9. april - Vatten åt den törstige

(105)»På den sista dagen i högtiden, som ock var den förnämsta, stod Jesus där och ropade och sade: 'Om någon törstar, så komme han till mig och dricke.'» - Joh. 7: 37. rätt

(105)En gång om året, vid lövhyddohögtiden, påmindes Israels folk om den tid då deras förfäder bodde i tält i öknen under deras vandring från Egypten till Kanaans land. Ceremonierna på högtidens sista dag var särskilt högtidliga, men det största intresset tilldrog sig den ceremoni som påminde dem om vattnet som kom ut ur klippan. Då prästerna i ett gyllene kar bar Siloams vatten in i templet och det efter att ha blandats med vin, hälldes över offret på altaret, var det stor glädje bland folket. ... Vid detta tillfälle hördes över skarans larm och jubel en stämma som sade: »Om någon törstar, så komme han till mig och dricke.» Folkets uppmärksamhet fångades. Utåt var allting glädje, men Jesu blick som iakttar skaran med den ömmaste kärlek, ser människan som håller på att försmäkta av törst efter Livets vatten. ... rätt

(105)Den nådefulla inbjudan att »komma till mig och dricka» ljuder ned genom alla tidsåldrar ända till våra dagar. Vi är kanske i en liknande situation som judarna på Kristi tid - vi jublar därför att sanningens källvatten har kommit oss till del men vi har ändå inte tillåtit detta livgivande vatten att släcka vår törst. Vi måste dricka. ... rätt

(105)På samma sätt som Israels folk firade minnet av hur Gud befriade deras förfäder, om hur han så underbart ledde dem på deras vandring från Egypten till det utlovade landet, skulle också Guds folk i dag tacksamt påminna sig de olika vägar Gud lett dem för att ta dem ut ur världen, ut ur villfarelsens mörker in i sanningens underbara ljus. ... Vi borde med tacksamhet betrakta de gamla minnesmärkena och uppfriska våra minnen med att komma ihåg vår kärleksfulle välgörare. … rätt

(105)På vår resa framåt är det vår välsignade förmån att få höra Kristi inbjudan: »Om någon törstar, så komme han till mig och dricke.» rätt

nästa kapitel