Med Kristus i dag kapitel 19. Från sida 25ren sida tillbaka

19. januari - Gud som människa

(25)»Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning.» - Joh. 1:4. rätt

(25)Då vi önskar studera ett djupt och omfattande problem, låt oss då sysselsätta våra tankar med den mest förunderliga händelse som någonsin ägt rum i himmelen och på jorden Guds Sons människoblivande. 37 rätt

(25)Kristus var den ende som kunde representera den gudomliga treenigheten. … Gud själv måste uppenbaras för människorna. För att göra detta iklädde sig vår gudomlige Frälsare mänsklig gestalt. Han antog mänskliga svagheter och förmågor, ty endast så kunde han bli förstådd av människorna. Endast en människa kan få kontakt med människor. Han praktiserade Guds sinnelag i den mänskliga kropp som Gud gett honom. 38 rätt

(25)Om Kristus hade kommit i sin gudomliga gestalt skulle inte människorna uthärdat att se honom. Skillnaden skulle ha varit alltför smärtsam, härligheten alltför överväldigande. Mänskligheten skulle inte ens ha kunnat uthärda strålglansen från en av de rena, strålande änglarna från härligheten - därför kom inte Kristus i en ängels gestalt utan han kom som människa. 39 rätt

(25)Då vi ser på honom, ser vi den osynlige Guden som iklädde sin gudomlighet mänsklig gestalt, för att han som människa skulle kunna sprida en dämpad och mild härlighet så att vår blick skall kunna vila på honom utan att vi tillintetgörs av hans väldiga strålglans. Vi ser Gud genom Kristus, vår Skapare och Förlossare. Vi har förmånen att i tro betrakta Jesus och se honom stå mellan mänskligheten och den eviga tronen. Han är vår förespråkare som frambär våra böner och gåvor såsom vara andliga offer åt Gud. Jesus är den store, syndfrie försonaren och genom hans förtjänster kan Gud och människa ha kontakt med varandra. rätt

(25)Kristus har tagit sina mänskliga egenskaper med sig in i evigheten. Han står inför Gud som människosläktets representant. Den dag vi är iklädda hans rättfärdighets klädnad blir vi ett med honom och han säger då om oss: »Dessa skola vandra med mig i vita kläder, ty de äro värdiga därtill. (Upp. 3:4) Då skall hans frälsta barn se honom i all hans härlighet utan avskärmande slöjor.40 rätt

nästa kapitel