, som skulle komma. Men när Jesus, som verkligen var Guds utsände Messias, började sin verksamhet, tolkades Gamla testamentets profetior om Messias och vad han skulle göra på ett sådant sätt att folket inte alls var berett att ta emot honom. Äkta gudsdyrkan hade gått förlorad i utstuderade traditioner och ceremonier. Världsligt sinnade dignitärer angav hur de heliga skrifterna skulle tydas. Därför såg man inte fram emot att "den som skulle komma" skulle vara en som befriade folket från syndens makt. Utan man hoppades på en stor furste som skulle ge "Lejonet av Juda stam" ledningen över alla folk och nationer. Nog hade Johannes Döparen försökt att få det judiska folket att tänka om. Men det hade inte lyckats trots att han hade talat rakt till människornas hjärtan och uppträtt med samma auktoritet som de gamla profeterna. Förgäves hade han på Jordanstranden pekat på Jesus och förklarat: "Där är Guds lamm som tar bort världens synd" (Joh 1:29). Gud hade då velat att de skulle tänka på Jesajas profetia om den lidande Frälsaren, men de ville inte lyssna på det örat. Hade Israels lärare och ledare bara erkänt Jesus och följt hans linje skulle Jesus gärna använt dem för att utbreda sin förkunnelse. rätt

(10)Det var i Judeen som Jesus först förkunnade evangelium om riket och inbjöd till omvändelse. Det var genom att driva ut dem som skändade templet i Jerusalem som Jesus första gången öppet visade att han var Messias. Den Messias som framför allt skulle rena själens tempel från syndens skuld. Den Messias som skulle bygga upp ett levande och heligt Guds tempel bestående av omvända människor. Men de judiska ledarna ville inte ödmjuka sig och ge sitt erkännande åt den enkle läraren från Nasaret. När Jesus kom tillbaka till Jerusalem igen lyckades de få honom anklagad inför Sanhedrin, det judiska Stora rådet. Det var uteslutande rädslan för folkets upprörda reaktioner som hindrade dem från att redan då försöka ta hans liv. Efter detta lämnade Jesus Judeen för att börja sin verksamhet i Galileen. rätt

(10)Under några månader innan han höll Bergspredikan hade han vandrat omkring och förkunnat att himmelriket var nära. Budskapet hade väckt allas intresse. Den nationalistiska glöden hade flammat upp hos många. Ryktet om den nye läraren hade spritt sig till och med utanför Palestinas gränser och trots de ledandes inställning var den allmänna uppfattningen att Jesus kanske ändå kunde vara Befriaren man sett fram emot. Stora skaror trängdes därför i Jesu fotspår och hans popularitet var mycket stor. rätt

(11)Nu var tiden mogen för lärjungarna i kretsen närmast Jesus att själva mer aktivt engagera sig i hans verksamhet så att inte allt folket lämnades utan omsorg, som får utan herde. Några av dessa lärjungar hade slutit sig till Jesus redan i början av hans verksamhet. Och de flesta av de tolv hade vid det här laget hunnit bli som en stor familj tillsammans med Jesus. Detta till trots delade lärjungarna den allmänna förväntan om upprättandet av Israel som politisk makt. De skriftlärdas undervisning satt djupt rotad i dem. De begrep inte vad Jesu planer egentligen gick ut på. De hade redan blivit förvånade och oroade över att Jesus inte gjorde några ansträngningar att vinna prästerna och de skriftlärda för sin sak. De frågade sig varför han inte vidtog några åtgärder för att etablera sig som den nya kungen. Det var därför en stor förvandling som behövde ske med dessa lärjungar innan de kunde axla det heliga ansvar som skulle bli deras när Jesus for upp till himlen. Hur som helst hade de börjat bra genom att visa ett gott gensvar på Jesu kärlek och vara villiga att följa honom. Även om de hade svårt att förstå och var tröga till att tro insåg Jesus att det skulle gå att utbilda dem för den stora uppgift han planerat för dem. Nu när de hade varit så länge tillsammans med Jesus att de åtminstone till en del fattade och accepterade den andliga inriktningen i Jesu verksamhet, och folket också hade fått oemotsägliga bevis på hans makt, låg vägen öppen för Jesus att framställa de grundläggande principerna för sitt rike, så att alla skulle kunna inse dess verkliga beskaffenhet. rätt

(12)Jesus hade tillbringat hela natten för sig själv på ett berg i närheten av Galileiska sjön i bön för sina utvalda. Vid gryningen kallade han dem till sig. Han gav dem vissa förhållningsregler och lade sina händer på deras huvuden, välsignade dem och avskilde dem i bön för deras uppdrag. Sedan gick han tillsammans med dem till sjöstranden där stora människoskaror börjat samlas redan tidigt på morgonen. Förutom det vanliga uppbådet från närliggande galileiska städer strömmade många till från Judeen och själva Jerusalem. Där fanns folk från Pereen och det halvt hedniska stadsförbundet Dekapolis, ja ända från Idumeen söder om Judeen. Också från andra hållet, från de feniciska kuststäderna Sidon och Tyros vid Medelhavet, kom människor i massor som hört talas om Jesu underverk och hur han botade de sjuka. Den smala sjöstranden kunde snart inte rymma alla som ville höra Jesus, och därför gick han i täten för dem uppåt bergssluttningen. När han nått en plats som var lämplig för den stora församlingen slog han sig ner i gräset, och lärjungarna och hela folkmassan följde hans exempel. rätt

(12)Med en känsla av att man kunde förvänta sig något utöver det vanliga hade lärjungarna trängt ihop sig nära intill Mästaren. Av händelserna på morgonen hade de dragit slutsatsen att Jesus skulle göra något uttalande om det rike, som de hoppades att han snart skulle grundlägga. Också folkmassan var uppfylld av förväntan, och ivriga ansikten vittnade om det djupa intresset. När alla nu satt på de gröna sluttningarna och väntade på att få lyssna till vad den gudomlige läraren hade att säga, var de uppfyllda av tankar på framtida härlighet. Där fanns skriftlärda och fariseer som såg fram emot den dag när de själva skulle få styra över de förhatliga romarna och besitta de rikedomar och den härlighet som tillhörde världens största rike. De fattiga bönderna och fiskarna hoppades att Jesus skulle lova dem att deras usla kojor och knappt tilltagna kost, deras arbetsamma liv och fruktan för nöd, skulle bytas mot boningar i överflöd och dagar i lättja. Som ersättning för de torftiga kläder de hade, som de bar på sig om dagen och använde som filtar om natten, hoppades de att Jesus skulle förse dem med deras förtryckares fina och dyrbara kläder. Alla var fängslade av den stolta förhoppningen att Israel snart skulle framstå som utvalt av Gud inför nationerna och Jerusalem upphöjas som centrum för ett världsrike. rätt

nästa kapitel