13. maj - Vårt föredöme i självbehärskning

(139)»Han hade ingen synd gjort, och intet svek fanns i hans mun. När han blev smädad, smädade han icke igen, och när han led, hotade han icke, utan överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist.» - 1 Petr. 2:22, 23. rätt

(139)En av de allra förnämsta egenskaper hos en kristen är självbehärskning. Vi borde efterlikna Jesu exempel inom detta område, ty när han blev smädad, smädade han icke igen, utan »överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist». Vår Återlösare mötte förolämpningar och hån med värdig tystnad. Alla ondskefulla glåpord från den hädiska skara som njöt av hans förödmjukelse och av rättegången i domsalen, kunde inte frambringa ett enda ord av förargelse eller en otålig blick från honom. Han var himmelens majestät och i hans rena sinne fanns inget rum för hämnd utan endast för medkänsla och kärlek. rätt

(139)Många tycks inte kunna se klart, ty de kan inte fatta andliga ting och de känner inte heller igen de snaror Satan lägger ut för att få dem på fall. En kristen får inte bli passionernas slav utan skall helt ledas av Guds Ande. Men många blir fiendens byte därför att de, då frestelsen kommer, inte är förankrade i Jesus, utan har låtit olika bekymmer driva dem bort från honom. Vi gör misstag i de dagliga små svårigheter som möter oss och tillåter dessa att irritera och förarga oss. Vi tillskriver dem alltför stor betydelse och låter dem bli till stötestenar för oss själva och andra. Men vi får erfara välsignelser av största vikt om vi med tålamod genomlever vardagens små prövningar, ty det är viktigt för oss vinna seger i smått för att sedan kunna övervinna större svårigheter. ... rätt

(139)O, att vi skulle kunna behärska våra ord och handlingar! ... Vilken skada åstadkommes ofta inte i familjekretsen av otåliga ord, ty en otålig anmärkning bemöts ofta på samma otåliga sätt och i samma anda. Så hämnas någon med ytterligare hårda ord och sådant som försöker rättfärdiggöra jaget, och allt detta är sådant som endast bidrar till att skapa tunga och svåra bördor för oss och ger oftast en sorgens skörd i vårt andliga liv. Hur mycket bättre är det inte att ha vänlighetens olja brinnande på hjärtats härd och kunna bära prövningarna genom att möta dem med Kristus-lik ödmjukhet och med tålamod. rätt

nästa kapitel