13. januari - Vilken överväldigande kärlek

(19)»Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på honom skall icke förgås, utan hava evigt liv.» - Joh. 3:16. rätt

(19)Då Fadern åtagit sig att frälsa människan, ville han inte spara något som behövdes - hur dyrbart detta än var - för att han skulle kunna genomföra sin plan. Han ville ge människorna möjligheter, han ville slösa sina välsignelser över dem, han ville överösa dem med gåvor och ynnestbevis, till dess hela himmelens förrådskammare stod öppen för dem som han nu ville förlossa. Efter att ha samlat alla universums rikedomar och öppnat sin gudomliga naturs alla hjälpkällor, ställde han allt till människans förfogande. Det var allt en gåva från Gud. Vilket hav av kärlek, såsom en gudomlig atmosfär, som omger världen! Vilken kärlek är inte detta - att den evige Guden skulle i sin Son adoptera den mänskliga naturen och föra den in i den högsta himmelen! rätt

(19)Himmelens alla invånare följde med spänd uppmärksamhet den kamp som pågick på jorden - den jord som Satan åberopade som sin tillhörighet. Varje ögonblick stod eviga värden på spel. Hur skulle striden sluta? Änglarna väntade på att Gud skulle tillämpa sin rättvisa makt, att hans vrede skulle väckas mot mörkrets furste och hans anhängare. Men se, det var nåd som tillämpades! Guds Son kunde ha kommit till världen för att fördöma, men han kom i stället i rättfärdighet och frid för att frälsa inte endast Abrahams, Isaks och Jakobs efterkommande, utan hela världen - varje Adams son och dotter som ville tro på Honom som är vägen, sanningen och livet. Vilken manifestation av Guds kärlek! Detta är en kärlek utan motsvarighet. rätt

nästa kapitel