När hemmet är som bäst kapitel 29. Från sida 124ren sida tillbaka

De till åren komna föräldrarna

(124)"Hedra din fader och din moder"
Barnens skyldighet att hedra sina föräldrar gäller hela livet. Om föräldrarna är gamla och svaga bör barnen ge dem den tillgivenhet och uppmärksamhet som de behöver. Osjälviskt och beslutsamt skall barnen hjälpa dem, även om det skulle innebära en självförsakelse. På så sätt kan föräldrarna slippa vara ängsliga och oroliga inför framtiden. rätt

(124)Barnen bör uppfostras att älska och ömt ta hand om far och mor. Det bör de göra, för ingen annan kan göra sådana små kärleksgärningar och bli lika uppskattade som barnen. De bör ta vara på de tillfällen de har att sprida kärlek. rätt

(124)Barn borde tänka på att till åren komna föräldrar ibland bara har några få glädjeämnen och litet bekvämlighet. Vad kan då göra deras hjärtan mer sorgsna än när barnen försummar dem? Vilken synd kan vara större hos barnen än när de gör sina föräldrar ledsna? rätt

(125)Jämna vägen!
Sedan barnen blivit vuxna, tror en del att de gjort sin skyldighet när de sett till att föräldrarna fått en bostad. Bara de vet att föräldrarna har mat och tak över huvudet, visar de dem ingen kärlek eller sympati. När föräldrarna blivit gamla och längtar efter tillgivenhet och förståelse förbiser barnen att ge dem omsorg. Det finns emellertid ingen tid då barnen är fritagna från sitt ansvar att visa vördnad och kärlek för far och mor. Medan föräldrarna lever borde barnen finna största glädje i att ära dem och visa sin respekt för dem, samt att på allt sätt uppmuntra och glädja dem och göra den sista delen av deras vandring så ljus som möjligt. Ingen bättre rekommendation kan ges i denna världen, än den att ett barn har hedrat sina föräldrar; ingenting mera fördelaktigt kan nedtecknas i de himmelska böckerna, än att far och mor har älskats och ärats. rätt

(125)Vissa föräldrar bär ansvar för bristande respekt
När föräldrar inte lär ett barn att visa respekt under barndomen, utan finner sig i att bli tilltalad i vresig ton, och på ett hårt sätt, får det ett skrämmande resultat. När far och mor inte inser betydelsen av att kräva omedelbar och fullständig lydnad av barnen, misslyckas de med att lägga den rätta grunden för karaktären hos de små. De ovanor som på detta sätt utvecklas öppnar vägen för barnen att vanhedra sina föräldrar när de blir gamla, och att förorsaka dem hjärtesorger, då de närmar sig graven, om inte Kristi nåd förändrar och förvandlar barnens karaktär. rätt

(126)Om barnen tycker att de blev strängt behandlade när de var små, hjälper det då att växa till i nåd och kunskap i Jesus Kristus; kommer det att hjälpa dem att återspegla Kristi avbild, när de inom sig har en vedergällningens och hämndens anda mot de gamla och svaga föräldrarna? Utgör inte föräldrarnas hjälplöshet en vädjan om kärlek? Förmår inte de gamla föräldrarnas behov framkalla ädlare känslor ur hjärtat? Och skall inte föräldrarna genom Kristi nåd visas vänlig uppmärksamhet och respekt av dem de fött till världen? Tillåt inte hjärtat att bli hårt som sten mot far och mor! rätt

(126)Visa tålamod!
Särskilt förskräckligt är det att tänka på de barn som vänder sig i hat mot sin mor, som blivit gammal och dålig, och som drabbats av svagheter som följer med "den andra barndomen". Vilken ömhet och vilket tålamod borde inte barnen visa mot en sådan mor! De borde bara tala kärleksfulla ord till henne, sådana ord som inte irriterar och sårar. En sann kristen är aldrig under någon omständigheter försumlig mot sin far och mor, utan följer budet: "Hedra din fader och din moder." rätt

(127)En glad förmån
Känslan av att ha tagit hand om sina föräldrar är något som ger tillfredsställelse under hela livet, och som särskilt kommer att vara till glädje för "barnen", när de själva är i behov av förlåtelse och kärlek. De som har hjärtan fyllda av kärlek ser uppgiften att ta vara på sina föräldrar lom en ovärderlig förmån. De kommer att känna glädje över att de bidrog till att ge tröst och frid at sina älskade föräldrar under deras sista tid. Att handla annorlunda, att inte visa kärlek mot de gamla föräldrarna, skulle leda till samvetskval och ånger, om inte sinnet förhärdats. rätt

nästa kapitel