| När livet är som bäst kapitel 29. Från sida 227 | ren sida tillbaka |
(227)Allt mänskligt umgänge kräver självbehärskning, fördragsamhet och sympati. Vi är alla så olika i fråga om sinnelag, vanor och utbildning att vi betraktar saker och ting helt olika. Vi bedömer olika. Vår syn på vad som är sanning och våra ideer om hur man bör leva sitt liv är inte i alla avseenden lika. Det finns inte två människor med likartade erfarenheter i varje detalj. Den enes prövningar är inte prövningar för den andre. De plikter som den ene finner lätta, finner den andre vara mycket svåra och bekymmersamma. rätt (227)Så svag, så okunnig, så benägen att missförstå och bli missförstådd är den mänskliga naturen att vi bör vara försiktiga i vårt omdöme om andra. Vi vet så litet om vilket inflytande våra handlingar kan ha på andras erfarenhet. Vad vi gör eller säger kan förefalla oss ha liten betydelse, men om våra ögon öppnades, skulle vi få se att dessa har de mest betydelsefulla följder på gott eller ont. rätt (228)Många människor har burit så få bördor i livet, deras hjärtan har smakat så litet av verklig ångest, de har känt så litet bekymmer och nöd för andra, att de inte kan förstå dens arbete som verkligen bär andras bördor. De kan inte inse och uppskatta hans bördor mer än ett barn kan förstå sin betungade fars bekymmer och arbete. Barnet kanske förundrar sig över faderns farhågor och bekymmer. Barnet tycker dem vara onödiga. Men efter några år, när det fått litet mer erfarenhet, när det själv fått bära livets bördor, då kommer det att se tillbaka på sin fars liv med förståelse för det som en gång tedde sig så ofattbart. Den bittra erfarenheten har gett kunskap. rätt (228)Mångas bördor och arbetsbekymmer blir inte förstådda eller värderade, förrän den betungade har drabbats av döden. När andra får lov att ta itu med de uppgifter han har lagt ner och möta de svårigheter som han bekämpat, kan de förstå hur hans tro och mod blev prövade. Hur ofta utplånas då inte de felsteg som man var så snar att kritisera. Erfarenheten lär dem sympati. Det är Gud som tillåter människor att ställas i ansvarsfulla ställningar. När de felar, har han makt att tillrättavisa eller avlägsna dem. Vi bör akta oss för att ta på oss uppgiften att döma, vilken tillhör Gud. rätt (228)Frälsaren bjuder oss: "Dömen icke, på det att I icke mån bliva dömda; ty med den dom varmed I dömen skolen I bliva dömda, och med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder." Matt. 7: 1, 2. Kom ihåg att ditt livsverk inom kort kommer att passera revy inför Gud. Kom ocksåiMg att han har sagt: "Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är, som dömer. . . eftersom du, som dömer den andre, själv handlar på samma sätt." Rom. 2: 1. rätt (228)Livets mening (229)Vi bör inte tillåta våra känslor att så lätt bli sårade. Vi skall leva, inte för att gardera våra känslor eller vårt anseende, utan för att rädda människor från fördärvet. När vi blir intresserade av människors frälsning, kommer vi inte längre att fråga så mycket efter små meningsskiljaktigheter eller tvister som ofta uppstår i vårt umgänge med varandra. Vad andra eventuellt tänker om oss eller gör mot oss behöver inte störa vår gemenskap med Kristus och den helige Ande. "Vad berömligt är däri att I bevisen tålamod, när I för edra synders skull fån uppbära hugg och slag? Men om I bevisen tålamod, när I fån lida för goda gärningars skull, så är detta välbehagligt för Gud." 1 Petr. 2: 20. rätt (229)Vedergäll aldrig lika för lika. Avlägsna så långt det är möjligt all anledning till missförstånd. Undvik allt som förefaller vara ont. Gör allt som står i din makt, utan att göra avkall på principerna, för att tillmötesgå andra. .Därför, om du kommer med din gåva till altaret, och där drager dig till minnes att din broder har något emot dig, så lägg ned din gåva där framför altaret, och gå först bort och förlik dig med din broder, och kom sedan och bär fram din gåva.. Matt. 5: 23,24. rätt (229)Om någon tilltalar dig i häftiga ordalag, svara aldrig i samma anda. Kom ihåg: "Ett mjukt svar stillar vrede.. Ords. 15: 1. Det finns underbar kraft i tystnad. Ord som uttalas för att besvara en uppretad människa gör henne ibland endast mera desperat. Men vrede som bemöts med tystnad i en öm och fördragsam anda, slocknar snart. rätt (229)När du möter en storm av bitande klandersjuka ord, gäller det att fästa dina tankar på Guds Ord. Se till att själ och hjärta blir fyllda med Guds löften. Om du blir illa behandlad eller orättvist anklagad bör du i stället, för att ge ett vredgat svar, minnas de dyrbara orden: "Låt dig icke övervinnas av det onda, utan övervinn det onda med det goda." Rom. 12: 21. rätt (230) "Befall din väg åt Herren och förtrösta på honom; han skall göra det. Han skall låta din rättfärdighet gå fram så som ljuset och din rätt såsom middagens sken." Ps. 37: 5, 6. rätt (230)Intet är förborgat, som icke skall bliva uppenbarat, och intet är fördolt, som icke skall bliva känt." Luk. 12: 2. -Du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss." Ps 66: 12. rätt (230)Vi är benägna att vända oss till våra medmänniskor för att få medlidande och hjälp i stället för att vända oss till Jesus. I sin nåd och trofasthet tillåter Gud ofta människor för vilka vi hyser förtroende att göra oss besvikna, för att vi skall lära oss hur vanskligt det är att lita på människor. Låt oss helhjärtat, ödmjukt och osjälviskt sätta vår förtröstan till Gud. Han känner till de sorger som vi känner i djupet av vår varelse, men som vi inte kan ge uttryck åt. När allting tycks oss vara mörkt och oförklarligt får vi komma ihåg Kristi ord: "Vad jag gör förstår du icke nu, men framdeles skall du fatta det". Joh. 13: 7. rätt (230)Ädelt hjältemod (230)Så länge vi är i världen, kommer vi att möta motgångar. Vi kommer att bli retade för att pröva vår självbehärskning, och då vi möter sådant i en rätt anda kommer de kristliga dygderna att utvecklas. Om Kristus bor i oss, kommer vi att vara tåliga, vänliga och fördragsamma och glada mitt under förtret och irritation. Dag efter dag och år efter år gäller det för oss att besegra vårt eget jag och utveckla ett ädelt hjältemod. Detta är vår uppgift, men den kan vi inte utföra utan Jesu hjälp, fast beslutsamhet, orubbliga föresatser, ständig vaksamhet och oavlåtlig bön. Var och en har sin särskilda kamp att utkämpa. Inte ens Gud kan ge oss ädla karaktärer eller göra våra liv dugliga, om vi inte helhjärtat blir hans medarbetare. De som drar sig undan kampen går miste om segerns kraft och glädje. rätt (231)Vi behöver inte hålla reda på eller skriva ned våra prövningar och svårigheter, våra sorger och bedrövelser. Allt detta står upptecknat i himmelens böcker, och Gud tar hand om dem alla. Medan vi är upptagna med att räkna upp allt det obehagliga, glömmer vi bort mycket av det som är behagligt att tänka på, såsom Guds nådiga omvårdnad som innesluter oss varje ögonblick och den kärlek som utgör änglarnas beundran: att Gud gav sin Son till att dö för oss. rätt (231)De osynliga verkligheterna (232)Tala om Guds löften (232)Faderns närvaro omgav Kristus, och ingenting drabbade honom utom det som den oändliga kärleken tillät för att bli världen till välsignelse. Detta var hans källa till tröst, och den gäller också för oss. Den som är uppfylld av Kristi ande förblir i Kristus. Vad som än kommer honom till del kommer från Frälsaren, som omger honom med sin närvaro. Ingenting kan drabba honom utan Herrens tillåtelse. Alla våra lidanden och sorger, alla våra frestelser och prövningar, alla våra sorger och bedrövelser, all förföljelse och all vår nöd, allting samverkar till vårt bästa. rätt (232)Om vi är starkt medvetna om Guds långmodighet mot oss själva, kommer vi inte att döma och anklaga andra. När Kristus levde på jorden, skulle hans omgivning ha blivit mycket förvånad om de, sedan de blivit bekanta med honom, Låt höra honom uttala ett anklagande, kritiserande eller otåligt ord. Ut oss aldrig gl6mma bort att de som älskar honom kommer att representera hans karaktär. rätt (232) "Älsken varandra av hjärtat i broderlig kärlek; söken överträffa varandra i inbördes hedersbevisning." Rom. 12: 10. "Vedergällen icke ont med ont, icke smädelse med smädelse, utan tvärtom välsignen; därtill ären I ju ock kallade, att I skolen få välsignelse till arvedel." 1 Petr. 3: 9. rätt (233)Respekt för mänskliga rättigheter (233)Kristus var hänsynsfull även mot sina förföljare, och hans sanna efterföljare kommer att uppträda i samma anda. Betrakta aposteln Paulus, när han fördes fram inför konungar. Hans tal inför Agrippa är ett exempel på sann hövlighet såväl som på övertygande vältalighet. Kristi evangelium uppmuntrar inte den formella artighet som är vanlig ute i världen, utan en hövlighet som härrör från sann vänlighet och som kommer från hjärtat. rätt (233)Den mest noggranna odling av yttre konventionella umgängesformer är inte tillräcklig för att utestänga all retlighet, hårda domar och ovärdigt tal. Verklig förfining utvecklas inte, så länge det egna jaget betraktas såsom det främsta föremålet för beundran. En gedigen kristens handlingsmotiv kommer fån hans hjärtas djupa kärlek till sin Mästare. Kärleken ger dess ägare älskvärdhet och ett behagligt uppträdande. Det upplyser ansiktet och gör rösten mild och förädlar och upphöjer hela människan. rätt (233)Livet består inte huvudsakligen av stora försakelser och underbara bedrifter, utan av små handlingar. Det är oftast genom småsaker som inte ens syns oss värda att lägga märke till, som mycket gott eller ont kan tillföras våra liv. Det är genom att svika, när prövningar drabbar oss i små saker som våra vanor och karaktärer formas. När sedan de större prövningarna kommer är vi oförberedda. Det är endast genom ett principfast handlande i det dagliga livets prövningar som vi kan H. kraft att stå orubbliga och trogna i de farligaste och svåraste situationerna. rätt (234)Vi är aldrig ensamma. Vare sig vi väljer Kristus eller ej, har vi en följeslagare. Kom ihåg att varhelst vi befinner oss och vadhelst vi gör är Gud närvarande. Ingenting som sägs eller görs eller tänks kan undgå hans uppmärksamhet. Till varje ord och handling har vi ett vittne - den evige Guden, som hatar synd. Innan vi talar eller handlar skall vi tänka oss för. Såsom kristna är vi medlemmar av den kungliga familjen, den himmelska konungens barn. Säg ej ett ord, gör ej en handling, so;" skulle vanära "det goda namn som är nämnt över eder". Jak. 2: 7. rätt (234)Vad skulle Jesus göra? (234)Handla alltid efter rätta principer, aldrig efter känsloingivelser. De häftiga skall dämpa sitt temperament med saktmod och varsamhet. Hänge dig inte åt gyckel och skämt. Tillåt inga vulgära vitsar.' Inte ens tankarna får tillåtas att leva fritt. De måste 'styras och tas till fånga under Kristi lydnad. Fäst dina tankar på heliga ting. Då kommer de genom Kristi nåd att bli rena och sanna. rätt (235)Rena tankars makt (235)Uppodla en vana att tala väl om andra. Vi skall tänka på de goda sidorna hos dem vi umgås med, och se så litet som möjligt av deras fel och brister. När vi frestas att klaga över vad någon har sagt eller gjort, då bör vi i stället lovorda något i den personens liv eller karaktär. Uppodla tacksamhet. Tacka Gud för hans underbara kärlek i det han gav Kristus att dö för oss. Det betalar sig aldrig att tänka på våra besvärligheter. Gud råder oss att tänka på hans nåd och omätliga kärlek, så att vi blir fyllda av tacksamhet. rätt (235)Vi har inte råd att leva på andras fel och misslyckanden. Att tala illa om andra utgör en dubbel förbannelse, som faller tyngre på talaren än på den som hör på. Den som sprider oenighetens och missämjans utsäde får skörda dess dödliga frukter i sin egen själ. Själva handlingen att vara på utkik efter andras fel utvecklar någonting fördärvligt i den Som gör det. Genom att tänka på andras brister blir vi förvandlade till likhet med dem. Men genom att se på Jesus, genom att tala om hans kärlek och fullkomliga karaktär blir vi för vandlade till likhet med honom. Genom att tänka på de höga ideal som han har ställt för oss, lyfter vi vår själ till en högre, renare och heligare atmosfär, ja, in i Guds närhet. När vi förblir där, kommer ett ljus att utstråla från oss vilket sprider sig till alla i vår omgivning. rätt (236)En kraftkälla för andra (236)Alla som bekänner sig vara Guds barn bör minnas att de som Guds sändebud kommer att möta alla slags människor och tänkesätt. Vi kommer att träffa förfinade och ohyfsade, ödmjuka och stolta, kristna och icke kristna, bildade och okunniga, rika och fattiga. Dessa olika människor kan inte behandlas på samma sätt, men allasamman behöver vänlighet och sympati. Genom ömsesidig kontakt blir vi belevade och förädlade till våra sinnen. Vi är beroende av varandra, nära förbundna genom det mänskliga broderskapets band. rätt (236)Det är genom människors umgänge med varandra som Kristus kommer i kontakt med världen. Varje människa som tagit emot det gudomliga ljuset skall ha det lysa på deras dystra livsväg som ännu är okunniga om den bättre vägen. Samvarons makt, helgad av Kristi ande, måste utnyttjas till att föra människor till Frälsaren. Kristus skall inte gömmas undan i hjärtat såsom en begärlig skatt, helig och ljuvlig för ägaren ensam att njuta av. Kristus skall i oss vara en källa som väller fram med evigt liv och vederkvickelse till alla som kommer i beröring med oss. rätt |